Ny start

av Patrik Lindfors Forum 2008-11, sida 28-31, 27.11.2008

Taggar: Bolag: East Capital Asset Management Personer: Martin Paasi Teman: investeringar

EH FfoRUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK

PROFILEN

Med ett par topprankade

NR 11 288 vd-jobb bakom sig tar MARTIN

PAASI en paus i karriären.

PATRIK LINDFORS TEXT

KARL VILHJÄLMSSON FOTO

X För några veckor sedan sade han upp sig från ett av toppjobben i den svenska finansvärlden. Mitt under en finanskris då de flesta i branschen håller i sina stolar med händer och tänder.

MARTIN PAASI lämnade vd-posten på det svenska fondbolaget EAsTCAPITAL ASSETMANAGEMENT, som specialiserat sig på investeringar i Östeuropa. East Capital Asset Management har under de senaste åren kammat hem högvis med utmärkelser som bästa fondbolag och har länge hört till de mest hyllade inom branschen.

Paasi flyttade till Stockholm i januari 2006 och fick som vd ansvaret för East Capital-koncernens fondförvaltningsbolag. Bolaget är främst känt för sin Rysslandsfond som under entioårsperiod gav en avkastning pål 500 procent. Uppgången fortsatte fram till slutet av fjolåret, men efter det har fonden rasat i värde precis som alla andra Rysslandsfonder.

Att Paasi lämnar East Capital har ändå ingenting med sjunkande fondkurser att göra. Orsaken är att han i

INTERVJU

Namn: Martin Paasi Jobb: öppet för tillfället. Familj: öppet för tillfället.

Född: 1972 i Helsingfors. Bor: Tyresö utanför Stockholm.

Utbildning: ekonom från Hanken i Helsingfors. Karriär: vd East Capital Asset Management februari 2006-november 2008, vd Seligson & Ca Fondbolag 2001-2006, chefsanalytiker Helsingforsbörsen 1999-2000, portföljförvaltare och aktiemäklare på Han delsbanken 1997-1999.

vissa frågor hade olika åsikter än bolagets ägare. Han säger sig ha fullrespekt för ägarna, och när åsikterna går i sär är den naturliga lösningen att vd:n stiger åt sidan.

”East Capital är ett seriöst bolag som investerar på lång sikt. Annars skulle jag heller aldrig ha börjat där”, säger han.

Innan Martin Paasi började på East Capital var han i fyra år vd på fondbolaget sELIGSON & co i Helsingfors. Där ansvarade han också för hedgefonden Phalanx, som han själv hade konstruerat utgående från akademisk forskning. Efter att Paasisagt upp sig lade Seligson ner fonden eftersom bolaget inte lyckades rekry tera en lämplig person som kunde ta över förvaltningen av fonden. Martin Paasis väg till Seligson gick via Helsingforsbörsen, där han var chefsanalytiker. Efter att Paasi flyttat till Seligson lanserade bolaget den första börsnoterade fonden i Finland. Fonden fick namnet OMXH25 ETF och placerar i 25 bo lag som är noterade på OMX-börsen i Helsingfors.

Poängen med den börsnoterade fonden (Exchange Traded Fund) är att minimera kostnaderna för placerarna. Genom att köpa fondandelar i stället för enskilda aktier blir förvalt ningsavgifterna avsevärt lägre samtidigt som riskspridningen förbättras.

KARRIÄRVAL.

Om Martin Paasi lyckas samla tillräckligt mycket kapital kommer han att grunda en egen placeringsfond.

Tre alternativ. Efter att ha sagt upp sig är det dags att ta sig en funderare över nästa steg. Paasi bollar främst med tre alternativ: att ta en ny anställning på något finansbolag, att doktorera eller grunda en egen placeringsfond med samma strategi som Phalanxfonden som han förvaltade på Seligson.

ma

M

El foRUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK

NR 11 288 ”Ska man vara i fondförvaltningsbranschen ska man vara uppriktig mot kunderna. I det långa loppet är det alltid bäst att ge ärliga svar.”

Nackdelen med det första alternativet är att det är tunnsått med lediga bankirjobb under en av historiens djupaste finanskriser. Ingen kan heller säga hur långvarig krisen blir.

