Nya grepp behövs för att öka företagandet

av Ulf Nyberg Forum 1996-09, sida 38-39, 26.09.1996

Taggar: Teman: företagande

Nya grepp behövs för at ÖKA FÖRETAGANDET

STRUKTUROMVANDLINGEN TVINGAR FRAM FLER FÖRETAGARE. MÅNGA ARBETSLÖSA BLIR FÖRETAGARE FÖR ATT KUNNA FÖRSÖRJA SIG. STATEN SATSAR MASSIVT PÅ MÖJLIGHETERNA ATT STARTA OCH DRIVA NYFÖRETAG. MEN VAR FINNS POTENTIALEN TILL NYA FÖRETAGARE n viktig potential till nya företa gare finns bland de människo som i praktiken sköter företa och organisationer, t.ex. ino mellanledningen. De är kanske inte affärsmän som köper billigt och säljer dyrt, men bara de får riktlinjer och stöd, kan de driva ett företag. Entreprenörsvilja. företagsamhet och affärsidéer föds i en dynamisk miljö, inte genom utbildning. Det gäller att skapa rätt miljö och låta människor försöka! Intuition, kreativitet och nyfikenhet kopplat till en harmonisk strategi sköter resten.

Möjligheter kan skapas

Handels och industriministeriets Företagsservice och Nylands arbetskraftsdistrikt har slagit ihop sina resurser kring det gemensamma projektet Yrittämisestä Tfötä (arbete genom företagande).

”Nya arbetsplatser skapas genom att grunda och utveckla nya företag, inte tvärtom”, säger projektchef Esa Sahlman. Projektet är det högst prioriterade EU-initiativet för utveckling av SMI-företag (små och medelstora företag) i Nyland under åren 95-99. Målet är att få igång så starka och snabbt växande företag som möjligt och den vägen skapa nya arbetsplatser. ”Vi lever mitt i en omfattande strukturomvandling, och något radikalt måste göras nu för att skapa nya arbetsplatser. Vi ser höjande av företagarviljan och -möjligheterna som den bästa strategin”, säger Sablman.

Projektet ger bl.a. den konkreta infrastruktur som behövs för att sätta idéer i rörelse. På Vilhelmsgatan i Helsingfors finns HIM:s Starttipiste (Startpunkten), knutpunkt för alla som funderar på företagande. En av Startpunktens viktigaste uppgifter är att sammanföra dem som har idéer,

Ulf Nyber men kanske inte kan förverkliga dem, med dem som vill och kan sätta igång med något, men inte har någon idé — och hjälpa dem framåt tillsammans. Den andra konkreta verksamheten inom projektet är Yrityshautomo (Företagskuvösen). Typexempel på företagskuvöser (eller ”företagsfabriker’) är teknologibyar, industri byar, industrihus. företagshotell och nätverk där småföretagare grupperar sig kring något gemensamt. Företagskuvösen är inte en marknadsföringscentral för företagen, poängterar Sahlman, utan syftet är först och främst att upprätthålla en dynamisk

STARTTIPISTE

Starttipiste, Startpunkten, skall ge idésprutor och duktiga förverkligare en nivå att mötas på, boppas bandels- och industriministeriets Företagsservice. Nyckelpersoner i Starttipiste är projekitcbef Esa Sahtman (t.v). servicechef Nyrki Tuominen och projektassistent Sirkka-Litsa Paulanto.

utvecklingsmiljö.

I Sverige är man ännu radikalare. ”Vi konstaterade att traditionella kursmodeller och utbildningsmetoder inte fungerar i den genomgripande strukturomvandlingen”, berättar Anders Valegård, VD för FörnyelseFöretagen MG AB, som hör till konsultföretaget MGruppen i Sverige. Konceptet är radikalt och okomplicerat: en affärsidé utecklas, och ett företag grundas. Fyra arbetslösa personer utgör ledningsteamet, och tillsammans med ytterligare 16 arbetslösa, som har rätta kvalifikationer, arbetar de med att förverkliga idén i aktiebolaget. De har ca sju månader på sig att utarbeta affärsplanen och få allt att fungera (med stöd av konsulter). Därefter får de köpa företaget till nominellt värde och fortsätta som företagare". Konceptet har lyckats över alla förväntningar.

Företagarfärdigheter

Hur kan affärsidéer kläckas och den individuella företagarviljan höjas? Inte kan man väl “utbildas” till företagare; företagsamhet är ju en medfödd egenskap! Eller är det så? På TechTeam (centret för individuell strategi och utveckling) är man av annan Åsikt.

