Ny bostadsfinansiering behövs

av Katarina Koivisto Forum 1990-06, sida 18, 05.04.1990

Taggar: Personer: Teuvo Ijäs Teman: boende

Text: Katarina Koivisto

L

Ny bostadsfinansiering behöv et finns en klar social beställnin för en fond som utvecklar bostads situationen, säger Bostadsstyrelsens överdirektör Teuvo fjäs. — Redan under de få månader som fonden nu verkat har den visat att den behövs.

Den nygrundade ”bostadsfonden” eller utvecklingsfonden för boende började sin verksamhet vid årsskiftet och i mitten av januari tillsattes en styrelse som skall driva den. Någon egen personal har fonden inte, men däremot har den fått budgetmedel på 1,2 miljarder mk å årets budget för att finansiera bostadsanskaffning av olika slag.

Bostadsfondens primära uppgift är att anskaffa bostäder för sociala ändamål och ge lån för grundförbättringsarbeten. Sociala bostäder kan fonden både låta bygga och köpa in i gamla hus enligt förmåga och behov. Den sociala bostadskategorin är främst avsedd för underprivilegierade grupper som t ex flyktingar. Flyktingarna kan bli en stor grupp i framtiden. tippar ljäs.

Bostadsfondens verksamhet kommer enligt ljäs inte att innebära några förändringar i aravasystemet. Fortfarande beviljar kommunerna aravalånen för egnahemshus och bostadsstyrelsen lånen för lägenheter. Men en del av lånemedlen betalas genom fonden och Statskontoret.

Att ett klart behov av fonden finns visar enligt Teuvo ljäs att det inom januari månad hade betalats ut 300 miljoner mk genom den. — Det finns ett behov av att ta upp kortfristiga lån för att kunna klara finansieringen i sommar, säger han. Fondens enda inkomster utöver medlen i statsbudgeten i dagens läge utgörs av låneamorteringar och räntor vilket inte ger särskilt stora summor.

— Vi har en beredskap att sköta många skilda slag av bostadsfrågor, men vi behöver pengar för att göra det och för att kunna skaffa pengar behöver vi fullmakt från statsmaktens sida, säger Ijäs.

Ett nytt lagförslag som skulle göra det möjligt för bostadsfonden att skaffa sig kapital är under utarbetande. Ljäs hoppas att det skall bli möjligt redan i höst.

Han beräknar att behovet av medel på årsnivå kommer att röra sig kring tre miljarder mk. Möjlighet att få in dem har bostadsfonden genom att t ex emittera lå 1 för bostadsobligationer eller ta upp lån i utlandet. De inhemska bankerna är så affärssinnade att det sitter hårt åt också med aravalånen idag, säger överdirektören.

Bostadsfondens verksamhetsområde är bredare än bara finansiering. Från början av nästa år är det meningen att börja hjälpa till med att finansiera också ägobostäder och att administrera det nya systemet med bostadsrätter enligt svensk modell.

Bostadsrätterna är det meningen att börja pröva ännu i år. Systemet innebär att bostadsfonden sköter 90 procent av en bostads finansiering, medan den som skall flytta in själv betalar den resterande tio procenten. Bostadsrättsinnehavaren sköter sedan också räntor och amorteringar på det lån bostaden har. Systemet är utbrett i Sverige men hos oss är det meningen att de första 800 bostäderna skall börja byggas i år.

— Bostadsrätterna är ett system som lätt övervärderas, säger Teuvo Ijäs. — Men man skall komma ihåg att den som

Det har blivit dyrt att ta upp lån för all bostadsproduktion, också den sociala. Bostadsfonden kan om den får rätt att skaffa sin egen finansiering göra det sociala byggandet billigare, försäkrar bostadsstyrelsens överdirektör Teuvo Ijäs.

köper en sådan blir tvungen att ta över ett lån utan att för den skull få äganderätt till bostaden. Där möjligheten finns är aravabelånade bostäder och aravahyresbostäder betydligt förmånligare för den bostadsbehövande.

I Helsingforsregionen där det är svårt att få tag på en bostad har bostadsrätterna eventuellt en plats. Men här går det ännu inte att byta en bostadsrätt mot en annan som i Sverige, produktionen har inte alls kommit igång ännu och när den gör det går det långsamt att bygga ut bostadsrättsbolagen.

Någon speciell personal behöver bostadsfonden alltså inte. Bostadsstyrelsen är det organ som i första hand skall administrera hela verksamheten. Den centrala uppgiften är att upprätthålla en tillräcklig ikviditet, så att det finns medel för de bostäder fonden åtar sig att finansiera.

Grundandet av en bostadsfond är ett örsök från regering och riksdag att försöa komma till rätta med den svåra bostadssituationen speciellt i huvudstadsregionen. Budgetmedel utöver aravalånen har fonden redan fått, men skall den på ängre sikt kunna verka behövs alltså enigt överdirektör ijäs fullmakter att skaffa pengar också från annat håll.

Regeringens förslag till fördelningen av bostadsanslag behandlas också av fondens direktion. i och med fonden bl a aravahyreshusen inte längre att klassificeras under aravalånen, utan istället har man grundat ett statligt bostadslån som är detsamma ör olika typer av hyresbostadsproduktion. När andra aravalån nu också administreras genom fonden slipper man enligt Ljäs förhoppning de höga marknadsräntorna som gjort också aravaproduktionen dyr.

— Genom en gemensam finansiering och administration får vi bättre möjligheter att flexibelt och långsiktigt sköta den sociala bostadsproduktionen, säger överdirektör Ljäs.

I bostadsfondens direktion sitter representanter för förutom bostadsstyrelsen också statskontoret, finansministeriet, miljöministeriet och kommunernas centralförbund.

Men innan verksamheten kan komma igång enligt alla de riktlinjer överdirektör ljäs hoppas på återstår ett betydande lagstiftningsarbete. ’ L 6/1990 FORUM,