Nya ordföranden Birgitta Eriksson: Stolt att vara diffare!

av Ragnhild Artimo Forum 1993-01, sida 14-15, 28.01.1993

Taggar: Personer: Birgitta Eriksson

Nya ordföranden Birgitta Eriksson:

STOLT ATT VARA DIFFARE!

Ragnhild Artimo

Vi-andan är viktig, säger DIFFs nya ordförande Birgitta Eriksson. Känslan av samhörighet med det egna förbundet. Och den skapas genom den konkreta verksamhet DIFF kan erbjuda medlemmarna. Också de arbetslösa.

id valmötet i december gjorde

DIFF, Driftingenjörsförbun det i Finland, historia genom att välja förbundets första kvinnliga ordförande. Ingenjör Birgitta Eriksson, 32, efterträdde från årsskiftet Fred Rosbäck som svingat ordförande klubban sedan 1991 och undanbett sig återval. Birgitta Eriksson sköter nu posten 1993—94.

Till andra viceordförande valdes Per Nyström och till medlemmar i styreisen Kaj Nykvist, Lars-Erik Skogman, Svante Söderlund (även DIFFs representant i Forums redaktionsråd) samt Atle Weintraub. Ett år kvar i styrelsen har förste viceordförande Ben Wiberg samt styrelsemedlemmar Birgitta Eriksson vill stärka DIFFs organisation och aktivera medlemmarna att delta i olika evenemang.

1 na Kenneth Jönsson, Sören Mattbäck, Pertti Rönnberg och Marina Sjölund.

Birgitta Eriksson är ingen novis i DIFF-apparaten: hon har suttit med i förbundets styrelse och dessutom varit ordförande för programutskottet.

— Jag har trivts fint inom DIFF, säger hon. — Här finns människor som är lätta att jobba tillsammans med.

Ju fler dess roligare!

I sin programförklaring säger Birgitta Eriksson att hon vill stärka DIFFs organisation och aktivera medlemmarna att delta i förbundets evenemang.

— Depressionen har klart ändrat ”medlemsbeteendet” så att folk mera kurar hemma och tröskeln för deltagande i evenemang är högre. Det är framför allt yrkesinriktade program som drar — kurser, föredrag, exkursioner med informationsinnehåll. Medan sociala evenemang av mer samvaro- och underhållningskaraktär inte lika lätt får medlemmarna att ställa upp. Det är kanske den allmänna tendensen till ”cocooning”, hemmaförpuppning, som syns också här. Men kanske också kvinnornas större engagemang i yrkeslivet kräver sin tribut till den ändan att man får turas om att se till barnen och delta i skråverksamhet en i taget…

Birgitta Eriksson hoppas att diffarna skall komma upp ur sina hål mera än nu — ju fler som ställer upp på DIFF-evenemangen, dess roligare har alla.

— Dessutom kan den professionella nyttan av att informellt träffa och diskutera med kolleger inte mätas i pengar. Och detsamma gäller det nätverk av kontakter i yrkeslivet man bygger upp just genom att delta i det egna förbundets aktiviteter.

Kom fram, arbetslösa!

Birgitta Eriksson anser också att DIFF måste fortsätta att göra en insats för ”sina” arbetslösa. A-kassan betalade understöd till runt 150 medlemmar tredje kvartalet, tiofaldigt det normala antalet. Arbetslösheten inom DIFF är nu 8— 10 procent, något lägre än för ingenjörer i snitt (10,6 procent). Hur de närmaste månaderna blir i det avseendet vågar ingen tippa om.

DIFF har tillsammans med TFiF, Tekniska Föreningen i Finland, och Ekonomföreningen Niord i vinter kört ett program, Techteam (se separat artikel), med målsättningen att hjälpa föreningarnas arbetslösa att finna nya vägar (eller återvägar) in i arbetslivet.

— Det sämsta den som är arbetslös kan göra är gräva ner sig hemma, isolera sig. Och det är nästan det vanligaste. Vi borde stöda de arbetslösa inte bara genom att se till att arbetslöshetsersättningsapparaten fungerar, utan också, och det är lika viktigt, psykologiskt: uppmuntra dem att komma ut bland folk, visa sig, hålla kontakten till yrkesbröder och -systrar. Det gäller att inte bli bortglömd, då är chanserna att landa ett nytt jobb långt större. Kontakterna är oerhört viktiga, och ett bekant namn i en hög av över hundra ansökningar sticker upp positivt. Och för nyutexaminerade som inte hittar jobb genast efter Verket gäller det att komplettera utbildningen med att bygga kontakter med ingenjörer som redan har mångsidig erfarenhet av det praktiska arbetslivet. Det är speciellt värdefullt om man inte själv får den viktiga arbetserfarenheten direkt efter fullbordad utbildning.

DIFFs profil

DIFF, som grundades 1936, har idag runt 2 600 medlemmar, 6 procent av dem är kvinnor. Men, understryker Birgitta Eriksson, relativa andelen är troligen i ökande — ty cirka 10 procent av ingenjörsstuderandena idag är kvinnor.

