Oljevärmen lever upp
av Christer Ekebom Forum 1986-10, sida 21-22, 05.06.1986
Oljevarmen lever upp
Oljebranschen har inte sett med blida ögon på elvärmens starka frammarsch bland småhusbyggarna. Länge låg man ohjälpligt i underläge och kunde bara beklaga. Nu är det slut på klagovisorna, nu går man till offensiv.
este har tillsammans med de inN hemska tillverkarna av utrustning för uppvärmning av småhus med olja genomfört ett intensivt utvecklingsprogram som har syftat till att få fram anläggningar som ceis ska motsvara dagens krav på kvalitet och komfort och dels vara ekonomiska såväl vid anskaffningen som i drift. Oljebranschen har allt sedan oljekriserna på 70-talet varit i ett klart underläge jämfört med eluppvärmningen. Eluppvärmningen har sålt mycket bra tack vare säkra leveranser och enkel och tämligen billig insta’lering. Elektriciteten är emellertid dyrare än olja och uppvärmningskostnaderna blir därför högre med el än med olja. Elbranschen hävdar naturligt nog att detta kompenseras av lägre installations- och servicekostnader.
Vad är billigt?
Oljebranschen i sin tur framhåller att en elvärmeanläggning som är mera avancerad än den enklaste tänkbara också kostar en hel del mera och vill man dessutom ha en anläggning med en viss lagringsförmåga för att kunna utnyttja nattströmmen, börjar kostnaderna motsvara en modern oljeanläggnings.
Ett faktum är också att de småhus so belånats av bostadsstyrelsen och som förses med direkt elvärme, måste vara försedda med någon form av reservuppvärmning, exempelvis en magasinerande öppen spis, vilket medför en merkostnad. Dessa faktorer har emellertid inte räckt till för att “skrämma tillbaka” kunderna till oljebranschen. Femtiotalets primitiva oljeeldning med ideliga spring till pannrummet för att justera shunten och kontrollera de illaluktande skrymmande oljepannorna, belastar fortfarande småhusägarnas minnesbild Forum har tidigare berättat om Scanheats uppvärmningssystem, som lämpar sig utmärkt bland annat på fritidsstugor, mindre fartyg osv. Det systemet visar klart att utvecklingen gått frammåt i rask takt.
Ö-systemet som motor
Oljebranschen, med Neste I spetsen, har redan ett par års tid aktivt propagerat för
FÖRUN 10/198 det sk Ö-systemet, ett komplett oljeeldningssystem som är anpassat till dagens krav.
Av intresse för konsumenten är att detta nya system vad gäller investeringskostnaden ligger i praktiskt taget samma klass som ett magasinerande elvärmesystem. Oljepannans verkningsgrad på årsnivå är också mycket hög, 85 procent eller rentav högre i vissa situationer, och därmed blir de direkta uppvärmningskostnaderna klart fördelaktigare än för el.
Dagens panna påminner mest om ett normalt lite större kylskåp, dessa skrymmande smutsiga luktande pannor från femtiotalet är ett definitivt förgånget stadium. I ”kylskåpet”” ryms allt som behövs, utom rumstermostaten och värmeelementen. Alla cirkulationspumpar, reglerventiler, säkerhetsventiler, expansionskärl mm, finns färdigt inbyggda innanför pannans vita skal. Dessa moderna pannor behöver inte ens ett separat pannrum, utan de kan placeras på en plats som dagligen besöks. Ett grovkök är ett lämpligt alternativ. Pannan klarar sig också utan en murad skorsten. De moderna isolerade stålskorstenarna duger utmärkt och är dessutom betydligt billigare. Hela systemet kräver en golvyta på cirka 0,5 m?,
Varmvattnet sinar inte
En av oljebranschens starka käpphästar är tillgången på varmvatten. Pannan inrymmer normalt ett varmvattenkär! som innehåller 120—180 liter uppvärmt vatten. Detta vatten cirkulerar också ute i värmeelementen och innesluter i sig också en spiral för tappvarmvatten, En varmvattenmängd i den här volymklassen förmår magasinera ansenliga mängder värme och då panrnans oljebrännare förmår utveckla en effekt på upp till 15-20 kW, torde varmvattnet räcka till även för den mest varmvattenälskande familjen. Självfallet innebär en riklig konsumtion av varmvatten höjda energikostnader, men det är en helt annan sak. Öljevärmen har i olika sammanhang blivit beskyllid för att medverka till försurningen av naturen. På Neste uppger man dock att dagens villaolja är mycket ren och i de Ö-systemets nyaste produkt är en modulpanna som kan byggas ut allt efter kundens behov från en ren oljepanna till en kombipanna för olja och fasta bränslen och el. Pannan börjar marknadsföras i höst.
