Nya rymdprogrammet pä slutrakan - vetenskapen i fokus

av Ragnhild Artimo Forum 1990-11, sida 08-10, 21.06.1990

Taggar: Personer: Håkan Sandell Teman: rymden

Nya rymdprogrammet på slutrakan —

VETENSKAPEN I FOKUS

Text: Ragnhild Artimo

Bush vill sätta NASA-astronauter på Mars år 2019. Men Finland hinner till Mars redan 1996. Finska meteorologiska ägg” är en del av utrustningen på den sovjetiska Mars-flygningen, ”Mars -94”, första steget till bemannade Marstlygningar.

Finlands nya rymdprogram, som får sin finslipning under sommaren, är starkt inriktat på vetenskap. Rymdverksamheten ger också den finska industrin nyttiga teknologiska utmaningar.

egeringens finanspolitiska utRR: gav senaste sommar klar ignal för fullt finskt ESA-medlemskap från 1995, vilket samtidigt blev startskottet till en mera konkretiserad programram för rymdverksamheten i Finland. Delegationen för rymdärenden AVA (Avaruusasiain neuvottelukunta/Finnish Space Committee) fick i uppdrag att utarbeta nationens andra rymdprogram — Finlands — Rymdprogram = 1991—1996. (Det första uppgjordes 1987.) Programmet kräver en mycket omfattande arbetsinsats. Det gäller bl a detaljerna kring de talrika projekten och förhandlingarna med engagerade högskolor, forskningsinstitutioner och företag. Nya rymdprogrammet har beaktats i budgetförberedelserna för 1991. och blir klart på hösten.

Medlemskap förplikta — Utgångspunkten för det nya rymdprogrammet har varit att utveckla verksamheten så att Finland kan upp fylla de förpliktelser fullt ESA-medlemskap = förutsätter, — konstaterar AVAsS generalsekreterare Håkan Sandell. — Vid utformandet av riktlinjer och tyngdpunktsområden har man fäst speciell vikt vid att optimera den s k industriella feedbacken, industrial return inom ramen för ESA-samarbetet. ESA har ingen skyldighet att placera rymdteknologiska order hos associerade medlemmar, som varit Finlands status sedan 1987 — ändå är vår industriella feedback inom rymdverksamheten redan nu uppe i 32 procent! Nya rymdprogrammet tar sikte på att utveckla de resurser som behövs i det internationella rymdsamarbetet, och bland annat anpassa vårt forskningssystem för ett brett och omfattande internationellt forsknings- och teknologisamarbete. Också = själva rymdadministrationen behöver stärkas och utvecklas med sikte på effekti Cirka 50 procent av den finska rymdforskningsverksamheten sker inom ramen för ESA. Det har också gett s k industrial return.

lamsemse s vare nationell koordinering — och finansiering.

Sex byggstenar

Finlands nya rymdprogram vilar på sex hörnstenar: forskning, och utbildning. fjärranalys och satellitgeodesi. telekommunikation, industriella projekt, samt organisation.

Den finska rymdforskningen har — hittills — inriktats på tre huvudområden: närrymden, solsystemet och rymdastronomi. Utöver dessa har man gjort en utredning gällande rymdmedicin och tillämpningar inom mikrogravitation, ett område som

Mears visualiserad från dess måne Phobos. Astronauter på Mars är Den Stora Utmaningen för NASA, som Finland kommer an utvidga samarbetet med de följande sex åren.

väntas få ökad betydelse i industriella och biovetenskapliga tillämpningar.

Fjärranalys och satellitgeodesi är en sektor av stor praktisk betydelse för ett glesbefolkat land höggradigt beroende av naturresurser, exempelvis skog. I Finland började man utnyttja satellitteknik i geodesi och fjärranalys redan på 60-talet, och verksamheten idag inkluderar meteorologi, skogsoch vattenanalys, analys av jord- och berggrund samt teknologiska projekt. Fjärranalys är ett kunskapsområde där Finland profilerat sig internationellt.

Satellittekniken har också fått ökad kommersiell betydelse i telekommunikation, både inom telenätet och som nät för tv-distribution (se även artikel på sid 18). Finland är med i tre internationella satellittelekommunika tionsorganisationer: Intelsat, Eutelsat

Eutelsat I och Inmarsat. Dessutom är Statens tekniska forskningscentral VTT och flera företag engagerade i mikroterminal- eller VSAT-utvecklingsarbete.

Den industriella rtyrndverksamheten är av rätt färskt datum i Finland, och har hittills huvudsakligen koncentrerats till marktekniken för telekommunikation samt till konstruktion av forskningsapparatur, bl a för bildbehandling inom fjärranalys. VTT och Tekniska högskolan går 1 spetsen för fjärranalysteknologin. Finländska forskare är mycket aktivt engagerade i internationella instrumentprojekt, och de industriella parterna på finskt håll har här varit Hollming Elektronik, Outokumpu Elektronik och Insinööritoimisto Ylinen. På telekomsidan är — självfallet — Nokia i nyckelställning med ESA-projekten ASTP, PSDE och APOLLO/DIANA.

