Ökat finansiellt sparande
av Mikael Ingberg Forum 1997-03, sida 08, 27.03.1997
unktur e pul ] mmm
S v Ökat finansiellt sparande
DET FINANSIELLA SPARANDET ÖKAR. MEN KAPITALINKOMSTBESKATTNINGEN HAR FORTFARANDE BRISTER: FRIVILLIGT PENSIONSSPARANDE GYNNAS OCH PLACERINGSFONDER DUBBELBESKATTAS.
nder de senaste åren har den privata konsumtionsefterfrågan vuxit starkt trots att hushållens realinkomstutveckling har varit måttlig. Detta har - helt matematiskt - möjliggjorts av att hushållens sparkvot, dvs. sparandet som andel av disponibla inkomsten, har sjunkit rätt kraftigt. Denna sparkvot steg mycket kraftigt under recessionen i början av 90-talet och nedgången under de senaste åren har därför varit ganska naturlig. Sparbenägenheten har fallit till ungefär samma nivå som i mitten av 80-talet.
Delvis är denna nedgång i hushållssparandet emellertid illusorisk. Den har nämligen gått hand i hand med en kraftig minskning i hushållens “investeringsverksamhet”. I och med att bostadsbyggandet har stått nästan stilla har nämligen hushållens realinvesteringar också gått ned mycket kraftigt. Detta igen innebär att trots att sparkvoten har fallit så bygger hushållen upp sin finansiella förmögenhet som aldrig förr. Man ökar sitt innehav av aktier, placeringsfonder, statsobligationer och försäkringar i en rasande takt. Detta är delvis en följd av den större osäkerhet om framtiden, som 90-talets recession har skapat hos folk. Det är också en effekt av den försiktiga nedmontering av en del välfärdssystem,som både Ahos och Lipponens regeringar har startat. Att villkoren för beviljande av pensionsförmåner gjorts strängare står t.ex. delvis bakom den ökade ef terfrågan på frivilliga pensionsförsäkringar.
Men delvis är nog också det tilltagande finansiella hushållssparandet början på en trend, som kommer att förstärkas i vårt land. Vårt land och vårt folk håller helt enkelt på att bli rikt. Allt flera unga par kommer att få ärva en eller två bostadslägenheter och har möjlighet att använda sina spar Mikael Ingber medel till någonting annat än att skaffa hus och hem för. Hushållens finansiella förmögenhet kommer att fortsätta växa. LÄRA]
I denna situation blir det också allt viktigare att hushållen på ett vettigt sätt kan välja hur man investerar sina sparmedel. Det gäller att skapa regler för finansmarknaden som garanterar att sparmedlen förvaltas av de mest effektiva förvaltarna och att medlen söker sig till de mest lönande investeringsobjekten. Ett viktigt krav härvidlag är att olika sparformer skall behandlas på enahanda grunder i beskattningshänseende.
Under det senaste decenniet har mycket också fåtts till stånd för att förbättra neutraliteten i kapitalinkomstbeskattningen. Skattefriheten på bankdepositionsräntor är i praktiken historia. Dubbelbeskattningen av dividendinkomster har avskaffats genom övergången till avoir fiscatsystemet i bolagsbeskattningen. Beskattningen av värdeökningar - försäljningsvinstbeskattningen - har inlemmats i det allmänna kapitalinkomstskattesystemet.
På ett par punkter brister det emellertid ännu i kapitalinkomstbeskattningen.
För det första gynnas det frivilliga pensionssparandet mycket kraftigt i beskattningen i och med att försäkringspremier på upp till 30 000 mk per år får avdras från lönebeskattningen. Man kan kanske anse att det är opportunt att skattemässigt gynna pensionssparande, speciellt i en situation när tilliten till de allmänna obligatoriska pensionssystemen är vacklande. Men t.o.m. om man anser att så är fallet kan dagens system vara av ondo. Det är nämligen inte alls klar att det är pensionsspararen som får den fördel, som beskattaren av allt att döma har ansett att han bör få. Den verkliga förmånstagaren kan vara försäkringsbolaget, som på grund av skattefriheten kan sälja sin produkt litet dyrare än andra likande produkter och helt enkelt sko sig på försäkringstagarens - och beskattarens - bekostnad.
För det andra missgynnas placeringsfonderna av dagens kapitalinkomstskattsystem. I och med att placeringsfonder som investerar i aktier inte får gottgöra sig den bolagsskatt, som det dividendbetalande företaget har påförts, och fondandelsägaren ändå måste betala skatt på såväl värdestegring som eventuell utdelning från placeringsfonden, blir faktiskt dessa dividendinkomster dubbelbeskattade.
Enligt min uppfattning är speciellt dubbelbeskattningen av inkomsterna från placeringsfonder ogynnsam för utvecklingen på sikt. I många länder, exempelvis i vårt grannland Sverige, har placeringsfonderna fått en viktig betydelse som en mycket avkastningskrävande ägare i många storbolag. Placeringsfonderna har blivit ett instrument för folkkapitalismen. Detta beror bl.a. på att man i Sverige skattemässigt rent ut har gynnat fondsparande i form av s.k. allemansfonder.
Också hos oss borde placeringsfonderna ges bättre möjligheter att verka. Intresset för aktieägande har igen börjat sprida sig bland allmänheten och fonderna är ett bra instrument för att sprida risken i vanliga människors aktieportföljer. Privatiseringen av statliga bolag kunde bli ett led i uppbyggandet av en verklig folkkapitalism ifall placeringsfonderna kunde öka sina förvaltade medel ännu snabbare än hittills. Detta intresse kunde troligen ökas ifall dubbelbeskattningen av inkomsten från placeringsfonder skulle upphöra. &
FORUM NR 3/96