”Entreprenörsviljan föds inte på en kurs, men man kan skapa en miljö som ger uppbov till företagsamhet”, säger Bo Lillqvist, styrelsemedlem i TechTeam r.£ ”Det finns människor som är födda företagare. De behöver ingen kurs eller utbildning för att sätta i gång med något nytt, de bara gör det. Men det finns också personer som kan driva ett företag bara de har riktlinjer och stöd. Det är hos dem vi har potentialen till nya företag”

TechTeam har sedan 1992 utvecklat denna miljö och stått för fortbildning, infra FORUM NR 9/9 struktur, samverkan och utvecklande av entreprenörsviljan för arbetslösa med högre utbildning i Helsingforsregionen. En sann entreprenörsanda, vilja och mod att satsa sig själv och försöka är en viktig faktor både för dem som söker en ny anställning eller funderar på att bli föreragare. TechTeam utvidgar sin verksamhet i höst med att inleda ett omfattande samarbete med HIM Företagsservicecentralen och Nylands arbetskraftsdistrikt. TechTeams utvecklingsprocess NYA VÄGAR har antagits som pilotprojekt inom ramen för Europeiska Socialfondens (ESF) mål 3 och det nationella samprojektet Yrittämisestä Työtä. Man har också fört förhandlingar med MGruppen om att driva konceptet FörnyelseFöretagen i Finland.

Syftet med samarbetet är att utveckla metoder för att höja företagsamhetsviljan och säkra en stabil och lönsam tillväxtplattform för nyföretagare och — eftersom alla inte kan bli företagare — förbättra metoderna att aktivt söka eller skapa en ny arbetsplats som bättre motsvarar den egna profilen.

”Egentligen borde alla, inte bara de arbetslösa, ges en möjlighet till omstrukturering av den egna arbetssituationen”, säger Ulf Ahrenberg, ordförande och verksamhetsledare för TechTeam. Det är livsfarligt för både samhället. arbetsgivaren och -tagaren att jobba med fel uppgifter eller i fel omgivning.

Två plus två mer än fyra

NYA VÄGAR-konceptets grundidé är att utveckla deltagarnas förmåga att ufvär dera och kombinera sina egna, andras och omgivningens resurser. kunskaper oc erfarenheter till nya möjligheter. NV-processen bygger på att göra innovationsarbetet snabbare och mer resultatinriktat. Varje kursdeltagare får hela gruppens idékapacitet till sitt förfogande under innovationssessioner Därefter spinner hon vidare på de idéer som uppkommit. Det är som att gå i ett snabbköp och välja bland möjliga, omöjliga, konstiga, geniala, självklara och annars bara roliga idéer och möjligheter. Det viktiga i NYA VÄGAR är att börja, inte art ställa upp högtflygande mål.

”Vi ger en samling strategiska grundfrågor och kriterier som svaren borde fylla”. berättar Ulf Ahrenberg. ”En fråga är t.ex. vilken den mest lovande målgruppen är, Kriterierna är att målgruppen borde vara de människor som har mest nytta av det man kan åstadkomma, ha ett gemensamt eller likartat problem, och helst även påverka varandra”.

Svaren ger upphov till nya mera individuella frågor. Omedvetet och intuitivt börjar var och en koncentrera sig på det som är relevant och intressant för just henne, och riktningen klarnar. Först då riktningen utkristalliseras är det dags att ta reda på vilka tilläggskunskaper man behöver. Den direkta fortbildningen i NYA VÄGAR-kursprogrammet koncentrerar sig på praktisk och effektiv tillämpning av kunskaper.

”Allmänt kaos brukar det bli då vi påstår att man inte kommer på NYA VÄGARkursen för att lösa sina egna problem, utan för att definiera andras problem och lösa dem”. myser UIf Ahrenberg. ”Men efter en tid brukar även de mest inbitna egoisterna inse att man kan nå egna fördelar endast genom att vara nyttiga för andra". 9

FÖRETAGSKUVÖSEN

Framgångsmiljö

Utvecklingsprogram

Infrastruktur

Företagsanalys

Kunskapsförmedlin | fins |

Myndigheter oc andra företag

Nätverk Utbildni ildning, Högskolor och konsultering itut

Syftet med en företagskuvös är att upprätthålla en dynamisk utvecklingsmiljö. Typexempel på företagskuvöser är teknologibyar, industribyar, industribus, företagsboteltl och nätverk där småföretagare grupperar sig kring något gemensam.

FORUM NR 9/96

De icker inte att vara bra, för få jobb.Dumåste också vara rätt. Långt handlar det om att projicera sig tätt jobb, som.

en —intervjun. Det vert e,xoch det behöver jo Å veta. Det är ett huva | nlandssvensk skriven av Lars. K å inriktad how-to-bok.. ar att vara tydlig — och ig, där det känn jen. Ö Fl d [ S material! Likaså är det nyttigt ni i ole vart man v nadstäget, hanterin en inte,vs una, nå in t ha förl jobbet, attitydkontro! må Mek gy ar denaktiva brgg ar ren i alla fall av de talrika praki ska råden för denna uppgift,från ansökan.)

O giska megautmaningen, anställn intervjun ställnin eln här är empati: förmågan a se saken. ur den tilltänkta arbetsg rens synp sationens behov. RA [4

JE E örteckning tillden psykolo som liksom en lyckad fö äver ordentlig repetiti unkt, beakta hur väl lose den anställande org;

Se