OECD dyster om vår ekonomi

Taggar: Teman: ekonomi

18

FORUM 3 : 76

OECD dyster om vår ekonom melsen är inte oväntad.

OECDSs i december daterade översikt av läget i Finlands ekonomi ger inte mycket hopp för innevarande år. I stort sett sammanfaller synsättet med prognoserna i Forums kon . Junkturpanel (nr 20, 17 december). OECD har givetvis till stor del byggt på finansministeriets och Finlands Banks uppgifter så överenstäm skall minska med 1 procent. Beträffande sysselsättningen är man dock ännu mera pessimistisk än någon av panelmedlemmarna och spår en arbetslöshet om 3,5 ?/o i årsmedeltal. Också för bostadsbyggandets del är pessimismen större än vår egen och resulterar i bara 52 000 bostäder mot panelmedlemmar nas 53 000—55 000.

Man räknar med att nationalprodukten i år

OECD är också mindre optimistisk beträffande exportutsikterna. OECDsekretariatet menar att våra exportprognoser så pass mycket överstiger prognoserna för den ekonomiska tillväxten på västmarknaden att vår relativa optimism kan ifrågasättas. Men man vågar dock inte heller utesluta att vi trots allt får rätt. Finansministeriet spådde en volymökning i exporten med hela 12 procent. OECD nöjer sig med 9. Men här kan det påpekas att finansministeriet faktiskt hörde till d mest optimistiska I panelen. Forum och TTT nöjde sig med bara 7 procent exportökning. Men alla är tydligen ense om att exporten kommer att växa iår.

Sammanfattningsvis säger OECD att innevarande år kommer att vara mycket svårt för oss. Man fruktade dessutom- överstora lönekrav, e fruktan som väl delvis har besannats. Och så understryker man kravet på fortsatt stramhet i kreditpolitiken.

Däremot tar man inte upp frågan om vi kan fortsätta med kapitalimport, en fråga som det vore av intresse att få belyst utifrån. Man nöjer sig med att säga att vi inte hittills har lyckats med att använda det utifrån inlånade kapitalet tillräckligt produktivt. Också detta påpekande stannar vid halvkväden visa. Har pengarna gått till dåliga industriprojekt, eller till offentliga investeringar, eller till att finansiera konsumtionen i övermått?

Totalindexens förändringar 1/0 sedan föregående års motsvarande period. 1974 månad kvartal Augusti + 6 + 3 September +1 +3 Oktober +1 + 1 November + 1 —0 December —2 —1 1975

Januari —3 —2 Februari —1 —2 Mars —3 —1 April + 0 —3 Maj — 5 —4 Juni —7 —6 Juli —7 —8 Augusti —3 —6 September —7 —5 Oktober —5 “— 5 November ‘— 3 . 1) Index per arbetsdag. Kvartals-. serien utgörs av glidande kvartal med förändringstalen placerade på de successiva tremånadsperiodernas respektive mittmånad.

FORUM 3 : 7 1 Produktionssiffrorna för oktober och november visade en svag tendens till stabilisering. Nedgången i förhål “lande till föregående års niv var måttligare än förut.

I oktober låg Mercators index för den produktiva aktiviteten 5 procent under föregående års nivå medan prognossiffrorna för november tyder på endast 3 procent tillbakagång i tillväxten. Huvudorsaken till denna retardering i = tillbakagången är självfallet att jämförelserna nu börjar ske med de månader föregående år då tillväxten redan började sakta av. Jämförelsen blir därför fördelaktigare än förut och i så måtto är stabiliseringstendensen endast skenbar. Men också en dylik tendens kan tas som tecken på att konjunkturläget kanske inte mera försämras. Produktionen sas planar ut på oförändrad volymnivå.

Skogsindustri

Skogsindustrins produktionsvolym låg i november drygt 20 procent under föregående års volym. I oktober var differensen närmare 30 procent, så en viss relativ ljusning visade sig. Den var tydligare inom träindustrin än inom pappersindustrin.

Men i skogarna rådde det en downperiod som förut. Timmeravverkningen var bara drygt hälften av föregående års. Avverkningen av pappersved nådde upp till något mer än trefjärdedelar av föregående års motsvarande volym. Läget var alltså detsamma som i oktober.