Om Paasi väljer att återuppta studierna och doktorera har han massor av information för sin avhandling. Hans Phalanxfond byggde på teoritung forskning som tillämpades på en praktisk nivå.

Av de här tre alternativen är de den egna fonden som lockar mest, även om tajmingen för att starta och förvalta en egen fond är den sämsta tänkbara. Efter att börserna rasa och hela finanssektorn är i gungning är det få placerare som är beredda at lyfta in pengar i en helt ny fond.

50 miljoner euro. Det krävs en hel de anförtrott kapital för att kunna starta en placeringsfond från noll. Pengarna behövs för att fondbolaget överhuvudtaget ska vara lönsamt, samtidigt som kostnaderna för kunden ska vara tillräckligt låga.

”Med cirka 50 miljoner euro fördelat på minst tre jämnstora investerare skulle det kännas tryggt att grunda en fond”, säger han.

Med summor i den storleksklassen är det i första hand institutionella placerare, som till exempel försäkringsbolag, som är beredda att investera i en nygrundad placeringsfond. För att beslutet ska vara positivt krävs det att investerarna har ett enormt förtroende för fondförvaltaren. Paasi hoppas att han har en tillräckligt tung meritlista för att få foten mellan placeringsdirektörernas dörr.

Om Martin Paasi lyckas samla ihop det kapital som behövs för att grunda ett eget fondbolag skulle han förvalta fonden utgående från de erfarenheter han fick när han förvaltade Phalanxfonden på Seligson. Etablerade forskningsresultat har visat att små bolag med ett lågt marknadsvärde i förhållande till det bokförd > MARTIN PAASIS FRAMTIDSPLANER s Deltaien6o km lång mountainbiketävling, som kollegerna på East Capital anmälde honom till som avtackning. Har tidigare cyklat 130 kmrunt Singapore i 35 graders hetta och100-procentig luftfuktighet. ms Hareftertolv år hittat sin Ford Lincoln Continental Convertible från 1964 (världens sista byggda 4dörrars cabriolet). a Villnågon gång skriva en bok med titeln ‘Common Aliens! a Lära sig tala franska väl. sm Doktorerai finansiell ekonomi (tillämpa en modell från sociologin för att förklara aktieprisbildningsprocesseneller förklara aktiemarknadsrörelser genom att mäta användningsgraden av självförverkligande finansiella nyckeltal). ra sig spela piano riktigt bra. s Utveckla en assymetrisk G-kraftsturbin sm Övertyga Elle om att komma til föreslagen rendezvouz i Paris.

värdet i genomsnitt avkastar bättre än stora bolag med högt marknadsvärde. Placeringsfilosofin för fonden skulle i korthet basera sig på att utnyttja den här skillnaden.

”Fonden bygger på en modell som ger samma förväntade avkastning som aktiemarknaderna, med en femtedel av riskerna, och är samtidigt oberoende av den allmänna utvecklingen på aktiemarknaderna”, säger han.

Ge vitsord efter tio år. Martin Paasi är kritisk till de metoder som många fondbolag använder för att locka till sig nya kunder. Han säger att 80-90 procent av kapitalförvaltningsbolagen är marknadsföringsbutiker som satsar på påkostade evenemang och reklam för att få kunderna att köpa fondandelar med höga förvaltningsavgifter - trots att produktsortimentet består av fonder som inte nämnvärt avviker från motsvarande index.

”Högre kostnader kan motiveras endast ifall den aktivt förvaltade fonden faktiskt är aktiv, och allt så inte består av en portfölj där 90 procent av alla värdepapper är exakt de samma som i fondens jämförelseindex. I detta fall är det mer uppriktigt att tala om för kunden att i stället investera 90 procent av pengarna ienindexfond till en låg kostnad, och placera restenien fond som verkligen har en aktiv förvaltning. Kostnaden som kunden bär blir på så sätt lägre och avkastningen betydligt bättre. På tio års sikt äter en årlig kostnad på 2 procent upp 30 procent av avkastningen” säger Paasi.

