Odramatisk budget - tack och lov

av Janne Salonen Forum 1995-12, sida 06-07, 28.09.1995

Odramatisk budge — tack och

Janne Salone lov

Inkomst- och förmögenhetsskatter 41,8 mrd mk

Statsbudgeten för 1996 blev till utan störr problem. Med god tur och sparsamhet kan budgetunderskottet nörapå elimineras under regeringen Lipponens mandatperiod.

raditionellt brukade statsbudge ens offentliggörande vara e mediahändelse av rang: tidningarna hade flera extrasidor om vart statsmakten under följande år skulle distribuera sina godsaker.

Men sedan kom depressionen, och det roliga tog slut. Godsakerna måste nu delas ut på kredit. Följaktligen tvingades politikerna till att försöka spara in på utdelandet.

Det har inte riktigt lyckats: men sparbeslut på tiotals miljarder har ändå krävts för alt statsutgifterna ens skulle hållas konstanta.

Beträffande 1996 års budget var processen smärtfriare än under tidigare år, eftersom den nya regeringen redan i sitt program hade dragit upp riktlinjerna över hur besparingarna skulle genom Regeringen är helt beroende av att

Skatter pga. omsättning 47,7 mrd mk

Accise 24,5 mrd m Övriga skatter 8,9 mrd m Övriga inkomster 31,4 mrd mk

Nettoupplåning 38,7 mrd m ingen är helt beroende av att konjJunkturläget skall vara gott och att skatteinkomsterna skall öka, för att lyckas balansera upp budgeten under mandatperioden. Och ifall konjunkturläget är gott, såsom regeringen räknar med under 1996, beräknas inkomsterna stiga med 17 miljarder mark.

Med god tur, och ifall regeringen fortsättningsvis lyckas hålla utgifterna konstanta, kommer budgetunderskottet i det stora hela att kunna elimineras under regeringens mandatperiod. Därtill bör det finnas ett litet utrymme för moderata skattelättnader, vilka i sin lur bör ha en stimulerande verkan på ekonomin.

En garant för fortsatt stramhet har varit finansminister liro Viinanen, som strax efter budgetens offentliggörande meddelade om sin avsikt att avpå senast ett å konjunkturläget skall vara gott och att iänan nästa riks skatteinkomsterna skall öka för att lyckas balansera upp budgeten unde mandatperioden.

föras. Lipponens regering har även med ovanlig konsekvens följt sitt program.

I 1996 års budget har utgifterna bibehållits ungefär oförändrade från i år (även om budgetens slutsumma inte innehåller alla statsutgifter). Reger dagsval. Statsminister Paavo Lipponen fick honom emellertid på andra tankar. Uppenbarligen verkar Lipponen och Viinanen komma mycket bra överens: det var påfallande att statsministern var mycket angelägnare om att Viinanen skulle stanna på sin post, än vad Viinanens eget partis ordförand r

Summa: 193 mrd mk

Den Gula bokens inkomster och utgifter fenligt statens uppgifter) för 1996. Budgetförslaget är gjort utgående från att totalproduktionen ökar med fem procent och att arbetslösheten sjunker till 16,5 procent under 1996.

Sauli Niinistö var. Gemensamt för Lipponen och Viinanen är att de inte i första hand verkar vara ute efter att arbeta för det egna partiets särintressen, och kanske därför har lätt att samarbeta. Och visst behövs Viinanen under regeringens hela mandatperiod: den offentliga sektorns fortsatta sanering måste pågå ännu länge, och detta kräver en ansvarig minister som personligen har förbundit sig för uppgiften. Saneringen måste fortsätta både på inkomst- och på utgiftssidorna. Först nu börjar de utredningar bli klara som visar hur bidragssystemet borde saneras för att inkomstfällorna skall kunna elimineras och arbetssökandet stimuleras. Åtgärdsrekommendationerna bör förverkligasisin helhet, trots protester från ackligt håll. Ett nytänkande kan behövas också beträffande sysselsättningsprogrammen, som i hög grad verkar ha som syfte att förlänga de tider som örtjänstbundna = arbetslöshetsbidrag an lyftas. Utredningsman likko B Voipios krilik över kommunernas sätt att försöka maximera sysselsältningsstöden träffade uppenbarligen rätt, att

Forum nr 12/9 döma av den häftiga reaktion som Kommunförbundet visade.

