Nytt blod på börsen
av Kim Lindström Forum 2015-08, sida 21, 24.09.2015
[caption id=“attachment_6349” align=“alignright” width=“150”]
Kim Lindström är långvarig placerare och aktieboksförfattare.[/caption]
Länge har våra företags intresse för att börslista sina aktier varit ytterst svagt jämfört med till exempel Sverige. Endast 30 företag introducerades på Helsingforsbörsens huvudlista under åren 2001-2014. Ungefär hälften av dessa var dessutom avknoppningar från gamla börsbolag. Under samma period avfördes 63 bolag från börslistan. För varje nykomling fanns det således två avförda bolag eller till och med fyra avförda, ifall diffusionsbolagen inte godkänns som äkta nykomlingar.
Sedan 2005 ”bestraffar” dividendbeskattningen helt ologiskt ägarna i börsbolag jämfört med ägarna i onoterade företag, vilket dämpar intresset för börslistan. Denna fadäs, som inte förekommer någon annanstans i världen, bromsar upp tillväxten också på småföretagslistan First North (FN).
Börsrusch. Trots beskattningen blev inställningen till börsfinansiering mera positiv hösten 2014. Delvis framtvingades detta av att bankerna blivit mera restriktiva än tidigare i sin kreditgivning. Också kapitalplacerarna torde ha blivit försiktigare.
Hösten 2014 inleddes en formlig rusning till börsen. Ruschen gällde dock närmast den rätt osynliga FN-listan.
Börslistans enda tillskott år 2014 var Valmet, en avknoppning från Metso. Däremot fick FN en lång rad nya bolag, i kronologisk ordning Verkkokauppa, Herantis Pharma, Cleantech Invest, Nexstim, United Bankers och Nixu. På FN-listan noterades tidigare endast fyra bolag.
Ruschen fortsatte under innevarande års första hälft. Också börsens huvudlista har nu fått nytt blod, det vill säga Asiakastieto, Pihlajalinna (med läkarcentralerna Dextra) och Kotipizza. Nya på FN-listan är Piippo, Detection Tecnology, Savo-Solar, Robit, Talenom och FIT Biotech. Ahola Transport sökte sig till Aktietorget i Stockholm. Snabbförluster. En meningsfull aktiehandel är omöjlig utan en breddning av ägandet. Därför startar börsintroduktionen normalt med ett öppet erbjudande, på fackspråk IPO (Initial Public Offering). Vid IPO:n saluförs nyemitterade aktier och/eller gamla aktier.
Under IT-bubblan vid millennieskiftet rönte IPO:na en enorm efterfrågan. Överteckningen var mångdubbel och köerna av hugade tecknare långa. De som fick en skälig aktietilldelning kunde genast sälja sina aktier med snabbvinst, när börsnoteringen inleddes.
Nu är läget ett annat. Erbjudandena har ofta tecknats med darr på ribban och snabbvinsterna tenderar att bli snabbförluster. Nykomlingarna är alltför ofta skuldsatta och olönsamma. Av hittills genomförda IPO:n skulle det ha lönat sig att vara med endast i Verkkokauppa, United Bankers och Pihlajalinna. Förutom en svag kursutveckling skapar också FN-listans dåliga likviditet problem.
Rätt pris viktigt. I motsats till många andra nykomlingar är Robit lönsamt och snabbväxande. Aktien var dock aggressivt prissatt vid IPO:n.
Emissionsarrangören, oftast en bank, måste kunna sätta rätt pris på aktierna för att projektet skall bli en framgång. Teckningspriset bör möjliggöra en kursuppgång om 10-20 procent på börsen. Då frestas inte tecknarna att genast sälja sina aktier. De är ändå nöjda, vilket gagnar bolaget.
Prissättningen vid IPO:na tyder på att investeringsbankernas kunnande kunde vara bättre. Tecknaren känner sig lurad ifall aktiekursen stannar långt under teckningspriset. En dålig start på börskarriären kan bli dyr för bolaget. Ett exempel på misslyckad prissättning var Kotipizza. Preliminärt sades priset bli 9–11 euro. Det slutliga teckningspriset blev endast 5 euro.
IPO-villkoren är avslöjande. Det nya kapitalet bör helst komma bolaget till godo, vilket kräver nyemitterade aktier. Ifall tidigare ägare säljer aktier är det skäl att vara på sin vakt. Är det trovärdigt att de gamla ägarna säljer sina aktier till underpris? Och kom ihåg: säljaren är alltid bättre informerad än köparen om bolagets ekonomiska läge och framtidsutsikter.
Börsstämningen har nyligen klart försämrats. Därför hotar IPO-rushen att bedarra trots att börsen breddar företagens finansieringsmöjligheter. I stället för att bestraffa börskandidater borde våra politiker befrämja uppkomsten av en transparent och reglerad handel med aktier.