Ny dansk biståndsstrateg
av Sigyn Alenius Forum 1983-12, sida 28-31, 24.08.1983
12/8 12/83 F ORUN FÖRU Regeringen Schlöter:
Samtidigt som Danmark bevarar sin utåtriktade utvecklingspolitik och sin växtmålsättning vad biståndets storlek angår, skall siktet vara inställt på att skapa nya marknader för dansk industri. Industrirådets (motsvarar Industriförbundet i Finland) VD Ov 4 OY LOHJA AB S— 1.3.1982 — 28.2.1983
AKTIVA 28.22.198 1000 mk K
Av SIGYN ALENIU positiva efekterna av lånen kommer att sprida sig ut över mottagarlandets gränser och gynna hela regionen. Bilden kommer från en liten metallindustrienhet i Kenya som tillverkar vattentankar och andra metallcisterner. (Foto: Världsbanken)
Danmark håller på att omstrukturera sin utvecklingshjälp. Förmånliga biståndslån skall inte längre ges enbart till de allra fattigaste länderna, utan också länder som hunnit lite längre i utvecklingen skall kunna erhålla kapital. Motiveringen är, att de
U-hjälpen
U-hjälpen skall gynna såväl givarparten som mottagaren, anser utrikesminister Ellemann-ensen. (Pressfoto)
NH Huvudtanken är att den hjälp som ges skall ha en produktionsfrämjande effekt på hemmaplan samtidigt som den bygger upp mottagarlandets ekonomi.
Hjälpen skall struktureras om på flera väsentliga punkter, anser ministern. Den skall i huvudsak fortsättningsvis dirigeras till länder med det största behovet av hjälp men i sin kärna skall den samtidigt ta sikte på att inte vara ”allmosor”, utan hjälp till självhjälp.
Allmosan hjälper idag. Hjälpen till självhjälp bygger mottagarlandet på längre sikt och skapar ett bättre förhållande mellan givare och mottagare.
Genomsyrningsprincipen hör till de viktiga orden i utrikesminister Ellemann-Jensens nya program för den danska u-hjälpen. Han menar därmed dels att biståndet som sådant skall tillgodose de infrastrukturella behoven i industri, lantbruk och i näringslivet i mottagarlandet som helhet. Samtidigt betonar han att bistånd till ett av utecklingsländerna för med sig utveckling i andra. Ökad konsumtio skall skapa nya marknade för dansk industri!
Avtal skall funka. Det är en gammal god princip. Bägge parter skall vara nöjda. På utvecklingsbiståndets område betyder detta, säger danska utrikesministern Uffe Ellemann-Jensen, att man i framtiden i högre grad skall snegla mot de danska intressena. Det kan göras utan att biståndet blir mindre eller sämre, anser ministern.
betyder ökade produktionsmöjligheter både lokalt och regionalt.
En följd av denna princip blir att länder som tidigare har ansetts stå utanför de allra mest hjälpbehövandes krets i framtiden kan komma att indragas i mottagarländerna. De fattigaste skall fortsättningsvis prioriteras högst, men de sk gränsekonomierna, dvs länderna mitt emellan den typiska utvecklingsekonomin och den som redan börjar stå på egna ben, skall också bli delaktiga av biståndet. Rent praktiskt skall hälpen kunna utsträckas till länder som Zimbabve, Nigeria, Nicaragua och Botswana, som hittills har ansetts ha en för hög medelinkomst. En utveckling av dessa ”gränsekonomier” kommer hela regionen till godo.
Gränserna höjs
Ett steg i den riktningen har regeringen Schliter redan tagit. Hittills har endast länder med en BNP-per-capita inkomst under 55 dollar kunnat få de billigaste lånen. Nu har gränsen höjts till 1090. Den ligger därmed på 2/3 av Världsbankens kreditgräns. Ellemann-Jensens mening hade varit att få den ända upp på 5/4, dvs 1230 dollar, men det kunde ha inte få politisk majoritet för socialdemokraterna och yttervänstern sade nej. Redan den nu genomförda höjningen kostade regeringen en hård kamp, och yttervänstern ställer sig fortfarande i hög grad kritisk til de nya ”nationalistiska” vindarna som den “kapitalistiskt inställda borgerliga regimen” har släppt lös i den danska utvecklingspolitiken (citaten hämtade wur en kommentar av folksocialistledaren Gert Petersen).
