Nu skall spanjoren lära sig Finland!
av Christian Schönberg Forum 1990-16, sida 06-07, 25.10.1990
Nu skall spanjoren lära sig Finland!
Text och foto: Christian Schönberg
Balanserande på EG-tröskeln inbjuder utrikeshandelsförbundet industrin till en massiv informations- och marknadsföringsstöt i Spanien med siktet inställt på att skapa ett gemensam samarbetsberoende.
almet och Finnboard har redan Ven samarbetskontrakt med
Finlands Utrikeshandelsförbund rf som räknar med att ytterligare nio företag kommer att signera liknande marknadsföringsavtal under höstens lopp. Bland dem representanter från maskinbyggnads-. gruv-, elektronik- och konsumtionsvaruindustrin.
Spanien och Finland ligger rätt långt från varandra i kulturellt hänseende och kommunikationssvårigheterna är uppenbara. Finnen behärskar normalt inte spanska och spanjoren har ju av hävd inte visat alltför stort intresse art lära sig främmande språk. Det behövs följaktligen professionella marknadsföringsexperter som kan ge spanjoren detaljerade och klara bilder av den finska industrins möjligheter. I rätt förpackning, eftersom Spanien ännu ligger en del efter i fråga om förmågan att tillgodogöra sig information.
Med färska erfarenheter av en motsvarade, ännu oavslutad, kampanj som starta des i Frankrike år 1988 går man in för att skräddarsy kampanjer för varje företag individuellt.
— Olikheterna mellan företagen som medverkar i kampanjen är stora beroende på verksamhetsområde och tidigare engagemang i Spanien, säger projektets ledareJouko Huju från Finlands Utrikeshandelsförbund. Varje företag som går med i kampanjen får ett eget program eftersom varje företag har individuella målsättningar och kontaktytor. Penningsmässigt kan det röra sig om satsningar allt från 100 000 mark på årsnivå till tredubbla belopp.
Somliga har behov av att rent allmänt höja sin produkts image. andra åter vill
Vid Forwn-besöket i handelssekreterarens byrå i Madrid fick Hannu Vainio telefonbekräftelse på att byggnadslov hade beviljats för det finska expobygget ”Helvetesklyftan” inför världsutställningen i Sevilla.
= TN
Madrid höjer kraftigt sin profil som fullvärdig medlem bland EG:s huvudstäder. bom EEE rikta in sig på myndigheter, beslutsfattare och finansinstitut för att bereda sina etableringsplaner i landet medan en tredje kategori har som målgrupp den presumtiva arbetskraften inom en begränsat område.
— Trots att de flesta delvis går på skilda spår gagnar ändå helheten alla medverkande i kampanjen.
Projektets första del går av stapeln i apTil 1991 med uppföljning i oktober samma år. På grund av att spanjorerna kommer att översköljas av utländska marknadsföringsaktiviteter den närmaste tiden går den finländska strategin ut på att under förhållandevis korta tidsperioder. 4-5 veckor per gång, injiciera desto kraftigare finlandiadoser i den spanska näringslivsmuskeln.
Finlands Urrikeshandelsförbund presenterade på våren en utredning som visar att spanska företagsledare rätt allmänt känner till att i det nordliga Skandinavien finns ett land kallat Finland med ett skapligt högteknologiskt kunnande, förutom sin skogsindustri förstås. Man är normalt positivt inställd till det kalla landet medan man inte uppfattar vårt land som en viktig handelspartner på sikt.
Satsa på samarbete — Med kampanjen vill vi försöka skapa en sug som gör finländsk industri till en viktig samarbetspartner inom ett integrerat Europa. Vilket inte torde vara så svårt eftersom vi inte konkurrerar med den spanska industrin utan mera finns på marknaden som en kompletterande faktor. säger handelssekreterare Hanmi Vainio som sitter som spindeln i nätet i Madrid.
