Ny ägarstruktur tryggar finlandssvensk press
av Christian Schönberg Forum 1994-16, sida 26-27, 12.12.1994
Hbl fyllde 130 år Ny ägarstruktur tryggarfinlandssvensk press
Christian Schönberg
Den ekonomiska krisen slog hårt mot hela det finlands svenska massmediefältet, men förde trots allt en de goda saker med sig. Hufvudstadsbladets chefredaktör
Bo Stenström nämner speciellt det utvidgade tekniska samarbetet på regionalplanet och värdesätter nyindelningen av ägarstrukturerna som på längre sikt tryggar den finlandssvenska pressens fortlevnad.
26
I sven 1 Hufvudstadsbladets chefredak tör Bo Stenström anser att man i den ständigt fortgående “språkdebatten” borde koncentrera si mera på det livsviktiga finlandsa kulturperspektivet, stället för att som för närvarande alltför ensidigt debattera ; själva språkets vara eller inte vara i vårt land.
o Stenström, som utvecklad sina tankar vid en intervju i an knytning till det finlandssvenska riksbladets 130 års jubileum, anser att struktureringen hittills skett på ett förnuftigt plan men att det givetvis går att spinna vidare på temat. Att göra större ingrepp idagensläge hade varit att förta sig eftersom det handlat om rent marknadsmässiga krav som dikterat dagens utveckling, anser chefredaktören.
För närvarande äger Konstsamfundgruppen = dagstidningarna Hufvudstadsbladet, Borgåbladet. Östra Nyland och Österbottningen medan Schaumangruppen hyser Vasabladet, Jakobstads Tidning och Sydösterbottningen i sina led. Ett tryckerisamarbete har därutöver etablerats mellan Västra Nyland i Ekenäs och Abo Underrättelser, som delvis backas upp av Stiftelsen för Åbo Akademi.
Krisen försnabbad övergång till ny teknik
Det finns uttalade lönsamhetsvillkor inom alla affärsområden vilket fört med sig att de flesta tidningshus redan en längre tid planerat övergång till modernare teknik. Den ekonomiska krisen påskyndadeiettslag bl.a. övergången till helsidesombrytning, vilket gör att kostnadsstrukturen och med den även lönsamheten förbättras avsevärt på sikt — Det gäller att framställa produkten så fördelaktigt som möjligt för att hålla priset i konsumentledet möjligast lågt, säger Stenström vars största ekonomiska problem utgörs av de ohemult höga årliga kostnaderna på cirka 30 miljoner mark för att dagligen distribuera tidningen hem till prenumeranterna. Vi har helt enkelt inte råd att följa några finska tidningar i spåren som medvetet lämnar ”olönsamma prenumeranter” åt sitt öde. Vi har den finlandssvenska uppgiften att förse alla som vill läsa en rikstidning på svenska med dagens Husis.
Identiteten viktigare än själva språket
Det sker kontinuerligt förändringar i läsarbeteendet då nya vanor forma hos yngre generationer som vuxit upp med en avvikande tidsanvändning i en annorlunda massmediavärld. Exempelvis i Nyland och huvudstadsregionen (Hbl:s huvudområden) där en påfallande stor del av den finlandssvenska ungdomen har en tvåspråkig bakgrund och identitet, har det skett förskjutningar.
— Själva språket är tydligen för dem inte längre så väsentligt, de använder sig av och tar till sig information på bägge språken, varför det är helt andra saker i deras identitet som gör dem till finlandssvenskar och konsumenter av finlandssvenska tidningar och tidskrifter. Vi harinom vår krets alltför ensidigt fokuserat oss på själva språket i stället för att prioritera det i och för sig rätt svårdefinierbara kulturperspektivet, som ju är det väsentliga.
Ständigt kra på förnyelse
Hufvudstadsbladets upplaga har minskat en aning under den pågående depressionsperioden, men dock i klart mindre omfattning än hos många finskspråkiga tidningar.
— Det handlar om en ständig kamp om förnyelse för att behålla läsarnas förtroende, säger Stenström. I början av tidningens etthundratrettionde år kan vi inte direkt utlova några större förbättringar eftersom den avgjort största satsningen ligger på övergången till helsidesombrytning. Omställningen gäller alla nivåer och anställda i bolaget, det handlar om ett helt nytt sätt att tänka.
