Nya bakslag för finsk kärnkraft
av Janne Salonen Forum 2012-11, sida 06, 22.11.2012
EB] FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 11 2012 Skicka dina kommentare tilladressen: feedbackOforum.f
Nya bakslag för finsk kärnkraft
JANNE SALONEN TEXT
Tyska energijätten Eons beslut att sälja sin andel i Fennovoima, konsortiet som har tillstånd från riksdagen att bygga ett nytt kärnkraftverk i Pyhäjoki, var en kalldusch för hela den finländska energipolitiken. Till följd av detta börjar nu frågetecken ritas för hela Fennovoimaprojektet.
Fennovoimas problem är bara ett i raden av svårigheter som drabbat kärnkraftsinvesteringar i hela Europa det senaste året. Eons beslut var en stor nyhet i Finland, men egentligen inte oväntad. Efter tsunamin i Japanimars 2011 och haveriet av kärnkraftverket i Fukushima, beslöt tyska förbundskanslern ANGELA MERKEL att Tyskland avvecklar kärnkraften fram till 2022.
Till följd av detta har de tyska energijä tarna Eon och RWE också dragit sig ur kärnkraftsinvesteringar i andra länder. Eon och RWE var huvudsakliga partners i en tänkt brittisk kärnkraftsinvestering, men har nu överlåtit sina andelar till ett konsortium lett av Areva, den franska kärnkraftsleverantör som bland annat bygger Industrins Krafts nya kärnkraftsenhet i Olkiluoto.
För bara några år sedan såg kärnkraften ut att få en ny renässans. Ambitiösa program lades fram i många länder, inte minst i Japan. Men också Tyskland beslöt sig för att genomföra en kontroversiell förlängning av kärnkraft verkens drifttid, ochibland annat USA, Storbritannien, Italien och Sverige presenterades ambitiösa investeringsprogram.
Till följd av jordbävningen i Japan har bilden förändrats. Japan har beslutat att på sikt avveckla sin kärnkraft. För tillfället är endast en anläggning i drift, och planen är att ett par till ska kunna starta på nytt inom kort. Men alla nyinvesteringar har lagts på is och det verkar klart att de äldsta kraftverken i Japan inte kommer att få tillstånd att starta på nytt. Övriga kraftverk drivs endast till slutet av sin livslängd.
I världen finns nu bara några länder som fullt ut satsar på utbyggd kärnkraft. De är Kina, Ryssland och Sydkorea, Indien med sin egen kärnkraftsdesign, och i viss mån också Finland, där en utbyggnad är den centrala beståndsdeleni Finlands energipolitik. I USA har energibolagen tagit försiktiga steg mot et “of RV AT ”PRPA PAPA Per
TE
OTURSFÖRFÖLJD BRANSCH, Tidigare har Industrins kraft kämpat med en rad motgångar vid Olkiluoto 3-bygget (bilden). Nu är det Fennovoimas tur att stöta på problem.
nytt kärnkraftverksbygge. Men där gör tillgången till billig naturgas under överskådlig framtid att intresset för ny kärnkraft är väldigt lågt hos energibolagen.
Eon har sagt att man hjälper till att hitta en ny investerare i Fennovoima. Eon har som mål att avyttra sin andel fram till mars nästa år. Frågan är vem som ska överta Eons nyckelposition. Det har framkastats att franska Areva kunde vara intresserat, men frågan är om Areva har intresse för nya stora investeringar utöver den brittiska. Denna investering är dessutom beroende av att investerarna får något slags garantipris för sin el.
Frågan är vad Eon kan göra om bolaget inte hittar en köpare. Fortum har sagt att man hellre försöker få en egen kärnkraftsinvestering godkändiriksdagen, men dettalåter orealistiskt. Det kan dröja länge innan riksdagen är villig att godkänna ytterligare ett nytt kärnkraftverk, i synnerhet om Fennovoimainvesteringen tillåts gå om intet.
Om Fortum på allvar har intresse att bygga ny kärnkraft vore det bästa alternativet att överta Eons andel i Fennovoima.
Också industrins ointresse förbryllar. Tidigare var ny kärnkraft mycket viktig för in dustrin. Nu är det som om ingen skulle vilja träda till i Eons ställe. Då Olkiluoto-enheterna byggdes gick bland annat Nokia in med enlångt större ägarandel än bolagets eget elbehov motiverade, eftersom det sågs som en god investering. Sedermera sålde Nokia sina innehav till ett gott pris. Outokumpu, som nu är den största industriella delägaren i Fennovoima, är i ett pressat lönsamhetsläge, och har knappast möjligheter att utöka sin ägarandel i Fennovoima.
Ett stort problem är att börbolag måste tänka iett så kort perspektiv. En investering på lång sikt lockar inte. I Tyskland har energibolagen tappat intresset för investeringar på grund av kraftigt subventionerad el från vind och sol. Om Finland går in för en liknande subventioneringspolitik kommer ingen att vilja investerainy kärnkraft, eller överhuvudtaget i nya kraftverk.
Osäkerheten kring framtida subventionsregimer och statlig energipolitik överhuvudtaget gör att det bland annat för kärnkraftens del finns en politisk riskfaktor som gör det mindre lockande för energibolag och industriföretag att tänka sig investeringar i ny konventionell produktionskapacitet.
vv Rd