Nu ska det inhemska gynnas dubbelt mer än förr

Taggar: Personer: Eero Häkli Teman: inhemsk handel

Nu ska det inhemska gynnas dubbelt mer än förr

Att förbättra de allmänna konkurrens- och marknadsföringsvillkoren för finländska produkter.

Att planera och genomföra åtgärder som syftar till att gynna inhemsk produktion.

Att öka värderingen av finländsk produktion bland allmänheten.

we” Det nya förbundet är ingen massiv organisation. Hela staben består av nio personer, inklusive VD Eero Häkli. Meningen är inte att man skall göra allt själv. Meningen är i själva verket, att man skall köpa tjänster så långt det går.

— Personalen är liten, säger VD Eero Häkli, mindre än en tiondedel av t ex Utrikeshandelsförbundet, som man kanske närmast med tanke på uppgifterna borde jämföra med. Den inhemska industrin säljer dock mer än hälften av sin produktion på hemmarmrnarknaden.

Budgeten är i år två miljoner mark, varav staten alltså betalar hälften, och näringslivet, d vs medlemmarna i förbundet, andra hälften.

I praktiken skall arbetet gå till så, att ärendena förbereds av förbundets byrå, sedan går de vidare till styrelsen, därifrån till representantskapet samt slutligen till förbundsmötet, som alltså är högsta beslutande organ. Också förbundsmötet kan komma med förslag, och då går ärendet vidare i rakt motsatt ordning.

Så här ser Eero Häkli, ny VD för Förbundet för Inhemskt Arbete förbundets främsta uppgifter.

Förbundet inledde sin verksamhet vid nyår. Det är en sammanslagning av Förbundet för finländskt arbete, som hittills har finansierats av näringslivet, och av Delegationen för inhemsk produktion, som hittills arbetat med skattemedel. Nu har man alltså beslutat att slå sig ihop och jobba vidare med fördubblade krafter och medel. Nu skall man också kunna undvika dubbelarbete, menar man.

Maktfördelningen

Representantskapet består av 35 personer, som representerar statsmakten, näringslivet, industri- och branschorganisationer, konsumentorganisationer, fackföreningsrörelsen, arbetsgivarna, tjänstemannaorganisationerna osv. Ordförande är sittande handels- och industriministern vänd!

Till ny VD för förbundet valdes den 15. 2. polmag Eero Häkli, 47. Han har en lång bana bakom sig inom näringslivet, som väl kan anses göra honom förtrogen med den något komplicerade uppgiften att leda arbetet att gynna inhemsk produktion. Efter slutförda studier 1954 arbetade Eero Häkli vid Kansallis-Osake-Pankki. Från 1958 har han varit sysselsatt inom industrin, vid Keri Oy och Kerilon Oy som VD fram till 1966 då han grundade sitt eget företag Norlyn Oy. Där var han VD till år 1976, då Suomen Trikoo Oy köpte företaget. Efter det har han haft konsuhuppgifter, bla inom ramen för ett eget företag E H Exports.

17

Hela verksamheten leds alltid av sittande handels- och industriministern. I samband med presentationen av det nya förbundet sade minister Eero Rantala (till vänster på bilden), att 80 procent av de importerade varorna kunde tekniskt sett ersättas av inhemska varor.

just nu alltså minister Eero Rantala, viceordförande är VD Pauli Paaermaa och dir Arne Berner.

Representationen är inte enligt 5050-principen, utan näringslivet har en viss överrepresentation.

— Vilket är rätt naturligt, säger VD Eero Häkli, eftersom förbundets arbetsfält i allra högsta grad består just av näringslivet.

Däremot är styrelsen strikt tudelad. I styrelsen sitter fyra representanter för staten, fyra för näringslivet, en för arbetsgivarna och en för arbetstagarna. Styrelseordförande i år är VD Pentti Y Sipilä och viceordförande dir Pentti Pasuri.

