Ökad press på vapenindustrin

av Leif Bergström Forum 2013-01, sida 16-17, 31.01.2013

Taggar: Teman: vapenindustrin

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNI Ökad press på . vapenindustri

IH USA. Vapenhandeln är en fråga som visar hur stora attitydskillnaderna är mellan olika områden i USA. Efter skolmassakern i Connecticut har vapenlobbyn NRA fått många - N nya anhängare, samtidigt som inflytelserika politiker sam- 4

NR 1 201 lar krafterna för att begränsa tillgången på vapen.

LEIF BERGSTRÖM NEW YORK

X Ingen politiker med självbevarelsedrift talade under höstens kampanj om reglering av handeln med skjutvapen. Men en dryg månad efter valet inträffade massakern på 20 småskolebarn i Connecticut, och plötsligen har vapenfrågan fått prioritet i den amerikanska debatten.

En anledning till att rättigheten att äga skjutvapen tidigare sällan diskuterats är att det ekonomiskt rör sig om en storindustri. Enligt National Shooting Sports Foundation uppgick branschens totala effekt på den amerikanska ekonomin till 31,8 miljarder dollar.

Medan arbetsmarknaden hade svårt att accelerera ur den gångna lågkonjunkturen, uppgavs vapenindustrin under de senaste två åren ha skapat 26 325 nya jobb. Många av de övriga nya arbetstillfällena kom inom låglöneyrken, som detaljhandel och snabbmatsrestauranger. Men vapenindustrin kräver fortfarande yrkeskunniga medarbetare, och medellönen på tillverkningssidan ligger enligt konsultfirman First Research på 140 000 dollar.

Vapenbranschen stöds av en av Washingtons starkaste lobbygrupper, National Rifle Association. Gruppen har under många år motarbetat varje inskränkning iden fria handeln av skjutvapen. Med en årlig budget på 300 miljoner dollar har organisationen möjlighet att påverka federala och delstatliga val. Efter tra gedini Connecticut förklarade NRA:s vd wavNE LAPIERRE att liknande händelser inte kunde stoppas med skärpta regler för handel och innehav av vapen.

Botemedlet enligt LaPierre vari stället ”en god man med ett skjutvapen” Han förespråkade beväpnade vakter vid landets 100 000 skolor, och tränade och beväpnade lärare som skulle kunna skydda eleverna från nästa galning.

Medan landet fortfarande befann sig i sorg fann observatörer LaPierres vägran att diskutera någon som helst inskränkning i rätten att äga vapen vara sällsynt tondövt. Men NRA hävdar att man sedan tragedin i Connecticut fått 100 000 nya medlemmar.

Dagarna efter massakern genomgick lärare i Utah vapenträning. Efter nyår fullgjorde 900 lärare och skolanställda i Ohio en tredagarskurs för att lära sig hur en beväpnad tilltänkt massmördare ska oskadliggöras. I Texas erbjöds lärare genomgå en gratis klass för att få licens att bära ett dolt vapeniklassrummet. Klassen kunde ta emot 400 lärare, en kvot som snabbt fylldes av frivilliga. En andra klass organiserades snabbt för att möta efterfrågan.

I den lilla staden Spring City i Utah kan kommunstyrelsen komma att rekommendera varje hushåll att ha ett eldvapen. Enligt det ursprungliga förslaget skulle varje hus COLOURBOX

R håll avkrävas att inneha skjutvapen, men det kunde stå i strid med konstitutionen. Staden har 1 000 invånare och bara en på halvtid arbetande polis. Förslaget syftar till att göra staden mindre lockande som mål för tjuvar. USA är ett vidsträckt och heterogent land, med mycket olika livsstilar och moralvärden längs kusterna och i präriestaterna.

Internationella observatörer förundras ofta över hur det etniskt, etiskt, socialt och politiskt splittrade landet alls hålls samman som en nation. Två möjliga förklaringar nämns som förenande faktorer: baseboll och trohet till den amerikanska författningen. År 1791 drev landets grundare igenom tio tillägg till konstitutionen, vilka fastslår individuella friheter i förhållande till staten. Det andra tilllägget garanterar rätten att bära vapen, och ger NRA och dess anhängare möjlighet att brännmärka varje inskränkning i denna rättighet som oamerikansk.

Det andra tillägget talar också om behovet av en välorganiserad milis för att försvara medborgarna mot maktövergrepp från myndigheternas sida. Det är en text som använd av de mest kompromisslösa vapenanhängarna för att försvara rätten att inneha automatvapen som AR-15 Bushmaster och stora ammunitionsmagasin, av den typ mördaren i Connecticut använde.

Denna typ av militära vapen var förbjudna mellan 1994 och 2004. Men den lagen beskrivs som ineffektiv. Ändå står återinförande av detta förbud högst på önskelistan bland dem som vill stärka reglerna för vapenhandeln. Och de har också blivit fler och funnit nya argument efter Connecticut-tragedin.

Tidigare kongressledamoten GABRIELLE GIFFORDS, som för två år sedan nätt och jämnt överlevde ett attentat från en annan ung galning vid ett politiskt möte, har med sin make astronauten MARK KELLY startat organisationen Americans for Responsible Solutions. De hoppas till kongressvalet om två år ha samlat in 20 miljoner dollar för att möta vad NRA pumpade in till sina kandidater i höstens val.

Giffords och Kelly är båda vapenägare och har inte för avsikt att begränsa rätten för vapen till jakt eller sport. Brady-centret, som bildades sedan RONALD REAGANS pressekre terare JAMES BRADY invalidiserades under attentatet mot presidenten 1981, talar också om lösningar som bygger på sunt förnuft.

Men de mest principfasta vapenmotståndarna finns som vanligt längs kusterna. New Yorks borgmästare MICHAEL BLOOMBERG har sökt driva debatten genom att omedelbart efer skolmassakern ha dundrat att nu får det vara nog. Multimiljardären uppges redanivaet i november ha satsat flera miljoner av sina privata pengar för att stödja kandidater som delar hans syn på vapen. New Yorks guvernör ANDREW CUOMO Pressade delstatskongressen att ytterligare skärpa statens regler, som nu beskrivs som USA:s mest strikta. Guvernören är mycket populär, och hans förslag anses ha utbrett stöd bland statens invånare. Cuomo har också lovat full onfrontation om republikanerna i delstatsongressen sätter sig på tvären. Cuomo nämns ofta som en möjlig presidentkandidat 2016 och inledde sin ämbetsperiod med en konservativ budgetpolitik som anses kunna tilltala väljare tvärs över USA. Men hans vapenutspel är så liberalt att ob servatörer undrar om Vita huset alls ingår i framtidsplanerna.

Dock säger många experter att stämningarna efter skolmassakern är så upphetsade att de vanliga politiska reglerna kanske inte gäller för tillfället. Det är därför Obama beslutade handla så snabbt och i början av januari offentliggjorde en rad presidentbeslut som stärker säkerhetskontrollen av presumtiva vapenköpare, tvingar psykologer och annan vårdpersonal att rapportera varje uttalat hot som inkluderar skjutvapen, och uppdrar åt amerikanska läkemedelsverket att studera bakomliggande orsaker till våldsepidemin.

Men högst på önskelistan står ett nytt förbud mot försäljning och innehav av automatvapen och stora ammunitionsmagasin. Men det har inte presidenten makt att själv genomföra, därför väntar strid i kongressen. Opinionsundersökningar visar att sådana åtgärder nu kan ha utbrett stöd. Men republikanska kongressledamöter uttalar fortfarande sitt motstånd mot varje åtgärd som kan väcka NRA:s missnöje.