Under en konjunkturuppgång ökar naturligtvis avkastningen på de flesta placeringsfonder. Det gör det lätt för fonderna att visa upp fina diagram över den historiska avkastningen. Men den viktiga frågan är om uppgången är fondförvaltarens eller den allmänna börsuppgångens förtjänst.

”Tyvärr driver även media på hysterin i uppgångarna med att hyla de senaste vinnarna oberoende om de gör rätt för sig eller inte, för att sedan slakta desamma när det går dåigt. Men det är klart, media ska sälja precis som alla andra”, säger han.

Martin Paasi anser att perspektivet i många fall är för kort när fondbolag redovisar avkastningen på sina fonder.

”Tio år är den kortaste tiden som behövs för att bedöma hur ett fondbolag presterat”, säger han.

Som exempel nämner han East Capitals Rysslandsfond, som under sin första tioårsperiod lyckades prestera 10 procent bättre avkastning per år jämfört med motsvarande index. Det är få förvaltare som lyckas med detta eftersom de högre kostnaderna för en aktivt förvaltad fond snabbt äter upp den ofta alltför obetydliga långsiktiga avkastningsskillnaden till index.

”Korta perioder av bra avkastning kan lika gärna bero på tur. Ur ett ekonometriskt perspektiv ska en apa, alltså vem som helst, klara sig bättre än index tre år av tio”

Paasianser också att det är väldigt få banker och fondbolag som på allvar diskuterar om en viss placering passar kunden eller inte.

”Det är förstås svårt att säga nej tillkunderna när pengarna strömmar in”, säger han.

Ta inte betalt för fel saker. Kundernas förtroende hör till de viktigaste egenskaperna en bank eller ett fondbolag kan ha. När ekonomin är stabilär det inga större problem att hålla kunderna nöjda, men det är under kriser som den vi upplever nu som förtroendet prövas. Till exempel de isländska bankerna lockade på kort tid till sig många nya kunder, men allt det förtroende som de byggt upp raserades över en natt efter att myndigheterna tog kontroll över bankernas tillgångar.

Martin Paasi säger att det bara finns en väg för att vinna kundernas förtroende. All kommunikation till kunderna ska utgå ifrån en no bullshit’-linje.

”Ska man vara i fondförvaltningsbranschen ska man vara uppriktig mot kunderna. I det långa loppet är det alltid bäst att ge ärliga svar till kunderna”, säger han.

Förutom den ärliga kommunikationen finns det ett annat element som är lika viktigt för kundförtroendet: ta betalt för rätt saker i förvaltningen.

”Tallt vad du gör ska du minimera kostnaderna för att kunna maximera avkastningen för kunden. Det är trots allt en möjligast god avkastning kun MINIMERA KOSTNADER.

Den enklaste och billigaste metoden för att sprida riskernaär att placera en indexfond, säger Martin Paasi.

derna är ute efter och nöjda kunder är lönsamma kunder?

För att en placeringsportfölj ska vara komplett, kostnadseffektiv och tillräckligt diversifierad för att sprida riskerna ska den enligt Paasiinnehålla två element: den ska bestå av indexfonder för att kunna sänka kostnaderna och av fonder som verkligen är aktivt förvaltade och vars innehåll helt avviker från indexfonderna. Centralt är också att de aktivt förvaltade fonderna har ett tillräckligt långsiktigt placeringsperspektiv och struntar i de trender som råkar vara på mode ett visst kvartal.

Uppfostran i branschen. Martin Paasi säger att han lärde sig det mesta a det han vet om fondförvaltning under sin tid på Seligson, framför allt av fondförvaltaren ANDERS OLDENBURG.

”Jag uppskattar den principiella uppfostran jag fick på Seligson”, säger Paasi.

Seligson & Co grundades år 1997 AV PETER SELIGSON, CHRISTIAN UGGLA och PETRI RUTANEN. Bolaget har profilerat sig som förvaltare av både indexfonder och aktivt förvaltade fonder.

Den stora fördelen med indexfonder är att de inte behöver särskilda fondförvaltare, eftersom de är konstruerade att mekaniskt följa existerande börsindex. Det betyder att förvaltningskostnaderna är avsevärt lägre än fonder med aktiv portföljförvaltning.