Nu skall Nyland reindustrialiseras
av Fredrik Nars Forum 1996-06-07, sida 10-13, 13.06.1996
Nylands län är för servicebetonat:
Nu skall
Nylan reindustrialiseras
FLERA ÅR AV REGIONALPOLITIK HAR FÖRFLYTTAT INDUSTRIN BORT FRÅN NYLAND. NU VILL KOMMUNERNA GENOM ETT AMBITIÖST PROGRAM LOCKA DEN TILLBAKA.
nder de senaste årtionden har industrin lockats bor från Nyland, Statens stöd politik har strävat till at industrialisera u-område i Finland vilket skapat ny industri på dessa områden men också förflyttat existerande industribort från Nyland. Inom Nyland har man inte motsatt sig denna utveckling eftersom servicesektorn ändå skapat tillräckligt med arbetsplatser. Denna näringsgren sysselsätter 76 procent av nylänningarna, motsvarande andel för hela Finland är 65. Länge var nylänningarna nöjda med situationen.
Relativt ökade arbetslösheten i Nyland mest
Men 90-talets recession vände på steken. Arbetslösheten ökade relativt mest i Nyland eftersom andelen arbetslösa snabbt sexdubblades från 3 till 19 procent — medan andelen i landets övriga delar ”endast”fördubblades från 10 procent till 19.
Situationen förvärras av att arbetsplatserna inom Nylands stora servicebranscher — bank- och försäkringsbranschen, den offentiga sektorn och jordbruket — ännu har personalminskningar framför sig.
Dessutom sjunker arbetslösheten långsamt eftersom många arbetslösa flyttar till Helsingfors. Helsingfors är den kraftigast växande metropolen
Fredrik Nar inom EU i förhållande till befolkningsmängden.
— Nylänningarna kan inte försörja sig med att tvätta varandras skjortor. Industrin utgör näringslivets kärna och bringar befolkningen köpkraft, säger Matti Tukiainen på Nylands förbund, dvs. samarbetsorganisationen för städerna och kommunerna i Nyland.
Tukiainen är ordförande för en arbetsgrupp som lagt upp en rapport för Nylands industrialisering. Arbetsgruppen kom till i Nylands förbunds regi
NYLAND ÄR FÖR SERVICEBETONAT
BNP-fördelning i Nyland och Finland 1993
Nyland hipla 10050 Industri 4 75 Byggnadsverksamhet Handel 5096 och trafik | säd offentlig 2590 verksamhet 02 | Jord- och o skogsbruk
Källa: Nylands förbund
I Nyland är industrins andel av länets BNP 19 procent. Denna andel skall upp till 35-40 procent, enligt Nylands förbund.
och medlemmarna representerar allt från statsmakt, kommuner, arbetsgivartillarbetstagarorganisationer. Handelsoch servicenäringar är en följd av industriell verksamhet, menar de. Eftersom Nyland är så serviceorienterat uteblir mycket av exportintäkterna. En stor del av exportinkomster kanaliseras nu till andra områden än Nyland, främst till de inre delarna av landet.
I dag är industrins andel av förädlingsvärdet i Nyland en femtedel. Arbetsgruppens mål är att höja andelen till en tredjedel.
Hur skall man då bete sig för att reindustrialisera Nyland? Rapporten är omfattande och innefattar hela 36 olika projekt som skall förbättra den nuvarande industrin i Nyland eller skapa nya industriella företag. Det handlar mycket om att främja små- och medelstora företag, satsa på miljökunnade och utveckla handeln, speciellt med Öst. Detta görs t.ex. genom att stärka infrastrukturen, marknadsföra Nyland samt den existerande industrin utomlands, förbättra utbildningenoch forskningen inom området, etc.
Nylands situation verkar dock inte vara lika hopplös som arbetsgruppen vill föra fram. Enligt Statistikcentralens regionbarometer, som frågar kommunala tjänstemän och förtroendevalda om den kommande utvecklingen, är framtidsutsikterna ljusa i Nyland, Sysselsättningsutvecklingen är positivast i hela landet enligt rapporten.
FORUM NR 6-7/96
NYLANDS LÄN INDELAT I SEX OMRÅDEN
Lojo med omnej » ca 70 000 invånar + starkt industrialiserat område med tyngdpunkt på teleteknik, mätningsteknik samt pappers-, metall-, och byggmaterialindustri
Ekenäsområde + ca 45 000 invånare, svenskspråkig majoritet » industrialiserat område som baserar sig p metallindustrin härrör från de gaml brukstraditionerna och plastindustrin som vuxi under senare år » Hangö hamn
Göra Nyland mera känt
Med konkreta projekt skall man nu locka existerande industri till länet och skapa goda förutsättningar för ny industriell verksamhet.