Metall Då är det intressantare att granska — produktionssiffrorn inom metallindustrin. I november låg transportmedelsindustrin, i praktiken framförallt varven, hela 12 procent öve föregående års volymnivå. Också maskinindustrin överträffade föregående års volym, med 5 procent per arbetsdag. I praktiken ligger differensen för båda dessa industrier troligen ännu något högre eftersom statistiken har en viss missvisning. Produktionsvolymen för metallverken, metallmanufaktur och elektroteknisk industri låg visserligen 1—4 procent lägre än för ett år sedan enligt statistiken. Men detta kunde inte hindra att metallindustrins sammanlagda produktionsvolym översteg föregående års med minst 2 procent.

Byggsektorn

Inom byggmaterialindustrin kunde man i november se en liknande tendens till svag relativ ljusning. Produktionsvolymen för ler-, glas- och stenvaruindustrin låg då endast 9 procent lägre än under samma tid föregående år. I september och oktober var differensen dubbelt större eller 16—18 procent.

Med tillräckligt god vilja kan man möjligen sätta detta i samband med läget på investeringssidan. I november uppträdde det nämligen en viss ökning i kuben ’ för näringslivets byggnadstillstånd. Byggnadsloven för industribyggnader ökade med en tredjedel och för affärsbyggen med en femtedel. I oktober hade man däremot haft en klar minskning. Pessimismen tyck alltså inte på investeringssidan

Branschbarometer

November gav en relativt taget något ljusare bild av konjunkturutvecklingen än oktober. Detta gäller särskilt industrin för vilken vi har statistik för november. Och oktober var i sin tur relativt sett en aning ljusare än september. Vi börjar redan inregistrera ett antal sektorer med plussiffror i stället för den tidigare nedgången. Handel, samfärdsel och jordbruk visar nu postitiv tillväxt. Men detta räcker inte ännu till för att lyfta oss upp ur recessionen, även om den kanske inte mera förvärras.

Näringsgrenarnas förändringstakt Förändring i ?/o per arbetsdag 1975/74

Sektor aug.-okt. okt. nov. sept.-nov. Jordbruket +1 + 5 .

Skogsbruket 34 31 29 32 Industrin 7 8 4 7 Byggnadsv, —7 —8 er ve Handeln + 5 + 5 ve 2 Samfärdseln —1 + 3 2 a Totalt —5 —5 “3 " + Preliminär siffra eller uppskattnin vara nattsvart. Men det är givet att det inte räcker till med att man anhåller och beviljas byggnadslov. Också finansieringen måste kunna ordnas för att loven skall leda till en igångsättning.

Det kan antecknas att byggnadstillstånden för den offentliga sektorns byggen åtminstone i novembet visade en tminskning med en fjärdedel. Uppryckningen i oktober var alltså kortvarig, och här är tydligen inte så mycket konjunkturstöd att vänta. Också inom bostadssektorn minskade kuben för beviljade byggnadstillstånd, i november med 17 procent.

Sjöfart

Sjöfarten går nu tillbaka i takt med att utrikeshandeln krymper. I oktober var fraktmängden räknad i ton på exportsidan 12 procent mindre än för ett år sedan. På importsidan var nivåminskningen 5 procent. Detta kan jämföras med tullstyrelsens handelsstatistik som under tredje kvartalet angav att exportvolymen var 21 procent mindre än under samma period föregående år. På importsidan var nivåminskningen 9 procent.

Exportens volymnivå ligger alltså lägre än importens. Men skillnaden håller på att kännbart minska och en utjämning håller på att inträda vad volymerna beträffar. Sämre är de på prissidan. Importpriserna låg under tredje kvartalet 12 procent högre än ett år tidigare enligt tullstyrelsens enhetsvärdeindex. På exportsidan var prisstegringen däremot endast 7 procent. OECD:s pessimism beträffande prisbalansen i vår utrikeshandel kan alltså vara befogad.

På passagerarsidan var tillväxten däremot stark. Ökningen var i oktober nästan en fjärdedel, vilket kontrasterar mot de två föregående månadernas stagnationstendenser.

Jordbruket

Jordbrukssektorns produktionsvolym visade i oktober ett uppsving. Åtminstone delvis sammanhänger detta uppenbarligen med den goda skörden. Mjölkproduktionen, som länge gått tillbaka, låg nu i oktober hela 16 procent över motsvarande volym året förut. Fortsätter denna tendens kan mjölkprodu Vänd!