Kanske någon helt utomstående borde närmare granska hur de oundgängliga välfärdsutgifterna egentligen bäst kunde tillfredsställas på en hygglig nivå, så att det blir förmånligast för skattebetalarna. Kanske en konsultfirma som MecKinsey kunde komma med goda idéer. Också OECD har kommit med värdefull information i ämnet.

Också beskattningen behöver saneras: behovet av en lindring av inkomstbeskattningen har ofta påpekats. Det finns också ett minst lika akut behov att lindra de löneskatter som arbetsgivaren måste betala, och som är en effektiv barriär för en förbättrad sysselsättning. Regeringen måste allvarligt studera utvägar för en skatteomlägg Allmän förvaltning 16,1 mrd mk (+820) Allmän ordning och säkerhet 6 mrd mk +16) Försvaret 8,8 mrd mk (+1020)

Undervisning, vetenskap och kultur 26,2 mrd mk (-390)

Socialskydd och hälsovård 48,2 mrd mk (-590)

Boende och miljö 4,4 mrd mk (-876) Arbetskraft 11,5 mrd mk (+1290)

Jord- och skogsbruk 12,6 mrd mk [-187) Trafik 7,6 mrd mk (-326)

Industri och övriga näringar 6,5 mrd mk (-1770)

Statsskulden 29,3 mrd mk (+2220)

Pensioner och ersättningar 12,7 mrd mk +46) Övriga utgifter 2,9 mrd mk [-58920)

Summa: 193 mrd m ning, där arbetsgivarna befrias från alla allmänna socialavgifter, vilka helst bör vara skattefinansierade. Det är också en gåta varför socialavgifterna är graderade för olika arbetsgivare på ett mycket komplicerat sätt: är inte varje arbetsplats likvärdig från statsmaktens synvinkel?

Mindre anomalier bör också åtgärdas. Bilskatten är en av de värsta: det är en gåta varför de inte har börjat sänkas, eftersom en sänkning på t.ex. I0 procentenheter i rådande konjunkturläge skulle stimulera bilhandeln så att skattebortfallet inte nödvändigtvis skulle behöva bli så stort. Och större sänkningar kan inte genomföras på en gång, för att inte bilhandlarna skall bli ruinerade genom värdesänkningar i sina billager.

Bilismens motståndare må tycka illa om det, men det är orimligt att löntagare från sina hårt beskattade förvärvsinkomster ännu skall betala en grym straffskatt för att kunna köpa en hygglig bil åt sin familj. Utomlands är t.ex. Volvo snarast en medelklass familjebil: vår beskattning gör den till nästan en lyxbil i vårt land, vilket är ganska orimligt. &

Res med Icelandair till Sagornas Ö

Island, sommar och vinter, är resemålet för dig som söker riktig avkoppling.

Upplev unika naturfenomen, se det internationella Reykjavik, ta ett varmt friluftsbad eller besök de många gourmetrestaurangerna.

Första klassens hotell med moderna konferensfaciliteter eller små, hemtrevliga hotell hälsar dig välkommen.

Till Island flyger du bekvämt och säkert med Icelandairs nya Boeing 757 och 737 -plan. Tag kontakt med din resebyrå eller ring ICELANDAIR (90) 693 1588.

Island — ditt nästa resemål. z

HELSINGFORS - REYKJAVIK HELSINGFORS, PRIS fr. 2.790,inkl. HOTELL

Forum nar 12/95

ICELANDAIR =” 4 5 [|

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."