Sedan har förbundet fyra utskott: ursprungsutskottet som har att utreda produkternas ursprung och till hur stor del de kan sägas vara inhemska, informationsutskottet som har till uppgift att ge råd visavi informationsverskamheten, som är en av förbundets huvuduppgifter, forskningsutskottet som sköter kontakterna till våra forskningsanstalter och universitet och i allmänhet handlägger problem som har med forskning att göra samt redaktionsrådet för förbundets tidning Tuotantouutiset.

18

Arbete — En av våra främsta uppgifter blir en omfattande informationsverksamhet, säger dir Eero Häkli. — För det första kommer vi i år att öka upplagan av Tuotantouutiset från nuvarande 20 000 till ca 100 000. Tidningen skall distribueras förutom till beslutsfattarna, också till anställda i våra medlemsföretag. På det sättet vill vi försäkra oss om att informationen inte stannar halvvägs, nämligen på direktörs- eller avdelningschefnivån, utan når ända fram till mannen och kvinnan på verkstadsgolvet eller kanske hellre vid butiksdisken — på vardera sidan om disken.

— Vidare kommer vi att använda vanlig hederlig reklam, Vi kommer att gå mycket in för tv-reklam, och som en nyhet jämfört med tidigare kampanjer, från och med i höst använda oss av fack-, vecko- och månadstidningar. Hittills har tyngdpunkten i Köp inhemskt-kampanjerna legat alltför mycket på dagspresssidan, säger Eero Häkli. — Vi gör inte kampanjerna och annonserna själva, utan kommer att anlita reklambyråer.

— Annonsmedia — en känslig fråg så fort skattepengar kommer med i bilden — skall väljas så, att det avgörande är hur vi bäst kan nå de grupper som kampanjen ifråga är riktad till. Det blir med andra ord en lönsamhetsfråga och inte någon fördelning t ex på politiska grunder, betonar VD Eero Häkli.

— Vi kommer också att använda oss av våra medlemsförbund, och skicka cirkulärbrev och tryckalster direkt till personer som sköter inköp. Vi vill tex att konstruktörerna skall vara medvetna om vilka inhemska komponenter står till buds.

— Här är många inhemska företag alltför passiva, säger Eero Häkli. Vi vill hjälpa till att höja standarden på deras broschyrer och kataloger.

— Vi kommer att anordna informatinostillfällen för pressen och olika organisationer, vi kommer att ha samarbete med skolor 0 s v.

Gränserna suddas ut

En del av medlemmarna i det gamla Förbundet för finländskt arbete är samtidigt importörer och producenter av inhemska industriprodukter. Kan det tänkas uppstå meningsskiljaktigheter, om det här förbundet nu går alltför kraftigt in för att ersätta importerade produkter med inhemska — Givetvis finns faran alltid, säger

Förbundet för finländskt arbete flyttade i sambad med sammanslagningen med Delegationen för inhemsk produktion till nya Iokaliteter. Adressen är numera Brunnsgården mitt i det centrala Helsingfors. Man flyttade själv — här informationschefen Kalevi Kukkonen med sin flyttlåda.

FORUM 7/78

Eero Häkli. — Men det viktigaste är att öka graden av inhemskt arbete också i importerade produkter. För övrigt leder det internationella handelssamarbetet alltmera till att gränserna mellan importerade och självproducerade produkter suddas ut.

— Vi vill naturligtvis nå konsumenterna. Jag tror att de finländska konsumenterna ganska bra redan har anammat tanken att gynna vår inhemska produktion. Det viktigaste just nu är att få dem att komma ihåg det i köpögonblicket, säger Eero Häkli.

— Därför skall vi förenkla och köra hårt med våra märken.

Lejonet och nyckeln med flaggan

Det nya förbundet ”ärvde” två symboler. Den ena är nyckeln med den finländska flaggan, som skall berätta för köparen att det rör sig om en inhemsk vara. Den symbolen ärvdes från Delegationen för inhemsk produktion. Över 800 produkter har redan fått rätt att bära den här symbolen. Man mäter graden av inhemskhet rätt så olika i olika produkter. Man skall ha minst 50 procent inhemsk produktion eller arbete hos en produkt, om man vill få de här symbolen. De produkter som nu saluförs under nyckel-symbolen är i genomsnitt inhemska till 75 procent, säger dir Eero Häkli.