Förändringens vindar blåser på den Iberiska halvön med Spanien i huvudrollen. Landet som i synnerhet år 1992 står i mitt punkten för världens blickar satsar bla kraftigt i ny produktionsteknologi och i modernisering av infrastrukturen. Lägger man till att marknadspotentialen, sett ur Finlands synvinkel, är anmärkningsvärt stor i jämförelse med andra västeuropeiska länder är det förvånansvärt att man inte tidigare satsat hårdare på denna marknad. Vilket bl a vårt västra grannland Sverige har gjort, Men bättre sent än aldrig.
Trots att Finland traditionellt alltid satt sin tillit i främsta hand till pappret som sin viktigaste inkomstkälla inom exportbusiness finns det även andra möjligheter att i Spanien finna lönsamma verksamhetsnischer. Inom miljöskyddet finns plats för inbrytningar likaså inom områden som maskin- och kemisk industri. Inom området produktionsteknologi har Finland säkert en del att ge och alltid finns det ju plats för industriellt samarbete och etablering via företagsköp i landet med sina 39 miljoner invånare.
Investeringarna öka År 1988 uppgick de totala utländska investeringarna i Spanien till drygt 30 mrd FIM för att ett år senare fördubblas till 62 miljarder, fördelat på 40 procent i värdepapper, 40 procent i rena industriinvesteringar och 20 i fastigheter.
Den enorma byggnationen längs den spanska kusten kombinerat med ett något dalande intresse inom turismen har emellertid fört med sig att det för närvarande står 50 000—80 000 bostäder tomma i väntan på nya ägare. Marknadskrafterna som fungerar även i Spanien kommer att pressa ned priserna varför det lönar sig för presumtiva köpare att ännu se tiden an.
De finländska investeringar som överhuvudtaget gjorts i landet den senaste tiden har varit koncentrerade till fastighetsmarknaden, i synnerhet vid kustområdena. Försiktigt räknat rör det sig om cirka 1 000 bostäder å 7 milj pesetas (270 000 FIM) per enhet i fjol medan takten beräknas sjunka avsevärt under detta år.
När det gäller fastighetsmarknaden i inlandet hör Madrid till de dyraste huvudstäderna i Europa, vilket i klartext betyder att man ligger på samma prisnivå som i Helsingfors. Kontorslokaliteter kostar i dag 27 000—40 000 FIM/m?. Föredrar man att bo på hyra får man lov att betala cirka 190 FIM/m? för nöjet. Barcelona är för närvarande något förmånligare. Därmed inte sagt att det skulle var så mycket lättare att hitta lämpliga kvadratmetrar där än i Madrid.
Industripengar via holdingbolag
På industrisidan bör man skilja meltan de investeringspengar som kommer direkt från Finland och de som slussas via holdingbolag i tredje land. Detta gör att man inte med säkerhet kan uttala sig om den verkliga storleksordningen på dagens investeringsnivå. Det torde dock vara klart att det kapital som kommer via bolag i Holland. Tyskland eller något av skatteparadisen utgör merparten av det totala be PORUNN, 16/1990
Direktör Juan C Correas som representerar världsutiställningen i Sevilla -92 och har sitt kontor i samma hus som den finländska ambassaden i Madrid är mycket nöjd med det goda samarbetet med både Finlands expokomissarie Peter Tallberg och handelssekreterare Hannu Vainio. Ett samarbete som bidrog till ”Helvetesklyftans” förstklassiga placering på utställningsområdet.
a loppet på cirka 2 000 milj pesetas eller drygt 75 Mmk. Intresset för värdepapper ligger däremot mer eller mindre på noll.
Ett dussin finländska produktionsföretag verkar för närvarande på spansk mark med en sysselsättningseffekt på cirka 5 000 personer varav dock endast cirka 5 procent av arbetsstyrkan är finländare. Företagens antal ökar med 5—10 per år.
