Nya pusselbitar för mirakelmedicin

av Leif Bergström Forum 2016-07, sida 23, 25.08.2016

Kan ett piller faktiskt hjälpa kroppenatt åter agera som den gjorde iyngre dagar?

LEIF BERGSTRÖM NEW YORK

X Läkarvetenskapen har traditionellt fokuserat sina ansträngningar på att bota —- eller åtminstone behandla - en sjukdom i taget. Men ett växande antal forskare börjar nu se själva åldringsprocessen som den största riskfaktorn för hjärtsjukdomar, strokes, cancer, diabetes och demens.

I teorin skulle ett sådant medel skjuta upp tidpunkten då en rad åldersrelaterade åkommor gör sig gällande. I det ännu obevisade idealfallet rör det sig om mer än sökandet efter evig ungdom, det skulle leda till längre liv vid god hälsa och en ”komprimerad morbiditet” påslutet. Det skulle spara sjukvårdskostnader och minska individuellt lidande.

Ledande forskare inom ”geroscience” talar om möjligheten av inte bara en förlängd livslängd, men än viktigare en längre livstid vid god hälsa.

Mystisk godartad bakterie. Det hittills mest lovande medlet heter rapamycin, ett namn som kommer från det lokala namnet för Påskön, Rapa Nui. Det var där den unika bakterien grävdes upp från jorden under ett av de mystiska stenhuvudena.

Rapamycin har visat sig bekämpa mögel och har använts mot fotsvamp. Det hämmar också immunsystemet, och ges därför till patienter som får transplanterade organ, för vilkarapamycin hindrar avstötning av till exempel nya njurar.

Studier indikerar att det också kan bromsa tillväxten av tumörer. Men den kanske mest lovande effekten är att det tycks förlänga livslängden och förhöja hälsan för en mängd organismer från jäst till fruktflugor, möss, apor och hundar. Förhoppningen är att det ska ha samma effekt hos människor.

Nytt fokus, snåriga regler. Ett annat medel som studeras är metformin, som vanligen ordineras mot typ 2-diabetes. En stor studie visade att diabetiker som ordinerats metformin hade lägre dödlighetsfrekvens änicke-diabetiker i samma läkarmottagning.

Båda medlen verkar på grundläggande cellnivå och tycks stärka funktionerna i flera organ samtidigt. En av de ledande forskarna inom ”geroscience” är Matt Kaeberlein vid University of Washington. Han har lett en studie av rapamycin i medelålders hundar. Resultatet har ännu inte publicerats men Kaeberlein har beskrivit rapamycin som det främsta exemplet på förebyggande medicin. Han vill skifta läkekonstens - och penningstinna donatorers —- fokus från behandling av enskilda sjukdomar till de biologiska processer som styr åldrandet.

Men också denna nya inriktning har sina kritiker och skeptiker understryker att oberoende avtidiga studiers resultat kan det dröja mycket länge innan denna typ av medelrutinmässigt skrivs ut för att framskjuta åldrandet. En anledning är att det regelverk som omger kliniska studier utgör ett hinder.

Etiskt dilemma. Ett problem är att för att vin na godkännande för användning i detta syfte måste storskaliga kliniska studier företas. Normalt testas nya medel på frivilliga patienter med sjukdomar som inte ger dem stora valmöjligheter. Ett medel avsett att uppskjuta åldrandet hos friska människor väcker frågor om medicinsk etik och vilka bieffekter som kan accepteras för studiedeltagarna. ”För att godkännas måste ett sådant medel ha färre bieffekter än aspirin”, säger Randy Strong vid University of Texas. Läkemedelsbolagen har sammainriktning som medicinsk forskning och försöker finna nya medel som behandlar en specifik åkomma. En mer svepande attack mot hela åldringsprocessen har förefallit mindre seriös.

Dyr bluff. Tidigare försök på området har slutat illa. Senast var det medlet resveratrol, ett koncentrat av till synes fördelaktiga effekter av rött vin, som utmålades som ett medel som kunde garantera fortsatt ungdom av Harvard-professorn David Sinclair.

Läkemedelsjätten GlaxoSmithKline köpte Sinclairs företag Sirtris för 720 miljoner dollar 2008. Sedan medlet misslyckades grovt i kliniska studier stängdes Sirtris 2013.

Kaeberlein, som varit en av Sinclairs studenter var en av de hårdaste kritikerna av resveratrol. Han säger nu att medlet aldrig hade förlängt livslängden i normala möss, eller över huvud taget uppskjutit åldringsprocessen.

”Skillnaden mellan rapamycin och resveratrol är att rapamycin verkligen fungerar som annonserat, medan resveratrol aldrig gjorde det”, säger han.

Placebo, kanske. GlaxoSmithKlines bakslag skrämde andra företag, men nu har Novartis tagit sig an rapamycin. Ett av medlets svagheter var dess immunhämmande effekt, något man knappast vill se hos äldre patienter med nedsatt immunförsvar. Men för två år sedan betalade Novartis för en studie som tycks ha visat att ett nytt derivat av rapamycin kunnat undgå problemet.

Kritiker hävdar att en rad oberoende studier visat att samma livsförlängande effekt kan uppnås genom periodisk fasta, utan några skadliga bieffekter. Brian Kennedy vid kaliforniska Buck Institute for Research on Aging, hävdar att rapamycin bara härmar cellernas svar på ett minskat näringsintag, utan att ge den obehagliga svältkänslan.

”Utvecklingen har under miljardtals år gjort oss mycket bra på det. När livet är gott växer vi och gör barn. Och när det inte går så bra koncentrerar vi oss på att överleva till nästajakt. Det visar sig att detta stressförsvar är ett bra sätt att hantera åldrandet”

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 72016