Utgiven i Forum nr 1996-06-07

Nu skall Nyland reindustrialiseras

av Fredrik Nars Forum 1996-06-07, sida 10-13, 13.06.1996

Taggar: Orter: Nyland

Nylands län är för servicebetonat:

Nu skall

Nylan reindustrialiseras

FLERA ÅR AV REGIONALPOLITIK HAR FÖRFLYTTAT INDUSTRIN BORT FRÅN NYLAND. NU VILL KOMMUNERNA GENOM ETT AMBITIÖST PROGRAM LOCKA DEN TILLBAKA.

nder de senaste årtionden har industrin lockats bor från Nyland, Statens stöd politik har strävat till at industrialisera u-område i Finland vilket skapat ny industri på dessa områden men också förflyttat existerande industribort från Nyland. Inom Nyland har man inte motsatt sig denna utveckling eftersom servicesektorn ändå skapat tillräckligt med arbetsplatser. Denna näringsgren sysselsätter 76 procent av nylänningarna, motsvarande andel för hela Finland är 65. Länge var nylänningarna nöjda med situationen.

Relativt ökade arbetslösheten i Nyland mest

Men 90-talets recession vände på steken. Arbetslösheten ökade relativt mest i Nyland eftersom andelen arbetslösa snabbt sexdubblades från 3 till 19 procent — medan andelen i landets övriga delar ”endast”fördubblades från 10 procent till 19.

Situationen förvärras av att arbetsplatserna inom Nylands stora servicebranscher — bank- och försäkringsbranschen, den offentiga sektorn och jordbruket — ännu har personalminskningar framför sig.

Dessutom sjunker arbetslösheten långsamt eftersom många arbetslösa flyttar till Helsingfors. Helsingfors är den kraftigast växande metropolen

Fredrik Nar inom EU i förhållande till befolkningsmängden.

— Nylänningarna kan inte försörja sig med att tvätta varandras skjortor. Industrin utgör näringslivets kärna och bringar befolkningen köpkraft, säger Matti Tukiainen på Nylands förbund, dvs. samarbetsorganisationen för städerna och kommunerna i Nyland.

Tukiainen är ordförande för en arbetsgrupp som lagt upp en rapport för Nylands industrialisering. Arbetsgruppen kom till i Nylands förbunds regi

NYLAND ÄR FÖR SERVICEBETONAT

BNP-fördelning i Nyland och Finland 1993

Nyland hipla 10050 Industri 4 75 Byggnadsverksamhet Handel 5096 och trafik | säd offentlig 2590 verksamhet 02 | Jord- och o skogsbruk

Källa: Nylands förbund

I Nyland är industrins andel av länets BNP 19 procent. Denna andel skall upp till 35-40 procent, enligt Nylands förbund.

och medlemmarna representerar allt från statsmakt, kommuner, arbetsgivartillarbetstagarorganisationer. Handelsoch servicenäringar är en följd av industriell verksamhet, menar de. Eftersom Nyland är så serviceorienterat uteblir mycket av exportintäkterna. En stor del av exportinkomster kanaliseras nu till andra områden än Nyland, främst till de inre delarna av landet.

I dag är industrins andel av förädlingsvärdet i Nyland en femtedel. Arbetsgruppens mål är att höja andelen till en tredjedel.

Hur skall man då bete sig för att reindustrialisera Nyland? Rapporten är omfattande och innefattar hela 36 olika projekt som skall förbättra den nuvarande industrin i Nyland eller skapa nya industriella företag. Det handlar mycket om att främja små- och medelstora företag, satsa på miljökunnade och utveckla handeln, speciellt med Öst. Detta görs t.ex. genom att stärka infrastrukturen, marknadsföra Nyland samt den existerande industrin utomlands, förbättra utbildningenoch forskningen inom området, etc.

Nylands situation verkar dock inte vara lika hopplös som arbetsgruppen vill föra fram. Enligt Statistikcentralens regionbarometer, som frågar kommunala tjänstemän och förtroendevalda om den kommande utvecklingen, är framtidsutsikterna ljusa i Nyland, Sysselsättningsutvecklingen är positivast i hela landet enligt rapporten.

FORUM NR 6-7/96

NYLANDS LÄN INDELAT I SEX OMRÅDEN

Lojo med omnej » ca 70 000 invånar + starkt industrialiserat område med tyngdpunkt på teleteknik, mätningsteknik samt pappers-, metall-, och byggmaterialindustri

Ekenäsområde + ca 45 000 invånare, svenskspråkig majoritet » industrialiserat område som baserar sig p metallindustrin härrör från de gaml brukstraditionerna och plastindustrin som vuxi under senare år » Hangö hamn

Göra Nyland mera känt

Med konkreta projekt skall man nu locka existerande industri till länet och skapa goda förutsättningar för ny industriell verksamhet.

