Nytt bankland

av Christian Sundgren Forum 1977-20, sida 14-15, 21.12.1977

Taggar: Orter: Luxemburg Teman: banker

Nytt bankl e Tillgång till internationella kapitalmarknader e Stöd för finländska utlandsinvesteringar e Finansiering av finländsk export och lönsamm interbankingtransaktione är fö i i i finländska Det är förklaringen till det nya fenomenet i den utlandsexpansionen: de allt flere finländska dotterbankern ute i världen.

— Det finländska näringslivets engagemang utomlands fick också bankväsendet att följa efter. Annars hade det funnits risk för att de egna företagen hade blivit de internationella storbankernas kunder. För att vara på den säkra sidan började man med representationskontor för servicefunktioner och småningom bildade man gemensamma nordiska delägarbanker.

FBF är delägare i banker i London och Genéve samt har egna representationskontor i Moskva och London. I Rio de Janeiro och Tokyo har banken representationskontor tillsammans. med andra nordiska banker. KOP är delägare i Paris, London och Zärich, HAB i Paris och Luxemburg. Idag täcker de finländska bankernas representationskontor även USA, Asien och Mellanöstern.

Senaste nytt på området är egna dotterbanker. Det nya bankparadiset Luxemburg har blivit etableringsort för både KOP och FBF. FBF har etablerat sig på egen hand, KOP tillsammans med = försäkringsbolaget Pohjola. :

Eurodollarn lockbetet

Det är möjligheterna att komma åt eurodollar för att finansiera de finländska företagens utlandsinvesteringar, deras import eller deras kunders import av finländska varor som förklarar banketableringarna i Europa. Eurodollarmarknaden har på kort tid blivit en av världens viktigaste kapitalmarknader. På 25 år har depositionerna vuxit från noll till 300 miljoner dollar. Den första eurodollartransaktionen kan sägas vara de två ryska europabankernas depo n sitioner och utlåning av exportöver skott i dollar.

I början av 50-talet var sovjetledningen rädd att amerikanerna i det kalla krigets anda skulle konfiskera Sovjetunionens dollartillgodohavanden i USA. Det var tryggare att låna ut dem på nytt på europabankmarknaden och därmed var eurodollarmarknaden ett faktum.

Men på eurovalutamarknaden deponeras och utlånas inte bara dollar. Alla valutor är aktuella men framför allt dollarn, D-marken, schweizerfrangen och pundet.

Luxemburg det nya bankparadiset

Något skatteparadis för de utländska bankerna är Luxemburg inte. — Det är en helt felaktig uppgift, säger VD Erik Gummerus, Union Bank of Finland International 5 A. Tvärtom är det så att skattereglerna för banker här i Luxemburg inte alls är lika fördelaktiga som i till exempel Lichtenstein och Schweiz. Bankinspektionen är sträng här, man känner till alla 90 utländska banker mycket väl. Den vet att vi följer alla regler och det ger oss ett visst spelrum.

Det finns tre direkta orsaker till att Luxemburg på kort tid blivit ett så intressant bankland.

De västtyska bankerna, som var tvungna att deponera avsevärda belopp på centralbanken som täckning för sina utlandstransaktioner, fann redan för länge sedan Luxemburg. Genom att etablera dotterbanker klarade man centralbanksdeponeringarna. Samtidigt var Luxemburg ”hemvant” rent språkligt. Luxemburg har också förblivit det stora centret när det gäller euro-D-mark. Landet står för 1/3 av alla D-mark på eurovalutamarknaden. Det här är naturligtvis i sin tur intressant för alla andra banker — den tyska marken är en eftertraktad valuta. Den andra orsaken till Luxemburgs popularitet är landets bankbestämmelser beträffande soliditeten. Det egna aktiekapitalet behöver vara endast 3 procent av utlånat kapital. De utländska bankerna kan således låna ut 33 gånger mer än de. investerat i eget kapital. Ytterligare någonting som talar för Luxemburg framom andra stora bankeentra såsom London, Genéve och Zärich är, att vi här finner ett formligt skatteparadis för holdingbolag. De går helt fria från skatt. Bankerna har därmed tillgång till

FORUM 20/7 kapital, som de kan låna på kort sikt för att täcka sin långtidsutlåning. Denna interbankingverksamhet är mycket viktig också för de finländska bankerna i Luxemburg. Dessutom är den lönsam. FBFs dotterbolag, Union Bank of Finland International SA, har gjort väl ifrån sig på kort tid. På åtta månader kunde man redovisa en vinst på 575 000 mk. En vinst som fonderats för eventuell vidareexpansion. Endast efter ett halvt års verksamhet har banken beslutat fördubbla sitt aktiekapital till 57 milj mk. — Ett beslut att ytterligare öka aktiekapitalet kan komma när som helst, säger VD Erik Gummerus.

Möjligheterna att gömma kapital i Luxemburg — Vår viktigaste verksamhet är att finansiera de finländska företagens import. Det motsvarar ungefär hälften av vår omsättning. Därtill har det blivit allt viktigare att träda till och hjälpa tredjepart, dvs de företag som köper av den finländska industrin. 90 procent av vår rörelse gäller det finländska näringslivet.