DIFFs två fokusområden har varit och kommer också framdeles att vara arbetsmarknadsverksamheten och klubbverksamheten — sistnämnda täcker t.ex. olika utbildnings- och sociala evenemang.

— Det är inom nästan all förbundsoch föreningsverksamhet en viss seniorslagsida gällande tillställningar och annan synlig aktivitet, en logisk följd av att de som lämnat det aktiva arbetslivet helt enkelt har mer tid att disponera över. Därför borde vi aktivt styra programmen ”mot de yngre”. En medveten strävan är också att förvardagliga ramen för samvaron och mer gå in för ölfester än tillställningar typ ”fin herrklubb”. Det viktigaste ä i alla händelser att fortsätta att satsa på högklassiga program som har något att ge, konkret. Diffarna är kräsna med vad de vill sätta sin tid på. Och den veritabla mardrömmen för arrangörer är ju att man med stor möda lyckats vidtala en megakändis i näringslivet att komma och tala, och saen är så gott som tom…

Förbundets ekonomi är hyfsad, i beaktande av det allmänna ekonomiska läget. DIFF har inte de galna åren hängett sig åt lättsinnigheter som nu skulle straffa sig, utan kan se framtiden an med tillförsikt även om dagens arbetslöshetssituation tär på de ekonomiska krafterna. Det centrala måste i alla lägen vara att använda medlen så att medlemmarna har optimal nytta av dem, säger Birgitta Eriksson.

Om DIFFs profilering utåt säger hon att förbundet kanske borde höras mera i samhället. Ta ställning, då det behövs. Men inte med en stämma som dränker andra röster; medlemmarna skall ha frihet att tänka själva, att dra åt eget håll — olika håll. Det är så en levande debatt pulserar. DIFF är medlemmarna, alla medlemmar.

Organisationsveteran

Birgitta Eriksson är väl rustad för utmaningarna i det nya förtroendeuppdraget. Hon var under studieåren styrelseordförande och kurator vid Åbo nation och har också varit engagerad I sjöscoutverksamhet — i likhet med ”heltidsdiffaren” Erik Karlberg, förbundets verksamhetsledare. DIFF har hon tillhört sedan 1987, de senaste två åren som sagt som styrelsemedlem och programutskottsordförande.

Gammal cirkushäst? Jo: i den bemärkelsen att ”jag trivs med att umgås med människor”. Och vilken rekommendation kunde väl vara bättre?

Till yrkesprofilen är Birgitta Eriksson maskiningenjör med produktionsteknik som huvudämne. Och inköpare på läkemedelsföretaget Orion-Farmos. Nej, hon köper inte in tabletter och liniment, utan produktionsmas ner för Orions egen läkemedelsproduktion. Från det tog hon en paus på tio månader senaste år för mindre teknisk produktion, och hemma kräver färska dottern Marika sin tribut av Birgittas icke föraktliga energi.

Öm utmaningen som DIFFs ordförande — första kvinnliga — säger hon att hon hoppas uppfylla alla de förväntningar medlemmarna har på henne, och ämnar jobba hårt för att sköta jobbet. Som kvinnlig ingenjör tycker hon sig i princip ha haft nytta av att tillhöra en minoritet (!) — som kvinnlig maskiningenjör kan det inte hjälpas att man märks i mängden. Det är en utmaning, det också. LJ

Arbetslös eller arbetssökande? HITTA NYTT JOBB AR ETT HELTIDSGÖRA

Ragnhild Artim — Det gäller attse sig själv soma betssökande; i arbetslös, 5ä Pepe Rön

Skillnaden mellan att vara arbetslös och arbetssökande? Sistnämnda innebär en målinriktad verksamhet. Det är bristen på mål och verksamhet som är farligast för den som förlorat sitt jobb. Techteam är ett positivt initiativ som vill visa hur arbetslös an bryta sin isolation och hjälpa varandra till bättre beredskap att placera sig i ny uppdrag.

en som gömmer sig varken se eller blir sedd. Det är rege nummer ett att komma ihåg för den som förlorat sitt jobb. Om man ger efter för impulsen att isolera sig är risken stor att man förblir arbetslös.

— Det gäller att se sig själv inte som arbetslös utan som arbetssökande, säger Pepe Rönnberg. — Det är också mer dynamik i det ordet.

Pepe Rönnberg är informationsansvarig vid Techteam, DIFFEs, TFiFs och Niords gemensamma initiativ för att hjälpa arbetssökande ekonomer, diplomingenjörer och ingenjörer att återerövra en plattform i arbetslivet. Han är ingenjör och har jobbat fram för allt med miljövård, och är själv arbetssökande sedan i höstas. Techteams synligaste projekt, tremånadersprogrammet Nya vägar, körde igång i oktober med 50 deltagare. — Nya vägar kan klassas som ett newplacementprogram uppbyggt som en målinriktad kurs, säger Kathe Ramm-Schmidt, Techteams verksamhetsledare och enda anställda. Hon är diplomekonom till utbildningen. Programmet har bestått av tiotals kurser, seminarier och paneldiskussioner kring teman och ämnesområden med anknytning till deltagarnas yrkesförkovran, upprätthållande av professionella färdigheter samt arbetssökvän 15