Nya typer av bedrägerier drabbar konsumenter
av Henric Borgström Forum 2007-05, sida 22-23, 24.05.2007
Taggar: Personer: Mats Odell Teman: bedrägerier
EH FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 5 2087
VARLDEN: NORDEN
Nya typer av bedrägerier drabbar konsumenter
Bristfälliga insikter i privatekonomi i kombinatio med allt mer avancerade bedrägerimetoder ökar risken för att vanliga konsumenter drabbas. I Sverige vill myndigheterna stärka medborgarnas kunskaper om hu de ska hantera sin ekonomi.
HENRIC BORGSTRÖM TEXT
X Brister i datasäkerheten inom den ekonomiska sektorn oroar en rad svenska myndigheter. Det gäller inte enbart tekniken utan också den lättvindighet som medfört att särskilt ungdomar nu lockas med i en lånekarusell via SMS. I Sverige anser finansmarknadsminister MATS ODELL (kristdemokrat) att svenska folkets kunskap om den egna privat ekonomin inte är tillräckligt stor, vilket medfört att allt fler hamnar i en skuldfälla.
Finansmarknadsministern har därför gett statliga Finansinspektionen i uppdrag att utreda hur en folkbildningskampanj om privatekonomi skulle kunna se ut. En förebild är brittiska Financial Capability Programme som också EU-kommissionen intresserat sig för. I programmet utbildas medborgarna om hur de kan agera ekonomiskt i olika livssituationer, till exempel vid studier, familjetillökning eller pensionering.
”Det kan handla om hur man ska hantera bostadslån, pensionsspara och hur man ska tänka när man ska välja fonder. Jag tror vi måste hjälpa våra medborgare att tainformerade beslut om sin privatekonomi. Man hjälper helt enkelt vanliga hushåll och medborgare att få grepp om sin privatekonomi”, sade finansmarknadsminister Odell när han presenterade planerna.
Finansinspektionen har sänt ut en första enkättill cirka 1200 hushåll för att mäta kunskaperna om privatekonomi. En jämförel 2 fn Z) fa TI ja fan Bj 2 fa Zz) 3 Z I se görs sedan mellan den upplevda och den faktiska kunskapen.
Kampanjen ska sedan genomföras av Finansinspektionen i samarbete med andra statliga myndigheter som Konsumentverket och Försäkringsbyrån.
Riskfyllda lån via SMS. Polisen i Stockholm har slagit larm om den snabba ökningen av bedrägerier kring lån via SMS. Bedragaren köper ett kontantkort till mobiltelefonen som registreras på en annan person. Omedelbart därefter kan bedragaren fylla på sitt
VNEBLVEDIOW3GLSRD
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 5 208 eget bankkonto med stora lånade belopp. Räkningen sänds till den som registrerats för kontantkortet.
Flera finansbolag som bedriver utlåning via SMS har drabbats av bedrägerierna, till exempel det största, MOBILLÅN SVERIGE AB, med totalt 110 000 lån på samman lagt cirka 120 miljoner kronor (cirka 13 miljoner euro). Finansbolagen måste informera Finansinspektionen om att de bedriver verksamheten, men inspektionen utövar ingen fortlöpande tillsyn.
Finansbolagen är kritiska till att bankerna inte ger dem möjlighet att kontrollera om personnummer och kontonummer stämmer överens. Sannolikt är bankerna av konkurrensskäl rädda för att legitimera den nya låneformen.
Konsumentombudsmannen vill stra ma upp hela marknadsföringen av SMS-lån, och kräver till exempel att det klart ska framgå hur hög den effektiva räntan är. Under senare delen av maj avgör Marknadsdomstolen några mål om ansvarslös marknadsföring.
Även Kronofogdemyndigheten är starkt kritisk till att många ungdomar snabbt och lätt skaffat sig lån som de inte klarar av att senare betala.
Falska nätsajter. Databedrägerierna mot NORDEA i Sverige har nu medfört att 160 personer, svenskar och invandrare från Östeuropa, kommer att åtalas inför domstol för häleri. Många av dem med dålig ekonomi hotas nu av fängelse.
De har som målvakter” tagit emot pengar från ryska hackers. Ytterligare 20 personer har polisanmälts av Nordea och polisen utre der dessutom ett hundratal nya fall. De åtalade har nappat på erbjudanden på nätet om att tjäna extra på att ta emot pengar på sina konton och sedan skicka dem vidare via betalföretagen WESTERN UNION Och MONEYGRAM till ett bankkontor i S:t Petersburg. De har sedan fått en provision på mellan 5 och 10 procent. Bedrägerierna går till så att en Nordeakund får ett falskt meddelande med uppmaning att logga in på en falsk Nordeasajt och lämna ifrån sig sina koder. En annan variant är att bedragarna fångar upp de skrapkoder som bankkunderna använder när de identiferar sig gentemot banken. Nordea har hittillstvingats betala ut 12 miljoner kronor (cirka 1,3 miljoner euro) till de kunder som fått sina konton länsade. I oktober ska Nordea byta ut skrapkoderna för 1,8 miljoner kunder och ersätta koderna med säkerhetsdosor. a
Annons
Veritas