Ökat intresse för egen företagsamhet

av Putte Kråkström Forum 1982-06, sida 16-17, 31.03.1982

Taggar: Personer: Björn Näslund Teman: företagsamhet

Mål för värmländsk kampanj Ökat intresse fö egen företagsamhet

Skall nyetablerade små- och mellanstora företag få en allt viktigare roll i försöken att få tillbaka Sverige allt dystrare arbetsmarknadsläge? I det allt kärvare ekonomiska klimatet försöker nämligen landets regering, länsförförvaltningar och kommuner göra allt för att väcka upp vettiga marknads- och företagsideer som ligger och gror hos befolkningen i trygghetssamhället. Genom riksomfattande och lokala kampanjer, bekostade med skattemedel, gör myndigheterna allt för att intressera uppfinningsrika och kreativa medborgar för det goda i att vara sin egen arbetsgivare.

e Företagsamheten, som nästan haft en kriminell klang skall åter få en plats i solen. Jippon, som i vissa fall närmast påminner om marknadsföring av Coca Cola, bordsmargarin och semesterresor propagerar för ideer i still med: ”kom loss, starta eget”, ”fler arbetsplatser i fler företag” och ”fri företagsamhet bra för Sverige.”

Bakom de lättsamma slagorden, som sprids till allmänheten genom färgglada affischer, annonser i fack- och dagstidningar samt proffesionellt utformade broschyrer döljer sig en seriös satsning som redan börjat visa positivt resultat.

Ett län, som verkligen slagit på stort när det gäller att locka fram nya företagare är Värmland och anledningen är inte svår att förstå. Ingen annan del av Sverige har fått så hårda smällar av de nedåtgående konjukturerna som Frödings gamla hemtrakter. Brukslänet med traditionellt god sysselsättning har döpts om till brukskrissamhälle sedan den ena gamla trygga arbetsgivaren efter den andra tvingats stänga sina dörrar.

Stålverket Uddeholm, Vänerskog och trä- och pappersjätten Billerud är bara tre exempel på värmländska storföretag av den gamla stammen som sammanlagt tvingats utestänga ett tusental arbetare.

I dag går över 8000 av 285000 värmlänningar utan sysselsättning och över 2000 får sin dagliga utkomst från tillfälliga arbeten som uppehålls med medel från arbetsmarknadsstyrelsen. I det gamla välståndslandet är det bara Norrland som kan uppvisa en större arbetslöshet.

16

Den falska tryggheten hos de gamla storföretagen har verkligen blivit naggad i kanterna, säger Björn Näslund, vice verkställande direktör på Värmlands Läns Utvecklingsfond. Vi vet också att det sannolikt inte finns någon utanför länet som är villig att komma hit och erbjuda oss nya jobb.

— Därför måste vi själva lösa vår arbetsmarknadssituation. Vi måste kunna satsa på de resurser vi har inom länet, inte minst i form av kreativa individer som bar förmågan att framställa en god produkt eller genomföra en vettig marknadsidé.

— Vi måste själva lösa vår arbetsmarknadssituation, anser Björn Näslund på Värmlands Läns Utvecklingsfond.

Man kan säga att vi lyckats vända en del av vår svaghet, den kraftigt stigande arbetslösheten, till vår starka sida. Tack vare den har vi kunnat förhandla oss till statliga medel att skapa och stimulera sysselsättning i länet. Dessutom har en ny krismedvetenhet börjat spira bland våra invånare. Värmlänningarna har börjat förstå att de själva måste hjälpa upp sin situation.

Kurser och finansieringshjälp

Varje län i Sverige har en egen utvecklingsfond. På Värmlands läns Utvecklingsfond arbetar tre heltidsanställda med att öka intresset för egen företagsamhet och ge nya företagare en god starthjälp. Utvecklingsfonden ställer inte bara upp med konsultation. Invånare som kan presentera en vettig och genomförbar affärside kan också räkna med finansieringsstöd.

Vi måste satsa på ett bättre företagarklimat i länet. Kommuner, länsförvaltning och näringsliv måste utveckla ett gott samarbete, säger Björn Näslund.

För att öka intresset för egen företagsamhet har Utvecklingsfonden anordnat informationsträffar i de olika kommunerna, en drive som verkligen aktiverat värmlänningarna.

— Första gången vi ordnade ett informationsmöte hade vi reserverat kaffe för 30 personer men fick 60 besökare. Andra gången förberedde vi oss för 60 gäster men också den gången var intresset dubbelt större, berättar Ethel Wallberg, utbildningssekreterare.

Forum 6/82

Detta hände för ungefär två år sedan. Efter det har tusentals värmlänningar besökt olika informationsmöten där det givits grundläggande uppgifter om hur man skall gå tillväga för att bli egen företagare.

Dessbättre är det inte bara kaffe med dopp som Fondens konsulter ställer upp med, De verkligt intresserade kan, mot en symbolisk summa, få delta i olika former av kurser som syftar till nya etableringar.