Regeringen Schliäters svar på kritiken är - som Schläter-regeringens förklaringar brukar vara - oförblommerade och principklara! Danmark hör till de verkligt stora bidragsgivarna, understryker regeringen. För tillfället utgör det danska biståndet 0,77 procent av BNP - högre ligger bara Holland med 1,08, Sverige med 1,02 och Norge med 1,01 procent.
29
I dag förmedlas hälften av det danska biståndet genom de multilaterala kanalerna, tex Världsbanken och FN. Under de kommande åren blir det bilaterala biståndet däremot mera dominerande.
Bilden kommer från en textilfabrik i Kenya. (Fo to Världsbanken)
Finland ligger nere på 0,30 procent, i gott - eller snarare sagt dåligt sällskap med rika stater som Japan (0,29), USA (0,27) och Schweiz (0,25). OPEC-länderna låg förra året på hela 1,5 procent - en givmildhet som dock måste ses i ljuset av oljestaternas eget intresse av att höja ekonomierna i staterna i deras egen region med tanke på sin framtida avsättning för olja. SEV-länderna - för att nu få dem också med - ligger i detta sammanhang lägst med 0,13 procent av BNP.
Ingen användning för sparkniven
Målsättningen för Danmark ligger på hela 1 procent som landet hoppas kunna uppnå före sekelskiftet. Det är FN:s gamla målsättning som emellertid senare har reviderats såsom varande alltför optimistisk. Idag sätter FN 0,7 procent som mål - det måle 3 har danskarna mao redan passerat. Utöver de 0,77 procenten till utvecklingsvärlden betalar Danmark 0,35 procent av sin BNP till Grönland. Den totala u-hjälpen kommer därmed ända upp till 1,12 procent.
Regeringen understryker också i sitt svar till kritikerna att den kvantitativa utvecklingen på biståndsområdet är klart positiv. Meningen är inte att låta sparkniven skära bitar ur denna utgiftssektor, så hårt den än annars har farit fram i praktiskt taget alla andra. Men, för att ännu en gång citera utrikesminister Ellemann-Jensen: Danmark befinner sig i ett ekonomiskt krisläge med ett väldigt sparprogram. Pengar är bristvara — därför måste de just nu användas med eftertanke och sinne för realiteterna.
Till dessa realiteter hör idag en arbetslöshet som ligger - osminkad i förhållande till förra året — på 11 procent. Alla medel måste hittas för att skaffa fram jobb. Utvecklingsbiståndet kan bli ett av dem.
Munck - I alltför hög grad och i alltför många år har det danska utvecklingsbiståndet givits med ryggen mot hemlandet och utan att ta Danmarks egna resurser med i betraktande. Att man i framtiden i högre grad gör detta betyder inte att hjälpen blir sämre.
Utrikesminister Elleman-Jensen sekunderar — Vi har helt enkelt inte utnyttjat de marknadsfördelar som ligger och väntar, Att Danmarks bistånd i framtiden i högre grad binds till danska leveranser gör det på intet vis mindre nyttigt för mottagarlandet.
Som ett belägg för vad ministern kallar inte-utnyttjade fördelar kan man i statistiken över olika länders bistånd se, att bara 7 procent av den danska utvecklingshjälpen som 1982 kanaliserades <multilateralt kunde spåras tillbaka till Danmark i form av industriorder. För Frankrikes del för att ta ett land som låg i andra ändan av skalan - är samma siffra 96 procent!
En viss omläggning av biståndet från multilateralt till bilateralt kan knappast undgås om man följer regeringens programuppläggning i övrigt. Idag går knappt hälften (46 procent år 1982) av det danska biståndet ut genom de multilaterala kanalerna, huvudsakligen FN, Världsbanken och EG. Med principen om ökad dirigering av u-hjälpen till områden med marknadspotential för danska varor, och helst en tidmässigt så snabb utveckling som möjligt, kan det bilaterala inslaget lätt komma att dominera mera.
Det är en följdverkning som minister Ellemann-Jensen tar ganska lungt. I motsats till tidigare utrikesministrar är Ellemann-Jensen utbildad ekonom. Den bonde som mjölkar sin ko tills den sinar handlar oklokt, är hans pragmatiska inställning. Överförd på utvecklingsbiståndet - Visst vill Danmark vara med bland biståndsgivarna i statistikens topp. Men det överskott, som Danmark bör och önskar dela med sig av, kräver att man vårdar det danska näringslivet, så att det kan fortsätta att kasta av sig växande bidrag till utvecklingsländernas växande behov.
