Oljan hot mot konjunkturuppgång
av Janne Salonen Forum 2012-03, sida 10, 29.03.2012
EH FPoRUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK
NR 3 2012
Skicka dina kommentarer till adressen: feedbackÖforum.fi
Oljan hot mot konjunkturuppgång
Efter årsskiftet har en tydlig ljusning börjat skönjas i det ekonomiska läget. Greklands stödpaket roddes sent omsider i hamn, vilket stabiliserar Greklands situation för ett par år framåt.
JANNE SALONEN TEXT Strax efterjulen ochimars tillförde Europeiska centralbanken en stor mängd likviditet till marknaden genom att erbjuda eurosystemets banker obegränsade lån för tre år. Den totala långivningen av ECB via detta erbjudande uppgick till hela I 019 miljarder euro.
ECB:s generösa likviditetstillförsel har väckt kritik, inte minst i Tyskland, men var ändå förmodligen nödvändig för att avvärja en drastisk nedgång ibankernas utlåning under detta år. Bankerna måste nämligen med en mycket snabb tidtabell uppnå de strängare kapitaltäckningskraven enligt Basel III-överenskommelsen.
Bankerna har nu mycket svårt att få kapital via emissioner, och i alla händelser uppnår de inte hellre den erfordrade kapitaltäckningsgraden genom att banta ner på balansräkningen.
En drastisk minskning av utlåningen har således varit i sikte både till företag och hushåll i Europa, vilket kraftigt skulle kunna fördjupa recessionen i Europa. Detta försöker ECB nu motverka med sin treårsutlåning till bankerna. ECB:s åtgärd är en motsvarighet till de QE- program där centralbankerna i både USA och Storbritannien har köpt stora mängder värdepapper för att tillföra likviditet till marknaderna.
Lägre räntor. Åtminstone under årets första månader ser det ut som om ECB:s program har burit frukt. En följdeffekt har också varit ett lugnare skede i krisen i euroområdet. Både Spanien och Italien har kunnat finansiera sig på marknaderna till betydligt lägre räntor än under slutet av fjolåret. Från över 7 procent har räntenivån på längre lån för båda länderna sjunkit till 5 procent och
Iransk oljerigg vid Persiska viken.
under. Länderna har kunnat få kortare lån för till och med under 3 procent.
Allt detta har bidragit till ett ljusare läge på finansmarknaderna. Också konjunkturbilden ute i världen har ljusnat något. I USA verkar tillväxten varai gång, även om den inte är stark, cirka 2-3 procent i år.
Förhoppningen är att kanske också Finland i år kunde uppnå en svag tillväxt. Under hösten spådde konjunkturinstituten allmänt en negativ eller nolltillväxt för Finland. Men om konjunkturerna i USA, Europa och resten av världen ljusnar kan en svag tillväxt vara möjlig också för Finland. Ramavtalet som slöts i höstas ger moderata lönepåslag, och den inhemska efterfrågan borde vara god.
Exporten avgör. Problemet har varit exporten. En recession i Europa till följd av eurons kris skulle också för Finlands del ge en nedgång i exporten, men nu är det möjligt att konjunkturbilden i Europa inte är fullt så dyster. En konjunkturuppgång ute i världen skulle gynna Finlands exportindustri, vilket kunde ge Finland en moderat tillväxt.
Detta skulle i sin tur göra den nödvändiga åtstramningeni finanspolitiken något mindre sträng. Det har talats om ett sparkrav på upp till 5 miljarder euro, men genom att konjunk turbilden börjar se ljusare ut, kan åtstramningsbehovet stanna vid 3-4 miljarder euro. En stark åtstramning i de offentliga finanserna skulle också i sig försämra ekonomin, för vilket de skuldkrisdrabbade euroländerna är extrema exempel.
Iran riskfaktor. Det finns ändå ett vilt kort i packen. Råoljepriset som har uppnått 125 dollar per fat (Brent) är ett symptom på detta: den 15-procentiga uppgången iråoljepriset sedan årsskiftet reflekterar nämligen den växande risken av en konflikt i Persiska viken, framkallat av det iranska atomprogrammet. Iran anses allmänt sikta på att utveckla ett eget kärnvapen, vilket i synnerhet Israel har sagt att man kommer att reagera på. Rädslan ökar nu för möjliga israeliska militära räder mot Iran. Också USA har signalerat om nya motåtgärder mot Iran, och utesluter inte militära medel.
Det verkar dock som om president BARACK OBAMA mycket ogärna inlåter sig i en militär konflikt med Iran. Däremot förespråkar hans republikanska utmanare i presidentvalet öppet militära åtgärder mot Iran. Då den iranska regimen uppträder allt mer utmanande, kan detta lätt bli ett ledande tema i valet, och en öppen utmaning från Iran kan komma att tvinga Obama till militära åtgärder. Och ett militärt angrepp från Israel kan ge oöverskådliga följdeffekter i Persiska viken. Därav det stigande oljepriset.
Dagens oljepris är ännu inte så högt att det skulle kväsa ett begynnande uppsving i världsekonomin, men om en förvärrad kris kring Iran hotar oljetillförseln från Persiska viken, kan detta framkalla en drastisk höjning avråoljepriset. Det här kan mycket väl stoppa en konjunkturuppgång och rentav framkalla en ny recession.
Detta då de västliga ekonomierna, inte minst den europeiska ekonomin där eurons kris kanske bara är i ett temporärt lugnare läge, fortfarande lider av sviterna från finanskrisen. Denna tog sin början redan för snart fem år sedan, hösten 2007, även om det akuta krisskedet tog sin början först hösten 2008. m