De enklaste utbildningsformerna begränsar sig till I - 3 dagar. Syftet är att ge grundläggande kunskaper i hur man behärskar åtminstone en del av den blankett- och regelhysteri som fogar över nordiska företagares vardag.

Dessutom behandlas sådana, inte helt oväsentliga områden som patent och registreringsfrågor, redovisning, proms, moms, andra skatter och arbetsgivaravgifter,

En mer avancerad form av utbildning är den så kallade Nybyggarskolan som grundar sig på självstudier och sträcker sig över en längre tidsperiod. Skolan ger ingående kunskaper i hur man utvecklar olika företagsformer, marknadsför och bygger upp en nyetablering.

Den råder inget tvivel om att utbildningen och kampanjerna redan börjat ge positiva resultat.

— De senaste två åren har det med Utvecklingsfondens medverkan registrerats ungefär femtio nya företag I Värmland. Tidigare har vi haft ett snitt på ungefär 15 nyregistreringar per år, berättar Näslund.

Av de drygt femtio personer som de två senaste åren genomgått Nybyggarskolan har hälften redan blivit egna företagare. De flesta nyetableringarna är verkliga småföretag med en eller två anställda — det största av dem sysselsätter ett tjugotal personer.

Ingenjör Kurt Byström och kompanjonen Torbjörn Skarfeldt övertog för

Forum 6/8 — Det är ofattbart hur oskyddad en företagare i dagens Sverige är, säger Kurt Byström och Torbjörn Skarfeldt, som startat eget genom att överta ett nedläggningshotat företag.

ca ett år sedan det nedläggningshotade företaget Deije trä, som bl a tillverkar ister och paneler. Finansieringen skedde med hjälp av Utvecklingsfonden och anklån.

Före ägarskiftet hade företaget en årsomsättning på 1,3 miljoner SEK. Nu sysselsätter företaget sju personer och fjolårets omsättning låg på 2,3 miljoner.

— Att etablera ett nytt företag i dagens Sverige är ingen lätt uppgift. Utan hjälp från fonden hade vi aldrig ommit så här långt, betonar Byström. Det har inte bara varit ekonomiskt stöd utan också psykologiskt, anser han.

Men det krävdes mod att ta steget. Båda hade ett tryggt arbete när de träffades på Nybyggarskolan och planerna på ett eget företag började ta form.

— Det är ofattbart hur oskyddad en företagare är i dagens Sverige. Både Torbjörn och jag var tvugna att sätta våra hem, besparingar och allt de — Vi behöver folk som är villiga att starta eget, medger också ombudsman Hans Rosengren vid LO.

andra som vi byggt upp under tjugo år i pant för att kunna komma igång.

— Det är inte svårt att förstå vad som skulle hända oss vid en eventuell konkurs. En egen företagare står helt utanför det skyddsnät som byggts upp kring vanliga löntagare, säger Kurt Byström.

På Handelskammaren i Karlstad, länets huvudstad, ser man enbart positivt på Utvecklingsfondens satsningar.

— Det är ju självklart, att om vi lyckas få nya, livskraftiga företag till länet så kan vi se fram emot ett uppsving i näringslivet som också gynnar de gamla företagen, berättar Handelskammarens chef Ingmar Möller.

— Dessutom har vi, i vissa regioner, en klar brist på tex revisions- och bokföringsföretag. Det finns också ett visst behov av tjänster inom reklam och marknadsföring som jag tror kunde tas över av nyetablerade företagare.

Ingemar Möller vill inte se alltför dystert på Värmlands framtid. - Vi ligger i en triangel med lika långa avstånd till Stockholm, Göteborg och Oslo. Därför tror jag att vi har goda möjligheter att tex komma in på den expanderande norska marknaden.

Löntagarorganisationerna engagerade

Också fackföreningsrörelsen, som traditionellt inte varit först på plan med att propagera för Sveriges behov av egna företagare, har engagerat sig i arbetet för att locka fram nyetableringar.

Inte ens det faktum, att många av de nyuppväxta företagen drivs av före detta LO-medlemmar tycks bekymra arbetarrörelsen.

— Vi behöver personliga initiativtagare som hjälper till med att skapa nya arbetstillfällen. Också bland våra medlemmar finns det sådana, som har fruktbara ideer och det är klart att vi ser positivt på alla försök att locka fram och utveckla dem, säger ombudsman Hans Rosengren.

Hans Rosengren vill framhäva att fackföreningsrörelsen de senaste åren fått en ny roll där det inte bara gäller att förhandla om löner och arbetstider.

— Vi anser att ingen är så rädd om jobben som den arbetande befolkningen. Därför har vi också vid ett flertal tillfällen gått in för att aktivt kämpa mot företagsnedläggningar. I de fallen har det inte enbart gällt att skaffa fram statliga bidrag till sysselsättningen utan också att finna nya verksamhetsmodelJer för de krisdrabbade företagen.

Putte Kråkström «C 17