Utgiven i Forum nr 1977-20

Starkt som stål, mjukt att sova på

Forum 1977-20, sida 12-13, 21.12.1977

Taggar: Teman: plaster

Starkt som stål, mjukt att sova på

RNE IEEE E k i ” ä ä ör lagerväggar, Vad är den gemensamma nämnaren för truckhjul, pressdynor, slitstarka maskindelar, madrasser, möbler, bilsitsar, skosulor och fritidskläder?

Svar: uretanplast. | Uretanplast (PUR) är en av de talrika elastomerer industrin använder idag. PUR har hög hållfasthet, god elasticitet låg vikt och är i solid form mångfalt slitstarkare än stål.

På minussidan är att materialet är dyrt, 3—4 gånger dyrare än tex naturgummi och PVC-plast.

=— Största delen av den uretanplast som produceras i Finland tillverkas i form av skum — dels hård skumplast som isolationsmaterial för byggnadsindustrin och som kylisoleringsmaterial, dels elestisk skumplast för madrass- och möbelindustrin. Denna sektor är också den äldsta tillämpningen.

Man tillverkar också uretanplastbestruket tyg för bla fritids- och skyddsplagg samt väskor; och uretanplastsulor för fritids- och vinterskodon.

Yngsta tillämpningsområdet är teknisk uretanplast: maskin- och anläggningsdelar, som är utsatta för speciellt stort slitage.

12

Alternativ till eller slitskydd för stål

Oy Nokia Ab:s sektion för tekniskt gummi — Vammala- och Saviofabrikerna — arbetar med solid gjuturetanplast, URENO, som utvecklats för krävande industriella produkter. Det är givetvis fråga om ordertillverkning. on

Uretan har många fördelar jämfört med naturgummi: Det fäster bättre på metall än naturgummi, är utomordentligt slitstarkt, tål olja och fetter, påverkas inte av exempelvis dagsljus och ozon, tål tryck bättre och återtar sin ursprungliga form helt, och klarar låga temperaturer med bättre bibehållen elasticitet än naturgummi. Uretan tål temporär värme på över 1009C men bör inte utsättas för kontinuerlig värme på över 70—809C. | — Uretan är i vissa avseenden lättare att arbeta med än naturgummi, berättar ingenjör Kalevi Peltomäki på bolagets Vammalafabrik. — Man kan tex svarva och borra i solid uretan lättare än i gummi. I många fall överträffar uretan stål — slitstyrkan är mångfaldigt bättre. Materialet har också sina begränsningar, av vilka kan nämnas en viss fuktkänslighet. Uretan lämpar sig därför inte för alla de olika produkter som används i gruvindustrin. | Och så är uretan dyr som råmaterial. — Den är visserligen tre fyra gånger så dyr som gummi, men på sikt betalar den igen sig genom större hållfasthet och lägre servicekostnader. I Kanada har man experimenterat med uretanlager i stället för lager av mässing och brons. . Nokia började använda uretan på 60-talet. Den tekniska tillverkningen har omfattat beklädnad av valsar för grafiska och metallindustrin, truckhjul med stålstomme och uretan som slityta, pressdynor, pumphjul, maskindetaljer, kugghjul för motorkälkar samt delar för lager. — Användningsmöjligheterna är naturligtvis principiellt ännu flera, säger ingenjör Peltomäki. — vi har nyligen erhållit en stor sovjetisk order på hjul för en metro — inte för tågen, utan för passagerartransportlinjerna.

Hållbara sulor — men hala

Också skodonsfabriken i Nokia arbetar med uretan. — Vi gör sulor i uretan för en stor del av våra fritidsskor och vinterskodon, berättar utvecklingschef Sigurd Andersen. — Uretan kan framställas i flera olika färger, och materialets slitstyrka gör det väldigt lämpligt för detta ändamål. Faktiskt kan man tänka sig att tygdelen på textilskor börjar vara sliten medan sulorna ännu är som nya… Nokia började använda uretan inom skodonsproduktionen 1972. | Sarvis i Tammerfors är mest känd för hushållsgods och transportlådor, men tillverkar som underleverans för

FORUM 20/7 skofabriker sulor av uretan. Produktionen på denna sektor inleddes 1972, och direktör Olli Kivekäs konstaterar att man nu helt övervunni initialsvårigheterna — Det tar alltid en viss tid att köra in ett nytt material, men vi har kommit till att uretan lämpar sig ganska bra för detta ändamål. Vi tillverkar sulor för promenadskor, stövletter och vinterskodon. Uretan har bättre isolationsegenskaper än naturgummi, vilket som känt är ett kallt material för vinterskodon. På minussidan kan påpekas, att uretan är ”halt”, så sulorna bör ha en ganska markan räfflad slityta.

Uretan är en ”vänlig” plast

Finlayson i Forssa tillverkar urenylon- o tanbestruket bomulls-, konstfibertyg.

— Av vår bestrykningsproduktio utgör uretanen bara 1—2 procent säger tekniska ledaren Jorma Haapala, — Främsta orsaken är de höga råmaterialkostnaderna jämfört med

PVC-plasten. Våra uretanbestrukna textiler når konsumenterna i form av fritids- och skyddskläder, ryggsäckar, väskor, duschförhängen, strykbrädsöverdrag och bilpresenningar.

— Ur konsumentsynvinkel är PUR ett ”vänligare” och mjukare material än PVC, men ur tillverkarsynpunkt har det på minussidan förutom priset också vissa tekniska begränsningar — bla kan uretan inte värmesvetsas, så man kan inte göra plagg med helt vattentäta sömmar. En stor PURkund är försvarsmakten, som beställer regnmantlar av oss.

