Nyheter vållar problem?
av Mats Kockberg Forum 1979-19, sida 05, 05.12.1979
ledaren
Nyheter vållar problem?
OM TVÅ VECKOR skall Rundradions förvaltningsråd ta ställning till frågan om Reklam-TV beviljas rätt att sända nyheter. Frågan har stötts och blötts redan länge, och det är uppenbart att varken ja- eller nej-sidan i det parlamentariskt valda förvaltningsrådet kan påräkna någon bred majoritet för sin syn.
Synen på reklamen i televisionen har emellertid förändrats i positiv riktning under det gångna decenniet. Frågan om Reklam-TV:s existens har inte på allvar aktualiserats efter det att ett förslag som skulle ha inneburit slutet för det reklamfinansierade bolaget röstades omkull i förvaltningsrådet för ett tiotal år sedan, då ASSF-representanten Laura Brander-Wallin överraskande avvek från den dåvarande knappa vänstermajoritetens ståndpunkt. Varken principiellt eller på basen av praktiska erfarenheter föreligger skäl att ifrågasätta reklamfinansierade TV-sändningar inom ramen för ett självständigt företag. Reklamen i bildrutan håller hos oss hög klass, och gagnar såväl konsument som producent genom att förmedla produktinformation till en bred målgrupp. Samtidigt står det kommersiella bolaget för en ansenlig del av finansieringen av hela vår televisionsverksamhet.
Enligt nu gällande avtal får inte Reklam-TV sända nyheter under den programtid bolaget hyr av Rundradion. Eftersom all TV-verksamhet underlyder enahanda programregler, kan man inte utgående från ett principiellt resonemang ställa hinder i vägen för Reklam-TV att också sända nyheter, i all synnerhet då Rundradions nyhetssändningar, främst pga bristande resurser, inte håller tillräckligt hög kvalitet.
DÅ SPÖRSMÅLET emellertid granskas ur ett praktiskt perspektiv, tvingas man också ta ställnin till konsekvenserna. Både Tidningarnas förbund och Tidskrifternas förbund, takorgan för företagen i branschen, har ställt sig avvisande till förslaget om att bevilja Reklam-TV rätt att inleda nyhetsverksamhet. I bakgrunden ligger givetvis en rädsla för att de alternativa nyheterna skall finansieras genom utökad eller dyrare televisionreklam med omfördelning av annonsbudgeter och svårigheter för pressen som följd. Man hävdar på sakliga grunder att ökad valfrihet i rutan inte får ske på bekostnad av en diger tidningsflora. Speciellt har man fruktat att lokaltidningarnas verksamhetsförutsättningar försvåras om Reklam-TV skulle få grönt ljus för sina nyhetsplaner. Hur marknadsföringsplanerarna ute i företagen sedan vid mediavalet konkret reagerar på prisförskjutningarna är det emellertid svårt att träffsäkert uttala sig om.
NYHETSPROBLEMATIKEN bör tacklas som en del av den allmänna mediapolitiken i vårt land. Den bör givetvis ta sikte på att garantera att mångfalden av opioner ges möjligheter att träda fram. Därför kan man inte utan vidare vifta bort de motargument som framförs av motståndare till Reklam-TV:s nyheter och som bottnar i en tvekan inför eventuella oanade konsekvenser för det tryckta ordet. Å andra sidan påtar sig förvaltningsrådet också ett tungt ansvar, om det kategoriskt kringskär den kommersiella televisionens utvecklingsmöjligheter. Hela kommunikationsfältet genomgår som en följd av nya tekniska lösningar fn stora förändringar, och det kan inte vara förnuftigt att ortodoxt låsa fast sig vid den nuvarande strukturen. Det förefaller därför ändamålsenligt att ge Reklam-TV rätt att under en prövotid bygga upp en nyhetsredaktion, och därefter på basen av erfarenheterna fatta definitivt beslut i spörsmålet. ME
FORUM 19/79