Ökat vinintresse minskar alkoholskador?
av Christian Schönberg Forum 1990-01, sida 22-23, 25.01.1990
Njut av livet men välj sättet själv ÖKAT VININTRESSE
MINSKAR
ALKOHOLSKADOR?
Text: Christian Schönberg
Avsaknaden av alkohol- men framför allt vinkultur hör till de mera framträdande bristerna i vårt finländska samhälle. I synnerhet påtaglig för den växande skaran av ”vinologer”, men i lika hög grad för de vinproducerande länderna som gärna skulle se en avsevärd ökning av vinkonsumtionen i landet.
n av orsakerna till kulturlösheten Föne vi i vårt klimat som inte med ger druvodling. Ett faktum som dessvärre i sin tur skolat oss till att nyttja alkoholen-brännvinet som konstgjort njutningsmedel, vilket samtidigt lett till både kulturella och sociala problem. En utveckling mot det bättre är skönjbar. Mycket tack vare vårt alkoholmonopols benägna medverkan till att försöka ändra på finlän darens dryckesvanor. Om däremot avskaffandet av monopolet snabbare skulle ge oss en sundare syn på alkoholen, förblir dessvärre obesvarad.
Vinkonsumtionen ökar
Upplystheten, den ökande fritiden samt förändrade umgängesvanor och större personliga resurser har bidragit till att utveck Allt flere dör av alkohol
Det finns många skäl att begrunda hur mycket alkohol man själv normalt konsumerar. Det är också välbetänkt att göra klart för sig hur ofta, vid vilka tillfällen och av vilken orsak man nyttjar alkobolhaltiga drycker. Om man accepterar att det totala intaget kan vara överdimensionerat kunde en övergång till svagare drycker redan av den orsaken vara att föredra. Vin och öl nyttjas oftast som matdryck men lämpar sig lika väl som sällskapsdryck efter en god måltid.
Det finns i dag klara belägg på att det lönar sig att stanna upp och begrunda. En nyss publicerad undersökning påvisar att alkoholens roll vid olyckor och dödsfall är oroväckande hög.
Nästan vartannat dödsfall år 1987 bland finländska män i åldern 25—44 år orsakades av alkohol eller självmord! Tidigare har man inte statistiskt kunnat påvisa detta förhållande eftersom den del som berört nyttjandet av alkohol inte tagits med i sjukdomsklassificeringen. Under år 1987 dog 1 452 personer av långvarigt eller häftigt alkoholmissbruk. 1 246 av dem var män. Rapporten förtäljer även att största delen av olyckor vid bränder, till sjöss eller vid underkylning respektive överhettning kan hänföras till samma kategori. Även nästan hälften av alla dödsolyckor (under 65 år) till följd av fall skedde i berusningstillstånd.
År 1989 konsumerades i Finland 9,03 liter 100 procentig alkohol per invånare(över 15 år) medan Sverige nöjde sig med 6,40 liter. Ölets del av totalkonsumtionen var i Finland 4,21 [iter, i Sverige 2,28 liter. De lätta vinernas andel av totalkonsumtionen stiger år 1989 till 7 procent från att ett år tidigare legat på 6,3 procent.
Alkoholen och hjärnan
De senaste rönen inom alkoholforskningen kommer inom kort att presenteras för en större läsekrets i Finland. I samband med Oy Alko Ab:s ”Läkarvetenskap 90”-dagar i Helsingfors 10—11.1.1990, anordnades ett symposium kring temat ”Alkoholen och hjärnan” med deltagande av 15 utländska och 8 inhemska föreläsare, Under de tjugo—trettio år alkoholforskningen på biomedicinsk nivå existerat har man koncentrerat sig närmast på frågor kring ämnesomsättningen och alkoholens inverkan på levern. Denna del av problematiken är nu avklarad och siktet är inställt på hjärnan. Vetenskapen går nu in för att klargöra vilka mekanismer som föranleder berusningstillstånd. ger beroende, skapar abstinensbevär och vilka som leder till alkoholism. LJ
Hur mycket tål kroppen ”För mycket är för mycket, medan måttligt är för litet”. Ungefär så lär framlidne Alko-chefen Karl-August Fagerholm ha uttryckt sig i fråga om konsumtion av alkoholhaltiga drycker,
Docent Reino Ylikahri publicerade nyligen i Uusi Suomi en artikel som på vetenskapliga grunder uttrycker ungefär samma sak.
“Om man aldrig dricker sig berusad, kan alkoholkonsumtionen inte anses vara skadlig”.