Också Turo Oy tillverkar uretanbestruket nylontyg på sin plastfabrik i Kuopio. Fabrikens direktör Pertti Häyrinen berättar, att materialet i huvudsak går till regnrocks- och skyddsdräktsproduktion.

Något att sitta och ligga på

SOK:s Superlon-fabrik i Rauma är den första fabrik i Finland som började tillverka uretanskumplast. Produktionen körde igång 1955, men inte utan svårigheter — Vi gav oss in på ett helt nytt område, och det krävdes givetvis försök och misstag innan det tekniska kunnandet finslipades, konstaterar ingenjör Matti Suorsa. — En av svårigheterna var, att kvaliteten på det importerade råmaterialet växlade. Idag har vi inte det problemet längre, och även maskintekniken och de kemiska -katalysatorerna har utvecklats och förbättrats. Superlon-fabrikens genomsnittliga

FORUM 20/7 råmaterialbehov per år är 1200— 1300 ton. Superlon (=uretanskumplast) används dels för madrass-, dels för möbelproduktion.

— De bästa skumplastkvaliteterna är de relativt ”täta” med hög volymvikt, framhåller ingenjör Suorsa. — Det finns ju ett oändligt antal uretaner av olika typ och konsistens, och ännu för några år sedan översvämmades marknaden av billiga och lätta men kvalitativt dåliga skumplastmadrasser, som i bästa fall höll formen ett par år. Våra tjockaste madrassmodeller håller i över tio år — och det verkar som om konsumenterna i och med depressionen lärt sig, att det blir dyrt att köpa billigt. Nokia tillverkar formgjutet kallskum av uretan. Produktionen sker på Vammalafabriken och huvudparten går till sitsar för bussar och tåg. Också de i Finland tillverkade Saab-bilarna har Nokia-stoppning i framsätena.

Sk halvhårt integralskum — läderartad yta med segt skum under — görs av Kouvola-firman Purle Ky, som bla producerar rattskydd, styrningspaneler, armstöd oa detaljer för bussar, samt delar för den elektrotekniska industrin.

Både hårt och halvhårt integralskum använder Hämeen Kalustaja Ky i Lahtis för sina möbler — hårt skum använder man bla i stolbenen för träimitation. Skulle inte trä bli billigare — Det går nästan på ett ut prismässigt, säger tekniska ledaren Erkki Möller. — Spillet blir mindre med uretan, och hållbarheten bättre. Man kan knappast tänka sig något material som allmänt taget lämpar sig bättre för möbelindustrin än uretanplast. Användningsmöjligheterna är mångsidiga, och exempelvis i skumform är den flerfaldigt hållbarare än skumgummi.

Hämeen Kalustaja har producerat möbler av uretan sedan 1974. Nästan 40 procent går på export.

Isolationsmaterial största sektorn

Ollin Metalli, dotterbolag till Kone Oy, startade sin produktion av sk sandwich-element av plåt och uretanskum 1973. Huvudsakliga användningsgebitet är för lager- och industribyggnader samt baracker. Produktionen omfattar skivor (med största längden 13 m), dörrlister och konstruktioner samt kompletta byggnader. Huvudparten av produktionen går på export till SEV-länderna.

— Vi använder 400—700 ton uretan om året, säger VD Teuvo Meronen vi också experimenterat med plastoch spånskivor, som lämpar sig bättre för t ex bostadsbyggen.

Är uretanproduktionen lönande — Idag är knappast någon produktion med anknytning till byggnadsbranschen lönsam, men under ljusare tider bör det gå bra — den allmänna trenden i branschen går ju mot allt större användning av färdiga element.

Huurre Oy i Tammerfors tillverkar kylisolationsmaterial: uretanskum mellan två lager plåt. Årsbehovet av uretan är ca 600 ton. Produktionschefen Erkki Oksanen berättar, att företaget producerar färdiga hemkylar som standardvara och isolationsskivor för kyl- och fryshallar och -lager för livsmedelsindustrin och handeln,

Både hos oss och i andra länder utgör tillverkningen av uretanskum som isolationsmaterial den volymmässigt största tillämpningssektorn, god tvåa är möbelindustrin. DO

Uretan tillhör elastomererna och omfattar en stor grupp material: mjuka, halvhårda och hårda skum, bestrykningsämnen, solida formfasta material och fibrer. De former av uretan som används i Finland tillverkas huvudsakligen i hemlandet av importerade fåämnen, polyol och isocyanat. — Största importen sker från Tyska Förbundsrepubliken. Vid Bayer-fabrikerna i Tyskland upptäckte man 1937 den kemiska process, som ledde till kommersiella tillämpningar av materialet, men i större skala kom produktionen av uretan igång först på 50-talet, till en början i form av en omfattande skumplasttillverkning såväl i Europa som i Förenta Staterna. På 60-talet introducerades den hårda skumplasten som anam" mades av isolationsmaterialindustrin och bl a innebar billigare och effektivare kylskåp. I Finland inleddes tillverkningen av skumplast för möbelindustrin i medlet av 50-talet, medan den hårda skumplasten och solid uretan för tekniska ändamål är av färskare datum. Också uretanfiber under bla namnet Lycra tillverkas för textililndustrin — men inte hos oss. All fiberuretan importeras tills vidare.

— Förutom plåt som ytmaterial ha 13

Utgiven i Forum nr 1977-20

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."