Bo Stenström anser att man nu nått balans i bladets strävan att fungera som heltäckande tidning för huvudstadsregionen och Nyland utan att fördenskull förlora profilen av finlandssvensk rikstidning. Husis fungerar därutöver som främsta informationskanal av finländska nyheter till myndigheter och massmedier i det övriga Norden, vilket ger den svenskspråkiga tidningen en alldeles speciell status.
— De två avdelningar som profilerar oss hos de rätt många finsktalande läsare som vill ha en alternativ tidning i Helsingfors är såväl ledarsidan med kolumner och understreckare som kultursidan med sin speciella präge plus debattsidan som höjt sin profil rätt väsentligt den senaste tiden. De rätt omfattande ledarskriverierna följer en typiskt finlandssvensk tradition som man på finskt håll inte alltid förstår sig på.
Stenström tror inte på en rent propagandistisk argumentering på ledarplats. Han talar sig däremot varm för att ledarskriverierna skall uppfattas som ”bruksjournalistik” med uppgift att ge nödvändig bakgrundsinformation av väsentliga argument som är aktuella — både för och emot. Läsaren skall på morgonen inte behöva vara av samma åsikt som Husis, men skall kunna ta till sig argumenten och fortsätta processen i sitt inre, fram till ettja eller nej. Man börinte dalta med sina läsare, menar Stenström.
Visst finns det hotbilder
Bland framtida hotbilder nämner Stenström minskat presstöd och det nyvunna EU-medlemskapet som på sikt kan medföra mindre moms på prenumerationerna samt att det i dagens trängda ekonomiska läge knappast går att ta ut en högre prenumerationsavgift inom överskådlig tid. Man kan heller inte vara säker på att Hbl för all framtid håller sina positioner som ”andra tidning” i tvåspråkiga familjer. Skulle därutöver den ekonomiska uppgången bromsas upp och kanske en ny seg lågkonjunktur slå till på hemmamarknaden skulle det säkert slå undan benen på mången.
— De goda åren i slutet av 80-talet får vi nog aldrig tillbaka eftersom televisionen lagt beslag på en stor del annonspengarna. MTV:s andel växer knappast mera, däremot expanderar PTYV snabbt — och därutöver finns det en uppenbar risk att huvudstadsregionens reklamradiostationer plockar åt sig en del av kakan.
Det gäller för oss att utveckla alla delar av vår verksamhet, såväl journalistiken och distributionen som annons- och prenumerationssystemet så att det passar kundens behov, säger Stenström. Varje innovation är viktig.
— Under de två senaste åren har vi klart utökat bevakningen inom EU och under det gångna året har vi därutöver prioriterat skeendena i de nordiska huvudstäderna och Bryssel.
RE “Dags för Hbl att sluta klippa och klistra. Ett nytt datoriserat system för helsidesombrytning tas i bruk 1995.
Eftersom vi får en ny utrikesredaktör vid årsskiftet kan vi ytterligare skärpa bevakningen inom området. Ett av våra problem just nu är att vi de facto producerar mera material än vi kan publicera.
Bo Stenström hoppas faktiskt att det nästa år inte skulle hända fullt så mycket på samhällsutvecklingens väg som under de gångna åren — en något märklig inställning hos en nyhetsjournalist, erkänner han själv. Men varken massmedier eller beslutsfattare hinner längre med i svängen om det fortsätter i samma takt, motiverar Stenström sin önskan. Ett något långsammare tempo i förändringarna skulle ha en klart positiv inverkan på långsiktiga beslut.
Svenskan får starkare ställnin — Det är viktigt att vi skribenter också i språkligt hänseende utvecklas irättriktning, säger Stenström. Vihar ett fungerande samarbete med Svenska språkvårdsbyrån som avdelningsvis rättar till språkdräkten. Det blir allt väsentligare att man använder språket på ett lättillgängligt sätt, vilket dock inte innebär att man daltar med läsarna. Det handlar om att skriva god och begriplig prosa. Det sägs att en journalist skall kunna skriva om en sak han inte förstår på ett sält som gör att läsaren ändå gör det. Tryck- och avstavningsfel kommer till en stor del att avhjälpas med hjälp av de datoriserade ordbehandlingsprogram som kommer att tas i bruk inom ett år.
Rent språkligt sett har vi kommit tillen punkt som inte längre förbjuder oss att följa med språkutvecklingen i Sverige. Det var nämligen inte så länge sedan detta ansågs vara direkt fult. Det är viktigt att svenskan, med stärkt status som officiellt EU-språk, når den cirka 10 miljoner starka svensktalande EU-familjen i möjligast enhetliga dräkt. 27