Utgiven i Forum nr 1986-06

Ny lag om konsumtionskrediter

av Heikki Peutere Forum 1986-06, sida 13-14, 10.04.1986

Taggar: Teman: kreditkort

NY LAG OM KONSUMTIONSKREDITER

Riksdagen torde inom en nära framtid godkänna de män fepenen med vikas hjälp AT Sma , a , rsöker klargör: r kunden vilken rannya lagarna om konsumtionskrediter. Beredningen AV ta han kommer ät betala. Erfarenheterna I lagen har tagit nära tio år. Detta visar hur svårt det Sverige visar att man inte genom att medA AA H H H i - dela den effektiva räntan uppnått de förbättär för lagstiftaren att tillgodose de olika intresse ringar 1 konsumentskyddet som man ur. gruppernas olika krav. Också de som hårdast sprungligen väntade sig, påpekar Wires kritiserar det lagförslag som för tillfället är under saga Hnsk husmor kjandrade Töv gon ja behandling i riksdagen, försvarar i princip tankarna ; alltet Hon berättade all bakom lagförslaget. Ytterst få motsätter sig et ven förmyndarmentalitet. Hon berättade att förbättrat konsumentskydd. Frågan är närmast hu hon gärna betalar till och med en tämligen skyddet ska förverkligas.

hög ränta på en kortfristig kredit, om hon därmed kan köpa de varor hon vill ha, då de agen om konsumtionskrediter berör | ene som beviljas konsumenten antingen direkt av säljaren eller av en utomstående kreditgivare på basen av ett avtal mellan kreditgivaren och säljaren. Syftet är att förbättra konsumentens rättsskydd. Genom de nya stadgandena vill lagstiftaren påverka marknadsföringen av olika krediter så att köparen ska få en så verklighetstrogen bild som möjligt av de olika krediternas totala kostnader.

De nya bestämmelserna fogas som ett särskilt kapitel till konsumentskyddslagen, som redan varit i kraft i ett tiotal år. Många viktiga problem är emellertid ännu öppna eller så runt formulerade 1 lagförslaget, att förverkligandet av lagens bokstav delvis kommer att bygga på lagtolkningar vilkas framtida utformning är svår att förutse. I vissa fall verkar det som om inte ens lagberedarna vet eller i klartext kan säga vad som avses i vissa bestämmelser.

Månadsrater lockar Affärsmännen medger att marknadsföringen av speciellt vissa kapitalvaror på senaste tiden har urartat. Kunderna erbjuds varor till ”en fast betalningsrat per månad”. Samtidigt låter man emellertid bli att meddela varans kontantpris och det aktuella totala avbetalningspriset. Man tiger stilla om den faktiska räntan på avbetalningen. Situationen kan inte I all oändlighet fortgå på det här sättet. Varken säljaren eller köparen drar någon fördel av situationen. — Att medqela den effektiva räntan löser inte i sig några problem, säger vice VD Guy Wires vid Finlands Grossistförbund. — Beräkningstörfarandet är för det första mycket invecklat. De erfarenheter man har i Sverige är inte speciellt uppmuntrande. Systemet fungerar inte ens där till full belåtenhet idag. | Sverige används en

FÖRUN 6/198 säljs till specialpris. Kontanta medel kanske finns till hands först då specialerbjudandena ohjälpligt är förbi.

ÄÅrsräntan ger problem

Handels- och industriministeriet kommer inte att lida någon brist på sysselsättning då det ska börja utfärda direktiv om hur årsräntan ska beräknas. Räntan kan variera mycket beroende på avbetalningsraternas storlek och kreditens amorteringstid. Årsräntan behöver inte meddelas i de fall där produktens kontantpris meddelas och man endast konstaterar att produkten också kan köpas på avbetalning eller med kontokredit. Det blir intressant att se hur lagen om konsumtionskrediter kommer att förändra annonseringsbeteendet. Samma fråga ställdes också då konsumentskyddslagen trädgae i kraft. Annonseringen har varit brokig. Det kommer den säkert att vara också framdeles, för konkurrensen om de 170 miljarder mark som konsumenterna förfogar över är hård. Avbetalningshandelns del av denna kaka är ungefär fem procent. Inom vissa branscher är andelen uppe i 20 till 30 procent eller till och med mera. Betalningstrafiken har underlättats av att plastpengarna snabbt blivit allmännare. Kreditkorten har också avslöjat sin avigsida — missbruket. Å andra sidan har frågan om vem som bär ansvaret för köp gjorda med ett stulet eller förkommet kreditkort väckt diskussion. Säljaren som polis? Affärsmännen anser att säljaren påläggs ett alltför stort ansvar, om han vid kassan ska börja fungera som polis och försäkra sig om varje kunds identitet. Lösningen på problemet försöker man finna genom att utveckla sk intelligenta kreditkort med vilka man vid kassaterminalen direkt kan göra transaktioner med kundens konto. Innan detta system tas i bruk får vi ännu några å 1 granska korten med hjälp av svårhanterliga listor.

Konsumentskyddsmyndigheterna ser lagen om konsumtionskrediter som ett välkommet komplement till konsumentskyddslagen.

— Vi har deltagit i granskningen av avtalsvillkoren för olika konsumtionskrediter. Den nya lagen ger emellertid bättre möjligheter till detta, säger konsumentombudsman Gerhard af Schultén.

Enligt honom har hittills bara avbetalningshandeln varit reglerad på ett klart och redigt sätt.