Att dra gränsen mellan överdrift och måttlighet är inte lätt. En absolutist kanske anser att varje droppe är för mycket medan en mindre nogräknad inte anser en flaska whisky per dag kan rubriceras som överdrift.
Sanningen ligger nog närmare absolutistens syn. En dagsdos på upp till 30 gram absolut alkohol (2—3 restaurangmått) behöver normalt inte innebära någon större risk. Den verkliga faran ligger i att doserna successivt ökar och riskgränsen överskrids. la mänskors vin-, öl- och matsedvänjor. De lättare dryckerna favoriseras numera på allt bredare front, samtidigt som starkspritskonsumtionen något minskar. Fler mänskor än tidigare undviker att slentrianmässigt svepa i sig största möjliga alkoholmängd på kortaste möjliga tid. Däremot tenderar de ”vita dagarna”, då man avstår från all form av alkohol, att bli färre. Vilket betyder att vi något närmat oss det sydeuropeiska njutningsmönstret. Ändå ligger vi långt efter vårt västra grannland i vinkonsumtion. I Sverige konsumerar man nämligen nästan 4 ggr mera vin än hos oss.
Vinsnobbar vägvisare mot sundare vanor
Jämfört med sina förfäder följer dagens människor mera med sin tid. I takt med ökande ekonomiska möjligheter har det visat sig vara viktigt att klä sig enligt dagens mode och sitta bakom ratten i en tillräckligt statusbelastad bil. Numera ligger det i tiden att vinnlägga sig om ätandet och drickandet. Vinklubbar, vinkällare och privata vinavsmakningsklubbar uppstår. Tidskrifter och till och med dagstidningar stärker greppet om sina läsare genom att hålla sig med egna vinprofeter jämsides med börs- och andra specialgurun i spalterna.
Bertil Roslin, direktör och medlem av direktionen i vårt monopolbolag, hör till dem som aktivt jobbar för en vin- och ölrevolution i vårt land. Däremot håller han inte med om att släppa vinförsäljningen helt fri.
— Vin är en specialvara som kräver fackkunskaper av försäljarna varför det är viktigt att vi fortfarande har hand om denna del av kakan. Folk diskuterar mer och mer med våra försäljare, vilket ju är ett tecken på att vi är på väg åt rätt håll. För att klara av det ökade trycket bjuder vi dessutom våra försäljare på regelbunden skolning i ämnet.
Alko håller sig i dag med femtio självköpsbutiker vars popularitet toppas av enheten i varuhuset Stockman. I Sverige där man konsumerar betydligt mera vin än hos oss har man endast nått försöksskedet i fråga om självservicebutiker. Det torde ännu gå en tid innan Norge kommer därhän.
22
Viner går upp i värde
Antalet viner som saluförs i Finland har fördubblats under de fem senaste åren. Alko har givetvis slutat räkna med att drickbara viner till varje pris måste komma från Europa. Enbart kulturkomponen 1/1990 FORUN ten gör att vinimporten fått en större geografisk spridning. Antalet transoceana viner har ökat och USA har kommit för att stanna som vinleverantör.
Numera är det ingen utopi att folk betalar upp till 2 000 mark för goda årgångar. Dessutom ger få saker en så påtaglig värdestegring som just viner.
Norden koordinerar
De nordiska monopolbolagen håller sig med en egen EG-grupp som koordinerar gemensamma integrationssträvanden. Bertil Roslin sitter som Alkos medlem i gruppen.
— Närmast handlar det om att hålla varandra informerade om utvecklingen på varsitt håll samt att utbyta erfarenheter och koordinera gemensamma framstötar inom EG.
Enligt Romkonventionen kan även monopolbolag accepteras i EG-sammanhang blott — diskrimineringsrisken elimineras. Vilket betyder att alla leverantörer garanteras samma utgångsläge.
De största problemen gäller beskattningsprinciperna som inom EG bygger på kvantitetsskatt där produktens alkoholhalt beskattas medan man i Norden håller sig till värdeskattprincipen. Som till stor del baserar sig på gammal ”lyxhandelsbasis”. För närvarande utgör den 60 procent av varans värde plus 17 procent i omsättningsskatt.
— Vilket ju går stick i stäv med de hälsopolitiska aspekten.
