Offentliga ekonomin och åldersstrukturen: Tio år tid att förbereda sig
av Max Arhippainen Forum 1998-12, sida 08, 15.12.1998
(CP = = Ö a! = — ha = => = OO —<
Offentliga ekonomin och åldersstrukturen:
Tio år tid att förbereda sig
DE OFFENTLIGA FINANSERNA KOMMER ATT UPPVISA STORA ÖVERSKOTT DE NÄRMASTE TIO ÅREN. DÄREFTER GÅR DE DJUPT PÅ RÖTT DÅ DEN SNEDA ÅLDERSSTRUKTUREN SLÅR TILL. DEN EKONOMISKA POLITIKEN MÅSTE VARA MYCKET DISCIPLINERAD FÖR ATT FÖRBEREDA VÅRA VÄLFÄRDSSYSTEM FÖR UTMANINGEN.
konomiska rådet utsåg i våras e arbetsgrupp under ledning av
Seppo Leppänen för att se Öve den offentliga ekonomins framtid. Jag hade förmånen att vara med. Slutsatserna av arbetet har presenterats i dagspressen, men analyserna har fått mindre uppmärksamhet. Särskilt basberäkningen om förändringstrycken på de totala offentliga utgifterna borde vara tankeväckande genom att den belyser åldersstrukturens effekter. Beräkningen försöker objektivt uppskatta dessa utan lösryckta antaganden om ändringar i systemen och under neutrala tillväxtprognoser. Den vägen får man en bild av vad nuvarande system betyder för den offentliga ekonomin - inte nästa år eller valperiod, utan de kommande decennierna,
Finland åldras snabbare än andra. En åldrande befolkning är ett allmäneuropeiskt fenomen. Men det går snabbare i Finland än på annat håll. Vi har idag en ekonomiskt fördelaktig åldersfördelning. Ställer man EU-länderna i ordningsföljd enligt hur stor andel av befolkningen som är äldre än 64 år, ligger Finland nu på tolfte plats. Men år 2010 är vi sjunde och år 2030 är andelen näst störst.
En äldre befolkning påverkar de of
Kolumnisten är ekonomist vid PIT Pellevo ekonomiska forskningsinstitut.
visserligen i huvudsak p.g.a. pensionsfonderingen. Men också den ännu negativa statsekonomin vänder. Efter år 2010 försämras situationen emellertid. De stora årskullarna födda åren efter kriget börjar fylla 65 år. Såväl finansieringen som utgifterna vänds i en allt sämre riktning och balansen blir åter negativ.
Det ser alltså först bra ut, men blir sedan snabbt sämre. Ifall samhället har för avsikt att respektera sina välfärdsutfästelser är överskottet nu medan åldersstrukturen ännu är gynnsam nödvändigt. Bara så bereder vi oss för tiden därefter. Situationen är inte lätt för de följande regeringarna. Frestelsen är stor att tro att det finns råd med nya satsningar.
Hbl på villospår. Gällande balanskravet missförstod Stig Kankkonen på Hufvudstadsbladet arbetsgruppens analys. 1 en ledare ironiserade han över att vi som en ”aha-upplevelse” skulle ha hävdat att det ”måste råda balans i den offentliga ekonomin”. Men vår analys förespråkar inte alls en evig kamrersmässig balans, utan tvärtom betydande överskott d närmaste tio åren för att sedan ha utrymme.
Kankkonen polemiserar också mot en annan slutsats, nämligen att åldersstrukturen ger ett allt starkare motiv för en hög sysselsättningsgrad. Om hans kommentar om balansen var både felaktig och missförstådd, så skall det erkännas att denna kritik inte baserar sig på missförstånd. Här grundar han sig på ett detaljerat resonemang som han ofta framfört.
Ändå har Kankkonen fel. I hans begreppsvärld tryggas välfärden genom att arrangera produktionen effektivt och sedan fördela resultatet för att konsumeras, oberoende av mottagarnas deltagande i produktionen. Produktionen behandlas alltså som ett av arbetskraften och människorna oberoende fenomen. Han överger således anmärkningsvärt rätten till sysselsättning som en del av välfärden. Jag (och hela arbetsgruppen) hävdar att en effektiv produktion och en hög sysselsättningsgrad stöder samma sak: en mer stabil grund för välfärden på sikt. Ju större andel av befolkningen som deltar i produktionen på för sin förmåga mest effektiva sätt, desto starkare är denna grund. & Max Arhippainen
Först bra, sedan sämre ige fentliga utgifterna på flera sätt. Med oförändrade system ökar förutom pensionerna även kostnaderna för hälsovård, sjukförsäkring och socialvård. Däremot
Olika offentliga utgifter i förhållande till BNP ( TR 200 1990 1993 — 199 sjunker kostnaderna för utbildning, Utbildning 51 FREE barndagvård och barnbidrag. Man räknar | Hälsovård - 4,7 “5,0 43 40 = 40 48 56 6,3 med en fortsatt, men inte orimligt opti- Socialservice 27 2,8 21 SEA FAT 3,1 3,6 mistisk, ekonomisk tillväxt vilket min- Pensioner 10,4 = 2137 12,1 NI — 12,6. 16,4 17,4 18.7 skar arbetslösheten. Arbetslöshet 07-48 —- 31-21 0,97 0,9 0,9 = 0,8
Sammanlagt visar uppskattningarn att de offentliga utgifternas BNP-andel Övr. överför. till-hushållen 6,7 5,8 bj 4, RÅ 41 3, fortsätter sjunka nästa decennium. Med Övriga utgifter. : - = = 2 = — 2 —16,0.-516,1 nuvarande eller något sänkt skattegrad Räntor : ! oo n 13 34 Utgifter totalt. 46,6 BE = 547 487 4509 53,0 7 56, kommer den offentliga sektorns balan att vara starkt positiv under dessa år, Källa: Beräkningar uppgjorda för arbetsgruppen nämnd i artikeln FORUM NR 12/98