— Sedan har vi lejonhuvudet, som egentligen är två symboler, ärvda av Förbundet för finländskt arbete. Lejonhuvudet utan ram är ett ursprungsmärke. Sedan har vi samma lejonhuvud omringat av en ram — garantimärket. Sammanlagt 150 företag eller produkter har hittills kunnat saluföras under det här märket.

Nya medlemmar önska — Vi vill gärna ha flera medlemmar. Ju fler vi har, desto större möjligheter har vi att gynna den inhemska produktionen, anser Eero Häkli. — Medlemsavgiften är liten, den behöver inte avskräcka någon. Den är glidande, och beror på omsättningen. Medlemsavgiften ligger mellan 70 och 2600 mark i året. För att beläggas med den högsta medlemsavgiften skall ett medlemsföretag ha en omsättning på minst 160 miljoner mark i året. Sedan har vi också tex föreningar som understödsmedlemmar. Avgiften är 100 mk/år för ideelIa föreningar och 200 mk/år för kommersiella föreningar.

Den svår kommunala sektorn

Ny” När staten eller statens inrättningar gör inköp, är spelreglerna klara och entydiga. Inköpet skall förmedlas av Statens Inköpscentral som i sin tur har bestämda regler att följa visavi inhemska produkter.

Vårt kommunala självstyre gör det mycket svårare när det gäller kommunala inköp. Kommunerna har en klar benägenhet ”att dra hemåt” såväl när det gäller produkter som produceras inom den egna kommunen och när det gäller politik. Det beror på vem som har majoriteten i kommunalfullmäktige: alla större grupper har stora handelskedjor som står dem nära, tex centerpartiet — SOK, vänsterpartierna — E-kedjan, högergrupperingarna — T- eller Kaffärerna osv. Dominansen växlar kommunvis, och i den ruljansen kan de inhemska produkterna lätt bli bortglömda, eftersom alla de stora kedjorna också importerar mycket. Nu har man på Finlands Stadsförbund haft planer på att inrätta en

FORUM 7/7 ombudsman, som skulle ha till uppgift att försöka göra upp spelregler för kommunernas inköp, och verka som rådgivare åt dem. De här planerna ligger för närvarande på is, uppger man på Stadsförbundet.

I stället har man försökt få till stånd en kommission som består av förtroendemän från Stadsförbundet, Kommunalförbundet, Kunnasllisliitto och Sjukhusförbundet. Uppgifterna skulle vara nära nog desamma som för den tilltänka ombudsmannen i Stadsförbundet. Om och när ett dylikt organ kan tillsättas är än så länge oklart, men starka krafter driver dem vidare. Det har också talats om att Sjukhusförbundet skulle tillsätta ett eget liknande organ. Finlands Svenska Kommunalförbund har för övrigt redan ett organ som förmedlar varor som kommunerna behöver, likaså Suomen Kunnallisliitto, det sistnämda förmedlar bara tryckerivaror och eventuellt kontorsmaskiner.

Första kampanjen

Sin första kampanj har den nya förbundet kört igång med. Den är en publikkampanj, som går ut på att allmänheten skall samla fem stycken nyckeln/flaggan- eller lejonhuvudsymboler från inhemska produkter man har köpt. Bland dem som sänt in fem symboler lottas sedan ut en mängd priser. MM

Verkställande direktör Eero Häkli

Enligt VD Eero Häkli på Förbundet för inhemskt arbete skall man ta kontakt med dessa organ så snart de börjar fungera.

Staten, som står för fiolerna i många stora projekt som kommunerna och kommunförbunden bygger, kräver redan nu att inhemska produkter skall prioriteras — vem som sedan kontrollerar att det verkligen går så, vet tydligen ingen.

19