Genom att marknadsföra nyländska bolag och stärka deras konkurrens FORUM NR 6-7/9 + huvudstaden avspeglar sig i all verksamhet som styrkor eller svagheter » de flesta industrigrenar finns representerade
EU-stödområden
Mål 5b: Utveckling av landsbygde | | på tillbakagång
Borgå med omnej » ca 66 000 invånare, tvåspråkigt område + mest storindustr » Starka industrigrenar:
Helsingfors med omnejd kemisk och grafisk industri « ca 1000 000 invånare tillverkning av elsinstrumen « finansiella tjänster, mångsidiga företagstjänster, högskoleväsende och H:fors-Vanda flygfält är områdets styrkor
Mål 2: Industriregioner
Orimattilaområde » ca 35 000 invånar + befinner sig i Lahtis influensområd » mycket skogsbru » företagsamheten mycket småföretagsbetonad (förutom textilindustrin)
Lovisaområde + ca 20 000 invånar » industrin koncentrerad till Lovisa (främst energiproduktion i Nylande län
Källa: Nylands förbund/F | | | Majoritetens språk svenska a kraft skall Nylands export till utlandet öka. Målet är att höja antalet exportbolag i Nyland från nuvarande 2 000 till 3 000 och bredda de nuvarande exportbolagens grund.
— Vi vill finna företag som har möjlighet att inleda export. 16 företagskartläggare har tillsammans med kom munernas näringslivsombudsmän sökt företag under våren, säger Tero Hirvilampi,näringschef på Nylands förbund.
Projektet går under namnet Vientitalkoot-Export 2000. Arbetsgruppen har funnit 200 företag i vitt skilda branscher med exportpotential. Dessa bolag skolas, hjälps med utvecklandet a exportdugliga produktsortiment, dirigeras till olika exportevenemang och rådges i finansieringsfrågor.
Deninternationella marknadsföringen av Nyland baserar sig idag främst på att Helsingfors är känt. Få känner utomlands till länet. Nylands städer och kommuner låter nu undersöka länets styrkor och möjligheter att locka utLländska företag till sig. Främst vänder man sig till bolag utanför EU-området som planerar en etablering inom EU.
Därutöver vill man para ihop nyländska bolag med utländska. Detta skall ske genom en tillställning kallad Interprise-företagskontaktdagar på våren. På den skall ett antal företag inom energi- och miljöbranschen från Nyland sammankopplas med potentiella samarbetsbolag från Sverige, Tyskland, England och Holland.
Förbättrade trafikförbindelser
Trafikförbindelser och kommunikationer har två funktioner ur industriell synvinkel. Dels är fungerande trafikförbindelser en förutsättning för industriell verksamhet, dels piggar byggprojekt och renovering upp byggbranschen. För tillfället satsas det starkt på infrastrukturen i Nyland, bl.a. genom den nya storhamnen (se ruta t.v.).
Viktigt för Nylands näringsliv är goda kontakter med Baltikum och Ryssland. Förverkligandet av E18-vägen (se separat ruta på nästa sida) österut kommer att förbättra kommunikationerna i österled. Gränstrafiken har under de senaste åren stigit med ca 50 procent per år.
Kommunikationerna förbättras också med en optisk kabel mellan Helsingfors-S:t Petersburg-Moskva.
Öka företagandet
Företagande verkar vara en bristvara idag (se även s. 30 i detta nummer). Arbetsgruppen vill främja företagande och se till att företagande är ett uppskattat och eftersträvansvärt alternativ då unga nylänningar väljer karriär. Genom en kampanj kallad Tpörå teolliSuudesta (Arbete genom industrin) går
Förmånliga tomter invid E18
Ring Pernå kommun, Ralf Sjödahl, tel. 915-66121
FORUM NR €-7/9 man ut i skolorna med informationsmaterial, T’V- och radioreklam och mässor för att forma ungdomens uppfattning om företagande och industri. Meningen är att man skall kunna påverka elevernas val i den gemensamma antagningen 1997.
Yrittämisestå työtå (sysselsättning via företagsamhet) är ett projekt anordnat av bl.a. Handels- och industriministeriet och arbetskraftbyråerna som också strävar till att öka företagandet (se sidan 16). De nyaste formerna av detta är dets.k.startpunktsprojektet och utvecklandet av företagande bland kvinnor.
Men är då industrialisering en undergörande medicin mot arbetslös het? Jorma Nyrhilä från Helsingfors handelskammare och medlem iarbetsgruppen — De olika existerande sektorerna, t.ex. industri, handel och service, står inte i motsatsförhållande till varandra. Man måste välja att understöda någon av dessa och den som stöder de Övriga bäst är industrin.
— Dessutom är det lättare att exportera varor än tjänster. €
Fä
FY
KARIS STAD KARJAAN KAUPUNKI
Kom till Karis och upplev vår atmosfär. D kan finna + de fördelar en småstad kan ge, men också närhet till huvudstadsregione + vår härliga natur, med Pumpviken där Svartån sakta flyter fra > en väl fungerande tvåspråkighe + bostads- och företagstomter för olika ändamål.
Tag kontakt!
Stadsdirektör Stig-Ole Eriksson Tfn (911) 278 00, fax (911) 230 544
STRÖMFORS KOMMUN I ÖSTRA NYLAND ERBJUDER
FÖR INVÅNARNA " mångsidig grundservice >" förmånliga tomte ” skärgården vid havet “fiskrika Kymmene äl ” idylliska bruksmiljö ” skogar och sjöar
FÖR FÖRETAGARNA ” förmånliga tomter invid riksväg 7 ” stödområdets förmåne ” mål-2 områdets förmåner
Information: Strömfors kommunkansli 915-618 104
FORUM NR €-7/96