Genom att marknadsföra nyländska bolag och stärka deras konkurrens FORUM NR 6-7/9 + huvudstaden avspeglar sig i all verksamhet som styrkor eller svagheter » de flesta industrigrenar finns representerade

EU-stödområden

Mål 5b: Utveckling av landsbygde | | på tillbakagång

Borgå med omnej » ca 66 000 invånare, tvåspråkigt område + mest storindustr » Starka industrigrenar:

Helsingfors med omnejd kemisk och grafisk industri « ca 1000 000 invånare tillverkning av elsinstrumen « finansiella tjänster, mångsidiga företagstjänster, högskoleväsende och H:fors-Vanda flygfält är områdets styrkor

Mål 2: Industriregioner

Orimattilaområde » ca 35 000 invånar + befinner sig i Lahtis influensområd » mycket skogsbru » företagsamheten mycket småföretagsbetonad (förutom textilindustrin)

Lovisaområde + ca 20 000 invånar » industrin koncentrerad till Lovisa (främst energiproduktion i Nylande län

Källa: Nylands förbund/F | | | Majoritetens språk svenska a kraft skall Nylands export till utlandet öka. Målet är att höja antalet exportbolag i Nyland från nuvarande 2 000 till 3 000 och bredda de nuvarande exportbolagens grund.

— Vi vill finna företag som har möjlighet att inleda export. 16 företagskartläggare har tillsammans med kom munernas näringslivsombudsmän sökt företag under våren, säger Tero Hirvilampi,näringschef på Nylands förbund.

Projektet går under namnet Vientitalkoot-Export 2000. Arbetsgruppen har funnit 200 företag i vitt skilda branscher med exportpotential. Dessa bolag skolas, hjälps med utvecklandet a exportdugliga produktsortiment, dirigeras till olika exportevenemang och rådges i finansieringsfrågor.

Deninternationella marknadsföringen av Nyland baserar sig idag främst på att Helsingfors är känt. Få känner utomlands till länet. Nylands städer och kommuner låter nu undersöka länets styrkor och möjligheter att locka utLländska företag till sig. Främst vänder man sig till bolag utanför EU-området som planerar en etablering inom EU.

Därutöver vill man para ihop nyländska bolag med utländska. Detta skall ske genom en tillställning kallad Interprise-företagskontaktdagar på våren. På den skall ett antal företag inom energi- och miljöbranschen från Nyland sammankopplas med potentiella samarbetsbolag från Sverige, Tyskland, England och Holland.

Förbättrade trafikförbindelser

Trafikförbindelser och kommunikationer har två funktioner ur industriell synvinkel. Dels är fungerande trafikförbindelser en förutsättning för industriell verksamhet, dels piggar byggprojekt och renovering upp byggbranschen. För tillfället satsas det starkt på infrastrukturen i Nyland, bl.a. genom den nya storhamnen (se ruta t.v.).

Viktigt för Nylands näringsliv är goda kontakter med Baltikum och Ryssland. Förverkligandet av E18-vägen (se separat ruta på nästa sida) österut kommer att förbättra kommunikationerna i österled. Gränstrafiken har under de senaste åren stigit med ca 50 procent per år.

Kommunikationerna förbättras också med en optisk kabel mellan Helsingfors-S:t Petersburg-Moskva.

Öka företagandet

Företagande verkar vara en bristvara idag (se även s. 30 i detta nummer). Arbetsgruppen vill främja företagande och se till att företagande är ett uppskattat och eftersträvansvärt alternativ då unga nylänningar väljer karriär. Genom en kampanj kallad Tpörå teolliSuudesta (Arbete genom industrin) går

Förmånliga tomter invid E18

Ring Pernå kommun, Ralf Sjödahl, tel. 915-66121

FORUM NR €-7/9 man ut i skolorna med informationsmaterial, T’V- och radioreklam och mässor för att forma ungdomens uppfattning om företagande och industri. Meningen är att man skall kunna påverka elevernas val i den gemensamma antagningen 1997.

Yrittämisestå työtå (sysselsättning via företagsamhet) är ett projekt anordnat av bl.a. Handels- och industriministeriet och arbetskraftbyråerna som också strävar till att öka företagandet (se sidan 16). De nyaste formerna av detta är dets.k.startpunktsprojektet och utvecklandet av företagande bland kvinnor.

Men är då industrialisering en undergörande medicin mot arbetslös het? Jorma Nyrhilä från Helsingfors handelskammare och medlem iarbetsgruppen — De olika existerande sektorerna, t.ex. industri, handel och service, står inte i motsatsförhållande till varandra. Man måste välja att understöda någon av dessa och den som stöder de Övriga bäst är industrin.

— Dessutom är det lättare att exportera varor än tjänster. €

FY

KARIS STAD KARJAAN KAUPUNKI

Kom till Karis och upplev vår atmosfär. D kan finna + de fördelar en småstad kan ge, men också närhet till huvudstadsregione + vår härliga natur, med Pumpviken där Svartån sakta flyter fra > en väl fungerande tvåspråkighe + bostads- och företagstomter för olika ändamål.

Tag kontakt!

Stadsdirektör Stig-Ole Eriksson Tfn (911) 278 00, fax (911) 230 544

STRÖMFORS KOMMUN I ÖSTRA NYLAND ERBJUDER

FÖR INVÅNARNA " mångsidig grundservice >" förmånliga tomte ” skärgården vid havet “fiskrika Kymmene äl ” idylliska bruksmiljö ” skogar och sjöar

FÖR FÖRETAGARNA ” förmånliga tomter invid riksväg 7 ” stödområdets förmåne ” mål-2 områdets förmåner

Information: Strömfors kommunkansli 915-618 104

FORUM NR €-7/96

Utgiven i Forum nr 1996-06-07

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."