Nu löper det för gripen
av Erkki Olin Forum 1991-10, sida 31-32, 29.08.1991
VILKET JAKTPLAN?
Text: Erkki Olin
I november skall finska piloter sätta sig vid spakarna i Sveriges stolthet, jaktplanet JAS 39 Gripen. Fjärde generationens Gripen påstås vara ett pilotvänligt inktplan, men räcker det och andra goda egenskaper hos planet för att finska flygvapnets beställning hösten 1993 skall gå till Sverige u håller L M Ericsson-ordföN randen Björn Svedberg och fö re detta vice VD i Saab-Scania Combitech AB Hans Ahlinder stadigt i tyglarna för Gripen-projektet.
I februari efterträdde Björn Svedberg förre Saab-Scania-chefen Georg Karnsund som styrelseordförande i Industrigruppen JAS AB (IG JAS), som ligger bakom det mångomskrivna svenska jaktplansprojektet; storsatsningen JAS 39 Gripen, Hans Ahlinder tog samtidigt över jobbet som IG JAS VD efter Harald Schröder, som gick i pension.
Björn Svedberg, kallad ”hövdingen” i en intervju i tidskriften Veckans affärers specialnummer Bizniz, och robotvapenexperten Hans Ahlinder kan nu vara tillfreds med Gripen-projektets senaste utveckling. Det har blivit ett helt annat ljud i skällan på sistone.
Vi går igenom temat ”allt om Gripen” med Hans Ahlinder i ett konfe FRUN, 10/1991
NU LÖPER DET FÖR GRIPE rensrum på ett hotell i Stockholm mitt i sommarvärmen.
Uppståndelsen kring Gripen har lagt sig
Nu fungerar åter kontakterna som de ska till Materielverket och Försvarsdepartementet. Svenska pressen har också dämpat ner sin skoningslösa kritik av de Gripen-ansvariga.
— De som jobbar med projektet blir bara nedstämda av en oresonlig kritik. Och vari ligger nyttan med detta? frågar Hans Ahlinder. som är nöjd med andan inom Gripenprojektet. Detta Sveriges och säkerligen också Nordens genom tiderna största industriprojekt sysselsätter i runt tal 3 000 ingenjörer och tekniker. 2 000 jobbar på Saab-Scania och omkring 1 000 inom de övriga medverkande industriföretagen: Ericsson Radar, FFY Aerotech och Volvo Flygmotor.
IG JAS har den 15 juli åt finska flygvapnet inlämnat en offert på 67 Gripen-plan, inklusive 7 tvåsitsiga skolningsplan. Nu är det också fritt fram på hemmaplan: Försvarets Materielverk, FMV, har definitivt bett 1G JAS om en offert på ytterligare 110 stycken Gripen-plan och utvecklingsarbetet på en tvåsitsig skolversion. FMV vill ha in offerten den I oktober och väntas göra beställningen senast den 1 juli 1992.
Det mesta har nu också klaffat i utprovningen, konstaterar Hans Ahlinder.
— I november förra året gjorde vi upp en reviderad tidplan för utprov Björn Svedberg
Ad
Hans Ahlinde ningen, och den har vi lyckats hålla. Möjligen kommer antalet flygpass att skäras ner tack vare en mycket avancerad markkontroll med telemätning som inte var inplanerad från början.
— Houston, som vi skämtsamt kallar markkontrollen, kan eftersom allting registreras i realtid på marken ge testpiloten order att göra om en manöver tills provresultaten blir tillfredsställande. Då bliv passen effektivare och det krävs färre pass. Nu har vi ju avverkat betydligt över etthundra flygpass. Vi har planerat för över 2 600 pass innan planets prestanda är komplett utprovad — men jag tror att vi inte behöver så många.
Gripen suverän iflera avseenden
Hans Ahlinder tycker att svenska flygvapnet gjorde ett mycket lyckat grundkoncept för Gripen i planeringsskedet i slutet på 70-talet.
— Gripens överlägsenhet ligger kanske främst i att det är så enkelt att förändra planets funktion: från jakt till spaning eller attack — och vice versa.
En annan sak Ahlinder vill poängtera är planets livslängd.
— Jag tror att man helt enkelt måste förlänga lisvlängden på stridsflygplanen. De är så dyra i anskaffning. Redan ett par extra år betyder mycket. I det avseendet tror jag att Gripen har en väsentlig styrka gentemot de andra planen som konkurrerar om det finska flygvapnets order, eftersom Gripen bl a är det av planen som utvecklats senast. vän 3 — Till Gripens fördelar hör vidare de låga underhållskostnaderna. På den punkten tror jag vi också kommer att bli bättre än konkurrenterna.
Vi talar om flera andra egenskaper hos Gripen utan att gå in på detaljer alltför mycket, men Hans Ahlinder vill ändå framhålla betydelsen av ett mindre beroende av markstöd, planets förmåga att operera enskilt, dess stryktålighet och förmågan att precisionslanda på vanliga vägar.
— Ett tryck på knappen, och vi får ett spaningsplan i stället för ett jaktplan. Ja, Gripen är taktiskt det första multirole-stridsplanet. Det går att göra mycket med samma flygplan. I november skall finska piloter provflyga Gripen. Då får de en uppfattning om planets pilotvänlighet. Vi har lagt ner mycket arbete på detta, och inte bara våra egna utan även Materielverkets piloter har varit mycket nöjda.