198282 1981/82 Förändring Mmk Mmk ER
Omsättning 1528,7 1265,3 +201,8 - inhemsk försäljning 12720 936,9 +35,5 - export oc utländska projekt. . = 256,7 328,4 -21,8
Balansräkningens slutsumma «+ +… » 1665,0 1308,7 +27,2 Främmande ka 11841 80.2 +34,5 Reserveringar 276,0 226,9 +21,6 Eget kapitar . 204,9 201,6 + LE Aktiekapital . 108,8 108,8 Dividendutdelning 13,1 10,9 +20,2
Investeringar 209,3 149,4 +40,1 Avskrivningar …. «+ 135,2 80,8 +67,3
Personalkostnader . 369,5 31,9 +16,6 B,7 + 5, 10,2 +39,2
Antal anställda i medeltal 3 4120 + 57
MODERBOLAGETS RESULTATRÄKNIN 1.3,.1982 — 28.2.1983 1000 mk kö
OMSÄTTNING 1528652 100
KOSTNADER Material och förnödenheter — 908592 Lör rena «300065
Perso Hyror ena Övriga kostnader . H Tillverkning för eget = 34435 förändring i lager -1279402 = B4
DRIFTSKBIDRAG 249250 — T6
AVSKRIVNINGAR Jord- och vattenomräden — . 671 Byggnader och konstruktioner 25101 Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgang;
Aktier och andelar
Immaleriella rättigheler . . . .
Övriga utgilter me tång verkningstid
Bakförda avskrivningar . . .. —135 152
Skillnaden mella bokförda oc kalkylmässiga avskrivningar + 1084 -—- 133468
RÖRELSEVINST 115782
FINANSIERINGSINTÄKTER
OCH -KOSTNADER Dividendinläkter från k ivit utomstaende bolag Ränteinläkter .. Räntekostnader. Kursdifferenser . Övrig finansieringskostnader . . . .
ÖVRIGA INTÄKTER OCH KOSTNADER Övriga intäkte Övriga kostnader
RESULTAT FÖRE BOKSLUTS DISPOSITIONER OCH SKATTER
FÖRÄNDRINGAR AV
RESERVERINGAR Kreditlörlustreservering Gananlireservering Driftsreservering . . . … Investeringsreservering — . Anskaffningsreservering . . . Lagerreserv
SKILLNADEN MELLAN BOKFÖRDA OCH KALKYLMÄSSIGA AVSKRIVNINGAR DIREKTA SKATTER För räkenskapsperioden … — 8384 För tidigare råkenskapsperioder =… .- = = 787
FINANSIERINGSTILLGÄNGAR Kassa nch banktillgodohavanden 25238 Försäljningsfordringar ses 379546 Länefordringar ne 143437 Resultalregleringar . 50 268 Övriga finansieringstillgå . 20000 Förskottsbetalningar 630 489
OMSÄTFTNINGSTILLGANGAR Malerial och förnödenheter . 135191 Hel- och halvfahrikat …. - 335973 Förskotisbelalningar see 342 474 590
ANLÄGGNINGSTILLGÄNGAR
OCH ÖVRIGA UTGIFTER
MED LÅNG VERKNINGSTID Halvfärdiga egna arbeten 14.444 lord- och vatlenomräden 137 272 Byggnader och konstruktioner . . - 138901 Mas! iner och inventarier ……- . 162920 ÖvEga materiella tillgangar - 21044 Aklier i dotterbolag - . . : 30781 Övriga aktier och andela : 46473 Immateriella rättigheter : 4819 Övriga utgifter med lång verkningstid . . 327 559931
AKTIVA TOTALF 1 665110
PASSIVA 28.2.198 1000 mk
FRÄMMANDE KAPITAL
Karlfristigt Leverantörskulder «..ssosss- ss » 929920 Förskottsbetalningar. -.- »>… 364481 Resultatregleringar « «-.. oo oso 00 » 117792 Finansieringsväxlar . et 7744 av längfristi 7142 810471
Langfrisligt Lån av penninginräl Pensionslån .
259470 104 82 Övriga längfristiga skulder . nn 932 373617
RESERVERINGAR Kreditförlustreservering 14.635 Garantireservering 1813 Invesleringsreserve 36 000 Anskafiningsreserve 4908 Lagerreserv 21863 275987
EGET KAPITAL Bundel eget kapital Aktiekapital 108800 1045 119257 Fritt eget kapital Dispasitionsfond 69453 Odispanerade vinstmedel -…o.. ss 2011 Räkenskapsperiodens vinst… …- 14214
BS 67 204-935
RÄKENSKAPSPERIODENS VINST
PASSIVA TOTALT 1 665010