Om kriget kommer: Manual för arbetssökande ger överlevnadsstrategi

av Ragnhild Artimo Forum 1993-08, sida 09-10, 27.05.1993

Om kriget kommer:

Manval för arbetssökande ger överlevnadsstrategi

Ragnhild Artim Är du arbetslös? Eller håller du på att bli det? Det finns mycket du kan göra för att i stället bli Aktivt Arbetssökande. Men det kräver en del nytänkande och positiv målinriktning. Nu finns det en färsk handbok i konsten att hantera detta projekt — på finska.

Det är en av nyckellärdomarna i

Karl-Erik Lassenius och Eero Tervonens faktaintensiva och praktiskt inriktade handbok Uudelle uralle — verkot veteen ansaintamarkkinoille (ungefär ”Forma en ny karriär — kasta ut näten i de vatten där du kan fånga en utkomstkälla”). Förrän du läser vidare i artikeln, behöver du kunna svara ja på två frågor: Kan du finska (boken finns bara på finska)? Vill du landa ett nytt jobb (tänk efter — det är inte utan vidare självklart)? Bra. Då går vi vidare.

T arbetssökandet som ett jobb!

Ditt viktigaste projekt just nu

Hör du till dem som nu söker 90-talets jobb med 80-talets erfarenheter, 70talets inställning och 60-talets utbildningsprofil? Misströsta inte. Men blunda inte heller. Senast nu — i ett läge då du behöver hitta just din marknadsnisch på den ruskigt övertillfredsställda arbetsmarknaden — är det dags att göra en ärlig, obarmhärtig självutvärdering. För att kunna sälja produkten som är du, måste du vara helt på det klara med produktens alla egenskaper — också de som ger ett konkurrensunderläge.

— Produktkännedom, säger KarlErik Lassenius, är nyckeln i all marknadsföring, och det gäller människor lika väl som varor och tjänster.

Karl-Erik Lassenius är alltså de ena av hjärnorna bakom handboken, med en lång och mångdimensionerad erfarenhet av personalplaceringsfrågor, under en räcka av år som chefsrekryterare inom Egon Zehnder International och sedan 1991 med eget konsultföretag — Executive Counselling Oy — på området chefsavveckling.

Lassenius menar att en självutvärdering hör till det svåraste att göra, och alldeles extra svårt är det kanske i den andligen tilltufsade stämningen efter att man förlorat sitt jobb.

Boken ägnar därför först en försvarlig del av innehållet åt den återuppbyggnadsprocess som är ett överlevnadsvillkor efter initialschocken — och en process det inte finns någon väg omkring, bara igenom.

Men tillbaka till återuppbyggnadsskedet och självutvärderingen. Här är en checklista på sin plats — Lassenius och Tervonen talar om en ”jag-inventering”, och inkluderar i boken en nyttig baslista färdigheter och kompetenser där den uppriktiga läsaren kan pricka av alternativt ”jag kan” eller ”jag vill”. Denna genomgång ger en nyttig och detaljrik bild av nuläget, och, säger Lassenius, bjuder icke sällan på positiva överraskningar — De flesta upptäcker nämligen att de kan och vet långt mer än de rutinmässigt rankat sig goda för! Och det är ett bra utgångsläge för sammanställandet av nyckeldokumentet i all jJobbsökning, curriculum vitae.

Hur ser ditt CV ut — just nu? Gissar vi rätt: du räknar upp, i kronologisk ordning och med uttråkande detaljrikedom alla dina skolor, examina, kurser och jobb, från första sommaren som ”kontorsassistent”… Hu! Tänk dig in i den tilltänkta anställaren som skall läsa igenom (hundratals) sådana papper.

Vänd upp och ner på konceptet, börja med det du vill vara säker på att den som läser ditt CV hinner/gitter dra igenom, Det betyder naturligtvis OMVAND kronologisk ordning. Varför: jo — då ligger de professionellt tyngsta och värdefullaste bitarna överst, och läses först. Och dina modesta insatser för fem, tio, tjugo, trettio (sorry!) år sedan tillmäts det föga värde de idag behöver ägnas. Du har färdats en lång väg sedan du startade.