— Tonvikten i den nya lagen ligger vid en förbättring av den vanliga konsumentens ställning vid uppgörandet av ett kreditavtal. Till detta hör också bestämmelserna om förbud mot bruket av tratta eller växel i händelse av betalningsstörningar.

Enligt Schultén är det också ändamålsenligt att kunden inte behöver betala kontokrediter om varan är felaktig enligt konsu mentskyddslagen.

Konsumentombudsmannen anser det vara ett framsteg att man I samband med kreditköp bör meddela om den verkliga årsräntan.

— För vissa konsumtionskrediter kan praxis vara en annan, medger Schultén. — Om man till exempel köper en bil på avbetalning så att affären ordnar krediten via ett finansieringsbolag, berörs fallet av lagen om konsumtionskrediter. Lagen berör dock inte normala banklån, som används | samband med köp av vanliga kapitalvaror. Lagen berör inte heller checkräkningar med kredit, säger Schultén.

Bankernas representanter har besökt riksdagen mycket flitigt under lagberedningens gång. De är inte övertygade om att det är en klar fördel för kunden om årsräntan meddelas. Dessutom anser bankerna att beräkningen av räntan är problematisk.

Bankerna försvarar kundskyddet

Kalevi Kauniskangas, verkställande direktör för Sparbanksförbundet i Finland, anser att bankens kunder inte bör fråntas möjligheten att fritt efter eget förgottfinnande nyttja bankens tjänster.

— Inte gör vi någon skillnad mellan konsumtionskrediter och andra krediter — Bankerna anser det nödvändigt att kundens skydd är tillräckligt i bankverksamheten. I det fallet är oet dock fråga om mer än bara konsumentskydd, för skyddet berör alla slag av kundförhållanden. Bestämmelserna borde inrymmas i banklagen. Övervakningen skulle lämpa sig utmärkt för bankinspektionen, säger Kauniskangas.

Kauniskangas anser det beklagligt att det ursprungligen i lagförslaget nämndes att de krediter som beviljas av banker inte berörs av lagen om konsumtionskrediter. Justitieministeriet strök dock omnämnandet då man förberedde regeringspropositionen för riksdagsbehandling. Omnämnandet förorsakade en ordentlig konfrontation i finansutskottet. Några förändringar i lagtexten blev det inte, trots att de omnämns i motiveringen, berättar Kauniskangas.

— Konsumentskyddet är så viktigt att i dess namn kan man köra igenom såväl vettiga ärenden som, beklagligtvis, också problematiska. Får se vad det nya kapitel 7 i konsumentskyddslagen — gällande konsumtionskrediter — ska medföra. Bankernas ställning är i många avseenden öppen då det gäller utvecklingen av konsumentskyddet, säger Kauniskangas.

Heikki Peutere

Medicinsk apparat gav INGENJORSPRISET ‘86

En magnetkamera för undersökning av mean som döpts till Acutscan påkroppsvävnader gjorde tekn lic Raimo Sepponen förtjänt av årets ingenjörspris. Apparaten arbetar med patient kan upprepade gånger geett mycket svagt magnetfält, vilket ger nomså en undersökning I kameran flera fördelar framom liknande apparater som arbetar med kraftig börjades 1978.

En klar medicinsk fördel med magnetkameran är att den inte på något sätt påverkar människan. E utan några som helst risker för exempelvis genetiska förändringar. Sjukvårdspersonalen kan också under pågående undersökning befinna sig i omedelbar närhet av apparate 1 magnetfält.

agnetkameran — påminner M om den redan rätt känd datortomografen, en röntgenkamera som undersöker rmänniskokroppen genom ett antal tvärsnittsbilder som databehandlas och omarbetas till läsbara bilder, men i stället för röntgenstrålning utnyttjar magnetkameran ett svagt magnetfält (ungefär 0,02 Tesla) varvid variationerna i magnetfältet ger upplysningar om olika kroppsvävnaders tillstånd. I huvudsak reagrerar kameran för vattnets magnetiska resonans. Tekn lic Raimo Sepponen och magnelkameran Acutscan, som gav honom årets ingenjörspris.

Metoden är inte ny, men hittills har kamerorna arbetat med kraftiga magnetfält(upp till 2 T — 1 T vilket motsvarar 20 000 ggr jordens rmagnetfältstyrka), vilket i flera fall stör observationerna. Det svaga magnetfältet möjliggör säkrare observationer framför allt av sjuka vävnader.

Den svaga magnetfältstyrkan ger också direkta ekonomiska fördelar då apparalens energibehov avsevärt har reducerats. Också tillverkningen blir billigare.

Apparaten tillverkas och marknadsförs — av — Instrumentariums Palomex-enhet, där också pristagaren Raimo Sepponen är anställd. Utvecklingen av den nya magnetka utan risk. Detta kan ha en psykologiskt positiv effekt på patienten.

Kameran är speciellt användbar vid undersökning av tumörbildningar och blödningar. Priset för en kamera uppgår idag till ca 2,5 Mmk. Kameran torde ha förutsättningar att klara sig bra också på exportmarknaderna.

Raimo Sepponen avlade studentexamen 1969 i Lahtis och tog sin diplomingenjörsexamen vid tekniska högskolan i Helsingfors 1974. Han avlade licentiatexamen 1979 och nyligen har hans doktorsavhandling fått tryckningstillstånd.

Christer Ekebom 6/1986 FORUN,

Utgiven i Forum nr 1986-06

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."