— Främst rör sig diskussionerna om etableringar inom pappersindustrin som ju har planer på att stärka sin ställning i landet. Men också Tampella har ett projekt i Galicien på dagordningen, säger Vainio. I dagens Spanien besluter utländska företag om var man slår ned sina bopålar närmast utgående från de möjligheter till etableringsstöd som erbjuds. Stödets storlek avgörs närmast på basen av den regionala arbetslöshetsgraden som varierar kraftigt mellan olika områden. Företag kan, i direkta stöd, beviljas upp till 40 procent av de fasta kostnaderna. I vissa områden av det drabbade Galicien, kan stöden stiga till och med ännu högre än så. Andalucien utgör ett annat exempel med samma problematik.
Spaniens roll i det nya Europa kan inte lämnas obeaktad. 39 miljoner mänskor är en stark faktor att räkna med på marknaden. En faktor som ytterligare förstärks genom landets raska modernisering och nya öppenhet i förhållandet till sin omgivning som uppstått under tiden, efter Franco. Man har dessutom en mental beredskap att gå in som fullvärdig medlem i den europeiska familjen.
Allt gammalt förtal om den opålitliga spanska industrin som inte har sinne för kvalitetsanspråk bör också snarast grävas ned. Ett av bevisen på detta är det nyetablerade samarbetet med Sverige inom den precisionskrävande flygplansindustrin.
Produktionen klaras alltså av hur proffsigt som helst medan man ligger något efter inom planerings- och marknadsföringssfärerna. Kanske mycket beroende på att spanjorerna med sina autonomier och vanan att sköta sina egna affärer inte hållit sig med ”övernationella” marknadsorganisationer, av typ Kesko i något led av kedjan. Detta enligt Hannu Vainios sätt att se på tingens ordning.
Handelssekreteraren i Madrid upplever för övrigt få problem i sin variationsrika verksamhet det finländska näringslivet till fromma.
— Inte har jag kommit hit för att söka problem. Det uppkommer givetvis en massa frågetecken och svårigheter i jobbet som man måste ta ställning till antingen för eller emot. Och som känt kan man ha olika uppfattning om vad som sedan ä rätt eller fel. Men beslut i någon riktning måste ju alltid fattas.
Bland ljusglimtarna ser han närmast mångsidigheten i arbetet i kombination med att han numera har rätt att backa uppdrag om tiden inte hinner till eller om idéerna inte har den rätta bärkraften.
I övrigt anser Vainio att Spanien är ett idealiskt land både att bo och arbeta i. 9
Areal 504 783 km?
Folkmängd år 1988: 38,869 milj. Bosättning: 77 invånare/km? Befolkningsökning: 0,9 procent/år Officiella språk: spanska (kastiljanska) (73 procent), katalonska (16 procent), galiciska (8 procent) och baskiska (2 procent).
Religion: rom.katoliker 97 procent BNP per capita år 1989: 34 000 mark BNP-ökning per år sedan 1987: ca 5 procent
Underskott i bytesbalansen 1989: 44 mrd mark
Underskott i handelsbalansen 1989: 115 mrd mark
Utlandsskuld år 1989: 115 mrd mark Valutareserv år 1989: 190 mrd mark Inflation: 1989 6,9 procent, 1990 7,5 procent
Arbetslöshet i december 1989: 16.5 procent
Näringsliv: jordbruk 15 procent, industri 32 procent, service 44 procent. Dei av BNP: jordbruk 6 procent. industri 40 procent, service 53 procent Finland har ökat sin export till Spanien från år 1956 med ca 30 procent per år till I 840 Mmk år 1989 medan importen ökat i en takt av 10 procent per år till I 134 Mmk år 1989.
Viktigaste handelspartners export/ import: Tyskland 12/18 procent, Frankrike 19/14 procent samt Storbritannien, Italien och USA mellan 7-9 procent per land. Finlands andel är 0,4/0.6 procent och ligger på en 29 resp 27 plats i storleksordning. CAS €