Ärlighet - eller väsentligheter?

Lassenius påminner om vikten att hålla i minnet målet med ett CV: det ska sälja dig. Du går inte till en anställningsintervju med svartkantade naglar eller leriga skor (hoppas vi). Varför skulle du servera negativa marknadsargument i ditt CV? Det är inte fråga om att ge avkall på ärligheten i redovisningen för vad du företagit dig i arbetslivet — bara om att ta upp väsentligheter, det som är poster i ditt positiva långsiktsresultat.

Därför: det är inte nödvändigt att för varje anställning sätta ut även dagar och månader — kalenderåren räcker bra, och ger möjlighet att lämna anställningspauser (vilket skäl de än hade) utan extra understreckning.

Presentera vad du gjorde på de olika jobben med ”resultatfokus” — understryk vad du åstadkom, för det är viktigare än namnlappen på de olika göromålen som ingick i arbetsbilden. Det viktigaste är att kommunicera din arbetserfarenhet, förmåga att få till stånd resultat, skicklighet i samarbete, kreativitet och förmåga att komma upp med lösningar.

Och medan vi håller på med ärlighetsdimensionen — du kan bäst bedöma själv om din biologiska ålder är ett plus eller minus. Men det är inte nödvändigt att presentera socialsig vän num som nästan första uppgift på ditt CV.

— Visserligen håller vi på att småningom komma ifrån ”gosseidealet” i näringslivets anställningskoncept, men om erfarenhet kan tänkas vara ett mer säljande argument än mogen ålder, ge tusan i åldern, säger Lassenius. — Placera den sist i CV; annars hinner du definiera den t.ex. på en direkt fråga senare.

Platsannonser sämsta systemet

Karl-Erik Lassenius säger ifrån på skarpen: att enbart läsa platsannonser och svara på dem är konceptet med minsta möjliga framgångspotential då man söker jobb i ett läge som det nuvarande.

— Det begriper man ju med vanlig aritmetik: då varje annons genererar hundratals, ibland tusentals svar, är prognosen för att just din ansökan och CV skall plockas åt sidan för kontakttagande mikroskopisk, oavsett hur kvalificerad du är och hur erfarenhetsmässigt kompetent.

De facto kan överkompetens ibland bli en belastning — många firmor tycker att de bara inte vill betala ”ekonompris” för ett jobb som kan skötas med långt lägre formell utbildning, och det är förnuftigt att beakta mottagarbehoven då man designar sina papper, och, om det kan jämna vägen, kanske snarare tona ner kompetenssidan, om man är beredd att ta ett jobb ”under” sin fulla kompetens.

Vad Lassenius rekommenderar är offensiv jobbsökning som går ut på att hitta vad han kallar De Dolda Arbetsplatserna — De som INTE når platsannonsspalterna, eller ens arbetskraftsbyråerna. De som inte ens i ifrågavarande företag ännu klart definierats som vakanser att fyllas. Kort sagt: de jobb där du kan göra dig till den första och enda aspiranten!

Han nämner som exempel på sådana potentiella, icke-deklarerade jobbchanser tjänster som snart kommer att bli lediga att besättas (nån avgår eller ”hjälps ut”), jobbkaruseller som börjar snurra vid fusioner och företagsköp (VVD sätts att som bisyssla leda det inkorporerade företaget, vilket naturligtvis inte fungerar, andra poster som under initialskedet ges en temporär = besättningslösning men snart kräver någons fulla insats 0.s.v.), helt nya funktioner eller enheter som grundas inom företag och som kräver en bred skala kompetenser för att köra igång, överbelastade befattningsinnehavare som dignar under en växande börda och behöver avdelegera sig…

10

För den som har kreativitet att se finns det jobb i sikte. Men — de jobben står inte utannonserade i söndagsbladen; däremot kan man hitta dem genom att kreativt läsa mellan raderna.

Nätverk — bearbeta den kontaktyta du har!

