Skogstillgångarna fördubblas med nya medlemmarna

av Emily von Sydow Forum 1994-16, sida 21, 12.12.1994

Skogstillgångarna fördubblas med nya medlemmarna

Med de nya medlemmarna blir EU inte längre nettoimportör av papper. Skogstillgångarna fördubblas med dessa Finlands, Sveriges, kanske Norges och Österrikes inträde i EU. Utan Norge ökar skogstillgångarna me 385-90 procent.

ed andra ord kommer EU att utarbeta en strategi, som inte bygger på nettoimportörens idéer. Det kan bl.a. medföra att återanvändningen genom returfibrer, som ekonomisk utnyttjande av de dyra importerade trävarorna, inte blir ett lika högprioriterat område. I dag är importen av träbaserade varor den tyngsta importkostnaden som EU har, enligt en talesman för den finländska skogsindustrin. Den är t.o.m. större än kostnaden för oljeimporten,

Trävarutrio

Siffrorna är förenklat att Finland, Sverige och Österrike gemensamt producerar dubbelt så mycket (cirka 20 miljoner ton) pappersmassa, som EU (cirka tio miljoner ton) och hälften så mycket papper (20 miljoner ton) som EU (40 miljoner ton) och lika mycket barrträvaror (25 miljoner ton).

Den nya situationen medför att EU måste skaffa sig en skogspolitik. säger folk inom den nordiska skogsindustrin.

Svenskarna är mindre pigga på att dela strategi med andra och föredrar en fortsatt rent nationell skogsstrategi. I dag är skogsfrågorna uppdelade på sex olika generaldirektorat och möjligheterna att skapa en gemensam strategi är följaktligen mycket små.

Emily von Sydow

Skogsfrågorna är också i hög grad regionala. I Tyskland — som efter Frankrike är det största skogslandet i EU i dag — är skogspolitiken helt decentraliserad till förbundsstaterna. Bonn har ingenting att säga till om och det är en komplicerad process att centralisera en fråga.

En finländsk skogsdelegation var för några veckor sedan nere i Bryssel och presenterade sina idéer. Då kunde man skönja att det faktiskt finns en vilja att sondera terrängen för en skogspolitik. De tjänstemän på kommissionen, som man talar med säger att behovet av en gemensam strategi är stort. Inte minst efter miljömötet i Rio har EU lovat att bidra till en miljövänlig skogspolitik.

Tysk-engelsk tvekan

I dag är det bland skogsländerna egentligen bara Tyskland, som är emot en centraliserad skogspolitik, tillsammans med Storbritannien, men skogen kommer alltid att vara en subsidiaritetsfråga i EU, d.v.s. besluten skall fattas på lämpligaste nivå, och ramdirektiv eller minimidirektiv är därför den enda möjligheten, Det innebär att skogspolitiken inte kommer att bli fylld av detaljerade regleringar om tallkottarnas rondör…

De sydeuropeiska länderna Spanien, Portugal och Italien vill ha en central strategi, för de är intresserade av att effektivisera sitt skogsbruk. Här kan tänkas att de nordiska länderna kan bidra med kunskap om hur man effektiviserar utan att exploatera miljön.

Europaparlamentets = jordbrukskommitté har beslutat begära att kommissionen drar upp riktlinjerna för en omfattande skogspolitik.

Kommissionen behöver alls inte göra det parlamentet ber den om — men med lite påtryckningar från nykomlingar på hugget, borde det finnas större möjligheter att utarbeta en strategi. Parlamentet har en diger expert rapportiryggen, som säger att tiden är absolut mogen för en europeisk skogspolitik.

Trepunktsstrategi

Tre mål borde en sådan strategi ha, menar parlamentet € För det första skall den förorda ett balanserat resursutnyttjande.

9 För det andra skall den ge en skjuts åt den europeiska träindustrin.

9 För det tredje skall den granska hur de frågan om de tropiska skogarna skall hanteras.

I dag begränsar sig EU:s skogspolitik”på bruksområdet helt till skogsbrandsbekämpning, övervakning av skogsskador till följd av förorening och ett program, som skall inspirera till att plantera skog på åkermark — som ett sätt att minska överproduktionen på jordbruksområdet, Det ger 3 000 ecu (17 400 mark) per hektar att plantera tall och gran på sin åkermark. Torkar du miljövänligt? Men de nordiska länderna har redan lyckats sätta lite av sin prägel på skogsoch pappersindustrin i EU. Nyligen beslutades om kriterierna för miljömärkningen av toalett- och kökspapper. Ivrigt lobbande från de nordiska länderna gjorde att bedömningen av vilka produkter som var lämpade för miljömärkningen också skall basera sig på hur miljövänligt skogsbruket bedrivs, som pappret härstammar från.

De nordiska länderna har också hjälpt till att dra ner returfiberkravet i de tyska pappersprodukterna från 80 procent till 55 procent (Hbl 5.11.). Tillsammans tyder detta på att EU har börjat hörsamma att man får in skogsjättar i sin gemenskap och att reglerna borde upprättas därefter. 21