Rymdautbildningen har varit längst organiserad inom astronomi och planetarisk — fysik. Undervisningsprogrammen vid några högskolor har också inkluderat kosmisk strålningsfysik samt rymdplasmafysik. Tekniska högskolan har nyligen inkluderat rymdteknik och fjärranalys i kursprogrammen, och från TH utdimitterades också denna vår landets första rymdingenjör.

Emellertid är fortbildning och specialisering för rymdforskare inte effektivt koordinerad. och bara två professurer på denna sektor har hittills

F RUN 11/1990

ERS, European Remote Sensing Satellite, är ett av ESAs fjärranalysprojekt.

inrättats. Senaste år arbetade 30 doktorer inom rymdforskning. Behovet är minst det dubbla 1994. Finlands Akademi har avdelat en miljon mark/år för ett treårigt rymddoktorsprogram.

Rymdutbildning är en sektor som kräver en massiv och riktad satsning, för att Finland skall klara de växande kraven i den expanderande rymdverksamheten. Utbildningen kan utvecklas bl a genom bättre samarbete mellan högskolorna och de forskningsinstitutioner som är engagerade i rymdverksamhet. Dessutom krävs resurser för att skapa möjligheter för finländare att specialisera sig utomlands. Tex International Space University arrangerar åttaveckors kurser — i år i Toronto. nästa år i Moskva — i vilka två finländare kommer att delta i sommar.

För yngre förmågor finns International Space School i England och International Space Camp i USA.

Rymdverksamhetens organisation i Finland är av lättare modell, jämfört med t ex Sverige och Norge.

Senaste år överflyttades rymdaktiviteterna från trafikministeriet till handels- och industriministeriet. Där sorterar verksamheten under Bo Göran Eriksson, konsultativ tjänsteman ansvarig för internationellt samarbete (bl a också den finska polarverksamheten). På ministeriets industriavdelning är det överinspektör Per-Håkan Slotte som ansvarar för denna sektor: Delegationen för rymdärenden AVA tillhör administrativt denna avdelning. Tills vidare omfattar de finska rymdverksamhetsresurserna bara en heltidstjänst: AVASs generalsekreterare, Håkan Sandell. För jämförelsens skull kan nämnas att norska Romsentret har 45 anställda och svenska Rymdstyrel — Den vetenskapliga verksamheten utgör idag över hälften av den finska rymdverksamheten, säger Håkan Sandell, AVAS generalsekreterare.

Rymdfärjan Hermes är ESAs svar på NASAS Discovery, Columbia…

sen (tidigare Delegationen för rymdärenden) har 10, plus 250 anställda på Rymdbolaget.

AVAs ordförande är professor Pekka Jauho, och delegationens tretton medlemmar representerar statsförvaltning, forskningssektorn och industrin. Delegationen är HIMs rådgivande och koordinerande organ i rymdfrågor och svarar för den strategiska planeringen. Huvudparten av verksamhetens offentliga finansiering kanaliseras via TEKES, Finlands Akademi och högskolorna. TEKES leder den tillämpande FoU-rymdverksamheten, och det industriella ESA-samarbetet. FA dirigerar grundforskningen på rymdsektorn på allmänna vetenskapspolitiska grunder. Undervisningsministeriet uppställer målen för rymdforskningen och anvisar resurser via FA. FA och undervisningsministeriet svarar för utvecklandet av landets rymdutbildning.

ESA ”primadonna” = NASA lockar Finland ligger i Europa, och ESA ä den europeiska rymdorganisationen. vänd

Nya rymdprogrammets tyngdpunktsområden e Telekommunikation per satellit, marktekni 9 Rymdapparaturtekni $ Fjärranalys, apparatur- och metodteknik

Pengar i rymde åren, och det nordiska samarbetet beräknas ge ”bättre bitar” på den internationella arenan genom en bredare resurs- och kunskapsbas.

Den resterande tiondedelen omfattar nationella förberedande projekt.

Finland har i liten skala också samarbetat med NASA. Samarbetet kommer att utvidgas under den kommande sexårsperioden.

Det totala rymdprogrammet kräver i år ca 67 Mmk, varav rymdforskning utgör ca 40 Mmk. För finansieringen svarar TEKES, ca 70 procent (industriella och teknologiprogram samt tillämpningar), Finlands Akademi för 15 procent och övriga (= institutioner) för 15 procent. År 1991 är rymdbudgeten ca 86 Mmk (45 Mmk för forskning). 1995 beräknas budgeten vara ca 200 Mmk (70 Mmk för forskning).