Vin och öl favoriseras
En modernisering av beskattningsgrunderna är förestående. Ett system som klart favoriserar vin och öl i förhållande till starkspriten. I stället för 60 procent över hela linjen skulle endast starkspriten få böta med topprocenten. Starkviner skulle beläggas med 55 procentig, svaga viner med 45, starköl med 40 och svaga ölsorter med en 30 procentig skattepålaga.
Ölkultur är också kultu — Glöm inte bort att det också finns något som kan rubriceras ölkultur. manar Roslin. — Öl bör inte enbart sättas i samband med korv och bastu. För mig är det inte främmande att planera en bättre, flera rätters måltid med varierande ölsorter till de olika komponenterna.
fortsättning på sid 3 — Vin är en specialvara som kräver fackkunskap av försäljarna, säger direktör Bertil Roslin på Alko.
FRUN 1/1990
Moseldalen hör till de nordligaste vinodlingsområdena i världen. me
VARFÖR INTE EN VINRESA?
Text: Christian Schönberg
Bier ist Menschenwerk, aber Wein ist von Gott, slog Martin Luther fast redan i början av 1500-talet.
Vinet är sannerligen en gudagåva. Men inte alltid så lätt för den stora allmänheten att upptäcka.
et finns förvisso många olika sätt D att fördjupa sig i vinvetenskapen vindlingar. Basinformation inhämtas lämpligen via till buds stående facklitteratur. Experter delar gärna med sig av sina kunskaper och en hel del lär man sig genom att personligen avsmaka marknadens produkter. Vill man däremot tränga djupare in i ett lands eller områdes egen vinkultur är det rekommendabelt att med jämna tidsintervaller styra kosan direkt in i hjärtat av de europeiska vindistrikten. Eller varför inte besöka ”nya vinproducerande länder” som Argentina, Australien eller USA?
Ingen vet egentligen var eller när de första vinrankorna dök upp. Det står dock klart att det fanns vilt vin på vår planet långt före Homo sapiens. Med moderna vetenskapliga metoder har man kunnat bevisa att människan kunde framställa vin redan för 10 000 år sedan. En sak bör man dock hålla i minnet. Den tidens viner har inte mycket gemensamt med våra dagars sofistikerade produkter.
En Mosel, var god!
Geografiskt sett är det närmaste resemålet för oss finländare utan tvekan Förbundsrepubliken Tyskland som är Europas nordligaste vinodlarland och bekant främst genom sina vita kvalitetsviner. Dess vinhistoria skapades redan av de gamla romarna som för cirka 2 000 år sedan lade grunden till den tyska vinnäringen.
En möjlighet är att göra en tur längs charmiga Mosel, vars vinsorter är förhållandevis lätta att dechiffrera. Denna muntra och vackra flod som okynnigt slingrar sig fram genom den vinrika Moseldalen som om den hade lärt sig den gamla romerska konsten Dolce far niente-konste att njuta av att göra ingenting, får tjäna som inkörsport till vinriket. Dess solvarma stränder fyllda av korsvirkestrevnad och borgromantik lockar definitivt till att slå sig ned för en tid i det vita vinets och gemytets förlovade land.
På sluttningarna av det urgamla skifferberget där floden genom tiderna skurit sig ned finner vinrankorna både näring, sol och vindskydd som tillsammans skapar de lätta, grönskimrande och eleganta moselvinerna med sin friska syrlighet. Odlingarna i dalen, bevakade av helgonbilder och kors, omfattar totalt 13 000 hektar vilka helt domineras av druvsorten Riesling. Druvan odlas för all del också på andra håll men uppnår på sydligare breddgrader inte samma kvalitet som i Tyskland, främst på grund av den alltför snabba mognadsprocessen. Druvorna är gulgröna, förhållandevis små och sitter tätt på klasarna. De kännetecknas av en kraftig syra och en intensiv sötma.
Resan genom dalen bör kanske helst göras per båt. Men kan med fördel även genomföras per bil. Huvudsaken är att man ger sig tid att stanna och avnjuta alla specialiteter på vägen. Med öppna sinnen. Det faller sig nämligen fullt naturligt att pausa på orter som Piesport, BernkastlerKues, Traben-Trarbach och på ort och ställe söka sig till vinodlarnas egna vinkällare med provsmaknings- och informationseanser som ett ovärderligt hjälpmedel i sökandet efter sina egna favoritviner. Glöm för all del inte att besöka några av de många ståtliga ”levande” borgarna i trakten eller Korskapellet med den berömda stenskulpturen ”Kristus i vinpressen”. högt uppe på Edigerberget. Startas färden från sydväst kommer man förr elle fortsättning på sid 3 23