Nollmotståndet lägre än beräknat
Utprovningsresultatet — hittills — är mycket positivt. Bl a visar utprovningen på ett lägre luftmotstånd hos flygplanet (nollmotstånd). Här har plantillverkarna ofta haft stora problem.
— Marginalen går nu att utnyttja på olika sätt. Många punkter i planets prestanda får ett lyft, och vi behöver inte ge oss på motorn för att öka dragkraften. T ex kan marginalen utnyttjas för att ytterligare öka räckvidden.
— Naturligtvis finns det fortfarande en rad återstående problem att lösa. Det är därför vi har alla ingenjörer. Vi jobbar t ex som bäst på produktionsanpassningar, motorns livslängdskostnad och materialstudier. Allting sker i nära samarbete med FMV, som hela tiden ”står och tittar oss över axeln”.
— Blir det affär av för Gripen i Finland, så kan jag tänka mej att det uppkommer ett mycket intimt samarbete mellan svenska och finska flygvapnet. Vi har redan inbjudit representanter för finska flygvapnet att delta i arbetet med utprovningen av Gripen. Det är ju bästa sättet att t ex lära sig utnyttja all den mjukvara som finns i datorerna ombord. Så fort som möjligt vill vi överföra kunskaper till Finland. Det är vår ambition.
Motköpen är en sak för sig. Det gäller high tech på bred front, och det finns massvis med idéer.
— Vi har redan tittat på vissa bitar i hela Gripen-programmet som vi kan lägga på den finska industrin. Det är fråga om mycket komplicerade system som kräver hög kompetens. Men vi litar på den finska industrin. Den klarar jobbet och håller tidplanen. Det har vi många erfarenheter av på Saab. 32
Frågor till försvarsdepartementet angående JAS 39 Gripen
FORUM:
Vilka plantyper och hur många av vart slag består den svenska jaktplansflottan av för närvarande. Hur många jaktplansdivisioner finns det i det svenska flygvapnet?
FÖRSVARSDEPARTEMENTET:
I Sverige används idag som jakt flygplan följande flygplanstyper e 8 divisioner JA 37 Jaktviggen, ca 130 s e 3 divisioner J 35J Draken, ca 65 st.
Utöver dessa kan följande attack- och spaningsflygplan delta i luftförsvaret i begränsad omfattning som jaktflygplan: + AJ 37 Attackviggen, ca 80 st e 5 37 Spaningsviggen, ca 60 st.
FRÅGA: Vad innebär förseningarna av JAS 39:n för ersättandet av de nuvarande planen?
SVAR:
Förseningarna i JAS 39-projektet är ca 2 år. Förseningarna kan klaras av genom att mer flygtid tas ut av de äldre flygplanen samt att man av olika skäl inte utnyttjat de befintliga flygplanen i så stor utsträckning som planerat.
FRÅGA:
Hur ser Försvarsdepartementet på möjligheterna för Industrigruppen JAS att överskrida den avtalade fasta kostnaden för de 30 första JAS 39:orna?
SVAR:
Frågan är inte aktuell. Utvecklingen av de 30 första flygplanen köps med ett fastpriskontrakt. IG JAS bedöms dock göra en avsevärd förlust på detta kontrakt.
FRÅGA År Försvarsdepartementet tillfreds med utprovningen av JAS 39 både kvalitetsoch tidsmässigt?
SVAR:
Utprovningen har kommit att bli mer tidskrävande än vad IG JAS utlovade i kontraktet från 1982. Detta har inte varit tillfredsställande men innebär ingen nedgång i operativ effekt.
FRÅGA: Hur kommer Försvarsdepartementet at reagera på = Industrigruppen JAS eventuella prisförhöjningar avseende de 110 plan som i den svenska försvarsbudgeten anslagits till ett belopp om 12 miljarder SEK?
SVAR:
Det återstår att se när offerter och villkor är förhandlade. För närvarande ingen kommentar.
FRÅGA:
Kommer Försvarsdepartementet (FMV) att ge beställningen på de 110 stycken JAS 39 och utvecklingsuppdraget för den tvåsitsiga versionen av planet före hösten 1992?
SVAR:
Nuvarande = planering = inför = försvarsbeslutet 1992 bör möjliggöra att beställning på delserie två kan läggas före hösten 1992.
FRÅGA:
Kommer eventuella leveranser av JAS 39 till det finska flygvapnet att ställa till med problem för leveranser till det svenska flygvapnet?
SVAR:
Leveranser till det finska flygvapnet av JAS 39 Gripen kommer inte att skapa olösliga problem för det svenska flygvapnet. Enligt vår kännedom skulle eventuella leveranser av JAS 39 Gripen till det finska flygvapnet påbörjas omkring 1995 eller 1996.
FRÅGA:
Hur många jaktplan och hur många flygdivisioner räknar Försvarsdepartementet med i det skede JAS 39 tagits i bruk i full utsträckning?
SVAR:
Den framtida utformningen av det svenska flygvapnet skall bestämmas av politiska — försvarsbeslut 1992 och preliminärt 1997, 2002 etc.
Det slutliga antalet divisioner JAS 39 Gripen kan följaktligen inte anges nu. Idag har det svenska flygvapnet ca 20 divisioner stridsflygplan. Antalet JAS 39-divisioner bedöms inte med dagens säkerhetspolitiska utvecklingstrend komma att överstiga detta antal. EO 10/1991 FRUN