Aktiva i rymde e Noki e Hollmin e Outokump e Scanoptic e Vaisal e Tekniska högskola 9 Meteorologiska Institute e Geodetiska Institutione + Statens tekniska forskningscentral VT + Uleåborgs universite e Åbo universite e Helsingfors universite fortsänning

Därför är det naturligt att runt 50 procent av den finska rymdforskningsverksamheten sker inom ramen för ESA. Vid ESA-högkvarteret i Paris delar Finland ”rum” med Kanada. ESA-engagemangets obligatoriska del. vetenskapsprogrammet, går i år på drygt 18 Mmk, därtill tillkommer (associerade) medlemsavgiften på 5 Mmk, resten går in i ESAs valbara forskningsprogram (separata avtal mellan Finland och ESA).

Näststörsta biten, på forskningssidan, ca 30 procent. utgör rymdsamarbetet med Sovjetunionen, baserat på ett ramavtal från år 1987 och med tonvikt på instrumentutveckling och leveranser. Rymdsamarbetet med Sovjetunionen är i dagsläget mycket fördelaktigt för vårt land genom att det inte betungas av någon ”medlemsavgift” — ännu. Denna bit av Finlands internationella rymdsamarbete sorterar av hävd under utrikesministeriet, ett arrangemang vars ändamålsenlighet och logik diskuterats.

En femtedel av Finlands rymdverksamhet kommer för år 1995 att utgöras av bilaterala projekt, främst med de nordiska länderna, Västtyskland och Frankrike. Det bilaterala samarbetets betydelse väntas växa de närmast 10

Välja och vraka

Det nya rymdprogrammet definierar nationens rymdstrategi och tyngdpunktsområden mera distinkt och detaljerat än det första — vilket är naturligt redan med tanke på det principiellt viktiga ESA-beslutet.

— Vi har nu ett mycket mångsidigt internationellt samarbete på detta område, och meningen är att ytterligare bredda och berika det, säger generalsekreterare Håkan Sandell. — Verksamhetsperioden 1991—96 blir de centrala utmaningarna för AVA och rymdverksamheten att utbilda folk och haka på nya projekt. Lockande internationella projekt råder det ingen brist på. Snarare gäller det att noga utvärdera olika möjligheter med avseende på vad de kan erbjuda våra forskare och vår industri — och naturligtvis med avseende på våra resurser, såväl materiella som andliga. Alla lockande program och projekt kan inte förverkligas, och jag skulle se ett behov för oss att delta i något av ESAs stora program. Dessutom har Finland av tradition vissa speciellt starka rymdområden, t ex astronomi, och redan nämnda fjärranalysen, vars

Generalsekreteraren Håkan Sandell betonär, att nya rymdprogrammet tar sikte på att utveckla de resurser som behövs i det internationella rymdsamarbetet. Också administrationen behöver stärkas.

betydelse hela tiden ökar inom miljöskyddsverksamheten. och där nya intressanta tillämpningar utvecklas för Jord- och skogsbrukets behov.

Sandell tippar att anslagen för rymdverksamhet de närmaste åren kommer att öka med 10—15 procent per år. Från 1995 stiger ESA-medlemsavgiften till det tredubbla genom fullt medlemskap. Samtidigt räknar man härhemma med en växande industriell feedback från det hållet.

I maj beviljades Finland fullvärdigt medlemskap 1 SA FISY (Space Agency Forum for the International Space Year), som handhar administration och planering av det internationella rymdåret 1992. I Finland skall bland annat vetenskapscentret Heureka arrangera en specialexpo kring rymdåret.

Finlands internationella/bilaterala rymdprojekt

ESA

Pågående projekt

Projektbeslut som har fattats 1990 ASTP-4

PSDE-IB

DRS 1 (Data Relay Satellite)

ISOPHOT (IR-astronomy)

Akademi)

SWAN (solvind)

SUMER (UV-emission från solen) EFW/Cluster (magnetosfären) RAPID/Cluster (högenergipartiklar)

EOPP (Earth Observation Preparatory Programme)

ASTP-3 (Advanced Communication Systems and Technology Programme)

PSDE-1 (Payload and Spacecraft Developement and Experimentation Programme) PSDE-3 APOLLO/DIANA (telekomprojekt för FAO. UM-finansierat)

ERS-2 E-Phase (European Remote Sensing Satellite) Projekt med finskt deltagande i konstruktionsfasen

ERNE (högenergipartiklar. pågår vid Åbo universitet; 5 Mmk i år från Finlands

Sovjetunionen Activnyij (utbredning av VLF-vågor) INTERBALL (magnetosfärens plasma)

SPECTRUM-X-GAMMA (astronomi) MARS-94 (meteorologi)

RADIOASTRON (VLBI = Interferometri 11/1990 F RUM