Det har sagts i all litteratur på området, men måste sägas igen: kura inte hemma! För ingen kommer och ringer på din dörr för att erbjuda dig Jobbet. Gå frejdigt ut i världen med tillkännagivandet att du söker jobb — du är idag i gott sällskap.

d — Leta efter De Dolda Jobben, manar Karl-Erik Lassenius. — Då kan du hinna först! Platsannonser är en dålig chans.

Lassenius predikar nätverk. Men du känner ingen som är i position att ge dig ett jobb? Undanflykter! Du känner — en väldig massa människor. Rada upp alla du minns namnet på som du haft att göra med i ditt professionella liv fram till nu: det blir en lång rad. Bästa potentialen är naturligtvis de ”färskaste”, de som du haft kontakt med det sista året eller de sista par åren. Bland annat dina arbetskamrater på ditt senaste jobb.

De kanske inte kan trolla fram ett jobb åt dig (få kan det idag), men de och andra du frotterats med i ditt färskaste arbetsliv kan vara till nytta i din jobbjakt om du tar kontakten med den attityden att be dem om råd: kan de föreslå firmor/personer du kunde kontakta för att hitta en marknad för din arbetsinsats? Har de kanske hört om tjänster som håller på att bli lediga — eller bli till? Framför allt: varje person till som registrerar din aktuella situation är en informationsgenerator som vid rätt ögonblick kan föra det vidare.

Telefonera till denna samling kontaktpersoner. Eller skriv till dem. Gärna båda. Om de har tid, gå upp och ha ett samtal med dem. Chansen är att varje sådan ”primärkontakt” leder vidare till en handfull potentiella kontakter som i sin tur skall bli objekt för kontakttagande. Den intressant iakttagelsen du kommer att göra i processen är att det finns en väldig massa möjligheter — och att du inte har råd att vara lat, om du vill göra något av dem.

Ett gott råd Lassenius ger i sammanhanget: skicka inte ut många tiotals kontaktbrev på en gång — om de sedan alla reagerar samtidigt är det en frustrerande situation att hantera både för dem och för dig. Ta något tiotal i taget — och sköt dem väl. Ta sedan nästa ”batch”.

Lev med förändringar!

Nyckelinsikten för dig som inte har ett arbete men vill ha det är att det är du själv — inte samhället eller något annat ännu mer abstrakt — som bär ansvaret för hur det går för dig.

En annan nyckelinsikt — för dig som INTE är arbetslös — är att den nuvarande livssituationen inte är något statiskt och en gång för alla givet, och att något sådant som ”stadigvarande jobb” inte (längre) existerar. År man inställd på förändringsdynamik är det lättare att samarbeta med den och vända den till något konstruktivt.

— Det är som med vind: Antingen stjälper båten eller lär man sig segla.

Karl-Erik Lassenius tänker sig som målgrupp för sin handbok både dem som är utan jobb och dem som vet sig bli det — eller rentav bara vill byta till en annan utmaning. Folk ”med institutsexamen eller mer”. I ledande eller semiledande ställning. Som vill bygga vidare eller köra in på ett nytt spår.

— Impulsen till boken fick sin utkristallisering medan jag var engagerad i Techteam-projektet, Niords, TFiFs och DIFFs projekt för att ge arbetslösa ekonomer och ingenjörer bättre beredskap att återplacera sig i arbetslivet.

(Techteam-projektet presenterades i Forum nr 1/93. — Eero Tervonens och min handbok ges ut av oss själva, och kommer att finnas tillgänglig i välförsedda bokhandlar. Priset, 232 mk, är faktiskt lika med två grunddagpengar från Folkpensionsanstalten… Boken kan också rekvireras från bl.a. ekonomförbunden (från TFiF, DIFF och Niord till specialpris!).

Lassenius tippar att jobbsökning kommer att vara nationens nyckelfråga för ett bra tag framöver, och jobbar därför redan på nästa verktyg för den nu aktuella målgruppen: ett arbetshäfte som follow-up på Uudelle uralle. Det kommer ut i augusti.

Men, säger han, vänta inte på det. Gör någonting nu, genast. Det finns jobb därute, som bara väntar på att bli upptäckta och erövrade. e