närmaste fri från farliga svavelföreningar. Förbränningen är också tack vare noggrannt reglerad bränsle- och lufttillförsel samt bränntemperatur, så effektiv att rökgaserna bara innehåller försvinnande små mängder föroreningar. Motsvarande mängd elenergi som produceras vid ett kolkraftverk förorsakar betydligt mera föroreningar. Man bör dock hålla i minnet att elenergin består av energi som producerats på flera olika sätt, bland annat med vattenkraft, som är helt ren.
Ingen miljörisk De nergrävda oljecisternerna har med jämna mellanrum väckt en intensiv debatt, då de åtminstone på vissa platser utgör ett uppenbart hot mot grundvattnet. Sådana behållare är också historia idag. Dagens oljebehållare är tillverkade i plast och vanligen omgivna av ett plåtkärl som säkerhet. vän 2 fortsättning
Behållarna placeras lämpligen inomhus I något lagerutrymme och då de till sin volym bara är ungefär hälften av femtiotalets oljebehållare, tar de också mycket mindre utrymme. Den minskade volymen är en följd av minskad oaljeförbrukning. Den lägre förbrukningen beror för sin del på bättre värmeisolering I huset, effektivare reglering av uppvärmningen via termostat (som också reagerar för spillvärme i hushållet) samt på högre verkningsgrad hos värmepannan.
Praktiskt taget heta manövreringen av en modern oljepanna kan skötas direkt från bostaden med hjälp av en ”fjärrkontroll”, en mikroprocessorstyrd övervakningsenhet.
Effektiv reglering
Dagens oljeuppvärmning är lika komtfortabel som elvärmen. Termostatregleringen håller temperaturen på önskad nivå och “tar tillvara” all spillvärme och solvärme som finns i huset. Genom klockstyrning kan temperaturen inomhus regleras efter behov så att den är lägre på natten, och mitt på dagen då huset står tomt. De moderna värmeelementen är effektiva och de reagerar rätt snabbt på förändringar i varmvattentillförseln. Därmed biir regleringen effektiv och snabb. Det tar inte längre “halva dagen” för ett element att svalna, som på gjutjärnselementens tid.
Kombipannan inte längr på modet
Verkställande direktör Martti Mäkinen vid Oy Jäspi & Mäkinen Ab i Åbo konstaterar att försäljningen av oljepannor har ökat under den sista tiden. Mest säljer man till kunder som sanerar garnla anläggningar, men en del säljs också till nybyggare. Jäspi & Mäkinen är landets största tillverkare av oljepannor och ae tillverkar också en av de modeller som saluförs via det ovannämnda Ö-systemet. I slutet på 70-talet blev de sk kombinationspannorna, som kunde eldas med såväl olja som fasta bränslen, mycket populära, men Martti Mäkinen konstaterar att deras popularitet klart har minskat. Detta beror dels på deras högre pris och dels på at deras verkningsgrad inte är den bästa möjliga. De flesta hace inte heller någon större möjlighet att bränna fasta bränslen i sin panna. Ett faktum är också att de flesta när allt kommer omkring helt enkelt inte har någon större lust att skyffla kol eller kasta in ved i pannan, när man kan sköta det hela bekvämt med en knapp och oljebrännaren…
Elpatronen är däremot praktiskt taget standard i dagens oljepannor. Framför allt under sommaren, då man bara behöver obetydliga mängder varmt hushållsvatten, värms vattnet med fördel med elpatronen. Dessutom är den en säkerhet på vintern, om någonting oförutsett skulle inträffa med oljebrännaren då huset till exempel under vintersermestern lämnas tomt och öde. Också om en elpatron på 4,5 kW inte förmår värma huset lika bra som oljebrännaren, så räcker effekten väl till för att förnindra nerkylning av huset med frostskador som följd
Oljepriset?