— Vi tar gärna emot valutadepositioner från finländska företag, det hör till våra uppgifter, men deposi tionen skall vara godkänd av Finlands Bank.

Vilken är då kontrollen från de finländska myndigheternas sida — De har egentligen ingenting med vår verksamhet att göra. Vi är ett luxemburgiskt företag och som bank är vi underställda bankinspektionen här. Den går regelbundet igenom våra transaktioner och är mycket noggrann. Finlands Bank har inte rätt till kontroll över vår verksamhet här, eftersom vi lyder under luxemburgisk lag. Banksekretessen är mycket sträng. Finlands Bank har begärt att en gång i året få statistik över vår verksamhet, Det har bankinspektionen gett oss rätt att ge den finländska centralbanken.

Bankerna allt viktigare i Luxemburg

Den ekonomiska basen för Luxemburg har alltid varit snäv. Tidigare har hertigdöntet med sina 360 000 invånare stått stadigt på sitt stålben. Stålet svarar för 90 procent av den totala exporten och för 1/4 av bruttonationalprodukten. Men idag befinner sig stålsektorn i kris. Det hela skulle halta allvarligt utan de utländska bankerna. De är nämligen landets stora skattekälla. Skattesatsen är hela 60 procent, för övrigt densamm som i Tyska Förbundsrepubliken. Men däremot har de utländska bankerna inte trots sina 4 000 anställda nämnvärt bidragit till sysselsättningen på grund av att en stor del av deras bankpersonal är utländsk. Bankintresset för Luxemburg kunde vara ännu större, Luxemburg saknar nämligen dubbelbeskattningsavtal med ett flertal länder. Det sägs att en industriinvestering möts av allt’ tänkbart stöd med lån och garantier, medan en ny banketablering åter möts av den kalla kommentaren: Vi kommer att beskatta er! Men denna kritik från engelskt håll kanske bara är ett sätt att öka intresset för London. Faktum kvarstår nämligen att Luxemburg på kort tid har blivit nummer två bland Västeuropas bankcentra, medan London stampat på stället. Luxemburg har idag 12 procent av eurovalutamarknaden, De tio nordiska bankerna i Luxemburg har på kort tid kommit bra igång. När dessutom väntade lättnader i skatte- och avskrivningsregler träder i kraft kommer hertigdömet, som annars är så bortglömt i Europa, ytterligare att stärka sin position på valutamarknaden. OO

Christian Sundgren, i Paris

Osakeyhtlö A L G OL Akttebolag

Omsättning

RESULTATRÄKNING 1. 7. 1976—30. 6. 197 158.238,138,14 övriga intäkter och kostnader Kostnader Ränteintäkter 639.963,41 Varor och material 128,487.968,99 Dividender. 20.917,20 Förändring i lager — 1.767.077,01 Övriga intäkter 357.416,20 — 1.018.296,81 böner 15-035-0ä0 3.800.582,74 lyror 92; i ju 51.318” Övriga kostnader —IL118728,58 153.909.030,57 — Häntekostnader nn ringar — 1.931:030:56 Driftsbidrag 4,329.107,57 Direkta skatter — 1,265.928,00 Avskrivningar Räkenskapsperiodens vinst 654,942,92 Byggnader och konstruktioner 646,945,35 — Inventarier och maskiner 854.605,29 Övriga utgifter med lång verkningstid 45.267,00 1.546,821,64 Rörelsevinst 2,782.285,93 BALANSRÄKNING 30, 6. 1977 Aktiva Passiva Finansierinstillgångar Främmande kapital Försäningranktillgodohavanden Pre Kortfristigt säljningsfordringar -529.828,23 Leverantörskulder 32.741.300,52 Tånefordringar 3,323.450,72 Förskottsbetalningar 565:050,00 Omsättningsskattefordran 2.158.886,00 Resultatregleringar 5.577.492 07 Resultatreglerin near 11 ae Finansieringsväxlar 1:350:000,00 Investeringsdepositlon ”107.500.00 övriga kortfristiga skulder 3.936.425,62 = 44,170.268,21 Övriga finansieringstillgångar 40.988,93 — 33.787.059,25 Tångfristigt nrättni j j —SS Lån av penninginrättningar 6.800.133,42 Omsättningstilgångar Pensionslån 6.278.966,07 — 13.079.099,49 Mäterial och förnödenheter 813.466,94 Reserveringar SS Hel- och halvfabrikat/varor 16.620.966,07 — 17,434.433,01 Investeringsfond 250.000,00 Anläggningstillgångar och övriga Kreditförlustreservering 757.226,93 — 1.007.226,93 utgifter med lång verkningstid Eget kapital Jordområden . 2.771.879,13 Aktiekapital 3.600.000,00 Byggnader och konstruktioner 4,855.784,80 Fonder 4,788.773,79 Maskiner och inventarier 2.131.228,12 Vinstmedel från tidigare år 90,392,51 Aktier och andelar 6.404.319,54 = 16.169.211,59 Räkenskapsperioderns vinst 654.942,92 9.134.109,2 67.390.703,85

FORUM 20/77