För tillfället är oljan mycket förmånlig. Ingen kan emellertid med säkerhet säga när och hur mycket oljepriset kommer att stiga. Experterna är dock tämligen eniga om att priset inte kommer att stiga till samma skyhöga nivåer som i början av 80-talet. Man är också eniga om att nuvarande pris är på tok för lågt för att bli bestående.
Christer Ekebom 9
KANSALLIS-OSAKE-PANKKI
Akliva
Finansieringstillgångar Inhemska fordringar
Kassa och fordringar hos Finlands Bank. . Specialdepositioner i Finlands Bank
Fordringar hos andra banker Checkräkningskrediter . . . växlar
Lån oo. Krediler i utländsk valuta . Betalningsförmedlin Övriga finansieringstillgångar - .
Utländska fordringar I ulländsk valuta [et
Omsättningstillgångar
Utländskl Mynt. ……..e.s= »
Masskuldebrev . Övriga omsättningstillgångar . Investeringstiligångar Masskuildebrev -……….. Aktier och andelar ……
Fastigheter och fastighelsaklier . .
Anläggningstillgångar och övrig utgilter med lång verkningstid Aktier och andelar… ……. Fastigheter och fastighetsaktier Maskiner och inventarie Övriga anläggningstillgångar och utgilte med lång verkningstid . Skatter. ………. Löner och sociala utgit Övriga utgifter… ….-……
För direktionen Jaakko Lassila Matti Korhone 22
Månadsbalans den 30 april 1988 Passiva Främmande kapital Inhemska skulder Checkråkningar ….Depositione 694 357 922,29 1631 BI8 &44,— 790 721 670,07 1 316 647 408,68 625 871 100,05
Skulder tll Finlands Bank. Skulder till andra banker . Skulder till staten ….. Debenturelån Betalningsförmedling . Övriga skulder… ……Utländska skulder 17 771 825 967,19 l utländsk valuta .. -.420 220 458,23 I mark Debenturelån …….. Räntor och övriga inkomster Reserveringar . ………. Eget kapital Aktiekapital …. Reservfonder …. ee Värderegleringsfond. . Dispositionsfond ….
539 187 284,3 49 965 104,50 2903 381 748,26 35 695 865,0 4 541 580 824,77 210 829 713,21 457 702 B33,2 1164 687 722,88 2 686 277 011,13 292 592 097,0 461 347 B81,4 25 127 202,55 281 862 879,77 147 488 162,3 73 201 491 877,01
Depositioner i utländsk valuta
Vinst från lidigare år… .. …
rereseese sar 3354 575 264,71 a 21812 292 183,98 : 2278 545 782,8 2652 537 282,23 1879 417 690,94 94 367 B44,11 200 000 000,— 2735 618 791,18 4 528 153 924,42 - 25902 130 061,93 588 480 221,7 2 032 380 000,— 854 079 878,31 1285 802 940,4 2100 000 000,— 491 571 010,09 532 329 123,0 76 569 264,68 1580 612,4 73 201 431 877,01
Ansvarsförbindelser 24 923 353 055, —
För förvaltningsrådet Aatos Erkko Markku Mannerkosk 10/1986 PORUN,