Omfördelning inom plast

av Peter Nordling Forum 1984-18, sida 26-27, 31.10.1984

Taggar: Teman: plast

FRU

Av PETER NORDLING

MRaden av affärer handlar alltså mest om att Uponor, som ägs av Asko (67 procent) och Neste (33 procent), stärker sina ställningar i plastbranschen och ökar konkurrenskraften, I Heinola köper Uponor Nokia Kabels plaströrsproduktion. Köpet gäller produktionsmaskiner! och affärsverksamhet. Efter köpet, som äger rum kring årsskiftet, skall Uponor flytta produktionen till Nastola, centralorten för bolagets verksamhet i Finland.

Nokia lämnar Heinola

Eventuellt kommer Nokia att totalt upphöra med verksamheten i Heinola. Det är nämligen plaströren som stått för merparten av enhetens produktionsvolym. Därför har företaget också beslutat sälja enhetens produktion av plastprofiler till Asko. Meningen är att Asko Muovituotes och dotterbolaget Fasal Oy:s tillverkning av byggprofiler och andra plastprodukter flyttas från Nastola till Heinola.

För Nokia återstår endast tillverkningen av luftledningar och ledare för luftledningar i Heinola. Och sannolikt är att Nokia helt drar sig tillbaka från Heinola, Per sonalen är redan underrättad om att placeringen inte längre är ändamålsenlig.

De av Nokias anställda, ca 140 perso vet hushbyggaren . ..

Forts. från sid 19

Hur underligt det än låter, verkar det emellertid som om många av oss inte är experter på boendefunktioner trots att vi alla sysslar med att bo någonstans. Det finns yrkeskunniga personer som vet bättre hur vi borde ha det. Ingen vet bättre än vi själva hur vi vill ha det, men däremot nog hur vi borde ha det! Orsaken till detta är tydligen att vi normalt inte aktivt tänker på fel och brister i vår nuvarande bostad utan accepterar den sådan som den är. Vi funderar inte heller speciellt mycket över hur den borde vara konstruerad för att fylla våra önskemål — inte förrän det blir dags att byta bostad. Och det beslutet sker ofta med en tämligen kort varsel, vilket gör att den tid vi reserverar för boendeanalysen blir rätt knapp. När beslutet om att bygga ett eget hus fattas, blir man ivrig och vill börja så snabbt son möjligt och då står dessutom finansieringsfrågorna högst på listan. Det där med att analysera familjens beteendemönster kommer lite i skymundan. Tyvärr. Så blir det så dags att be 2 18/84

Rationaliseringen i platsbranschen bottnar i svag lönsamhet. Detta gäller speciellt rör och profiler. Med stor sannolikhet blir flera företagsköp aktuella inom de närmaste åren.

Uponor på uppköpsrunda

Rationaliseringarna i plastbranschen fortsätter. I slutet av oktober meddelade Uponor om två företagsköp i hemlandet och ytterligare ett i Sverige. Också Asko stärker sina positioner i plastbranschen genom ett företagsköp- I härvan av transaktioner ingår också en höjning av Uponors aktiekapital. Och ytterligare breddas Askos ägarbas så att Neste och Nokia får ca 10 procen tiga andelar i företaget.

ner, som berörs av omställningarna övergår som gamla arbetstagare antingen i Uponors eller Askos tjänst.

Nokias plaströr och -profiler, som har en årsåmsättning på ca 60 Mmk, delas mellan Uponor och Asko ungefär i proportionerna två till ett.

sluta sig för en hustyp. Endera talar man med en arkitekt och framlägger sina önskemål för honom eller så skaffar man en mängd huskataloger och börjar bläddra igenom dem och till slut har man funnit ”drömhuset” som passar för både familjens behov och bankkontot. Så tar man kontakt med leverantören.

Lyssna på leverantören

Det är ganska intressant att fråga olika husleverantörer hur de ”bemöter” kundens önskemål. De flesta säger ju idag att de erbjuder ”skräddarsydda” hus, vilket mera exakt betyder att man kan ändra planritningen inom ganska vida gränser trots att modellen är serietillverkad. Alla husleverantörer vill självfallet att kunden ska vara nöjd med sitt hus, inte bara strax efter inflyttningen utan också efter tjugo år. Men för att kunden ska bli nöjd, måste huset uppfylla hans önskemål och krav. Om nu kunden erbjuds en ”skräddarsydd” lösning enligt hans egna önskemål och denna lösning senare visar sig vara misslyckad, vems är då felet? Är det leverantörens? Det går lätt så, att kunden skyller på leverantören med motiveringen att leveran Samarbete

Samtidigt som de här affärerna förverkligas ingår Uponor och Nokia Kabel ett samarbetsavtal om marknadsföring av elinstallations- och kabelskyddsrör i Finland.

tören ändå borde vara expert. Men ur leverantörens synvinkel sett uppstår vissa andra problem: när huset beställs, kommer kunden med vissa bestämda önskemål. Vad händer om leverantören säger åt kunden att hans önskemål leder till en misslyckad lösning? En gammal affärsprincip är ju att kunden alltid har rätt. Men vem har sedan rätt när det visar sig att kunden ändå hade fel? Det här är ett dagligen återkommande problem för husleverantörerna. Förfaringssättet bland leverantörerna varierar också, Forum har frågat tre leverantörer i Österbotten hur de ställer sig till kundens husval. Anser de att de bör upplysa kunden om att hans planer kanske inte är så bra som de ser ut? John Erik Ollil vid företaget J E Ollil i Vedenoja i närheten av Laihia, har tjugo års erfarenhet av småhusleveranser. Olil har satsat på småelement och erbjuder, i likhet med de flesta andra, en mycket flexibel planlösning till de flesta hustyperna. Han anser att kunden i de flesta fall nog vet vad han vill. Om försäljaren emellertid märker att det hela håller på att spåra ur, försöker han leda kunden rätt genom att förklara fördelarna i de färdigt ritade planlösningarna för att på det sättet ”sälja” företagets

Marknadsföringen skall skötas genom Nokia kabels försäljningsorganisation. Det tredje köpet i härvan består av att Uponor tar över Nokias andel i Ojamuovi Oy som marknadsför täckdikningsrör. Ojamuovi, som har en årsomsättning på ca 45 Mmk, ägs, förutom Nokia (50 procent) av Finlayson (40 procent) och Wiik & Höglund [10 procent),

Ny landvinning i Sverige

Uponor står också för det sista företagsköpet i den här omgången. Redan i början av oktober övertog företaget aktiestocken i Alvenius Ab i Eskilstuna. Företaget tillverkar fjärrvärmerör. Nu har Uponor för avsikt att koncentrera sin verksamhet också i Sverige. Alvenius och Förenade Plast i Lycksele som tidigare i höstas inköptes av Wiik & Höglund slås samman till ett separat dotterbolag, som har hand om utvecklingen och produktionen av fjärrvärmeoch regionvärmesystem i Sverige.

I och med de här transaktionerna ökar Uponors årsomsättning från 180 Mmk till 220 Mmk i Finland. I Sverige, där årsomsättningen är något större än i hemlandet stiger omsättningen från 210 Mmk till 250 Mmk.

Agarstrukturerna förändras

Vad de här köpen kostar Uponor och Asko är, som vanligt i dylika sammanhang, en välbevarad affärshemlighet. Tydligt är lösning. Konkurrenten är kundens egen lösning, som kunden naturligtvis från början ansåg vara den bästa. Här gäller det att gå försiktigt fram och ta god tid på sig. Att bara gå och säga åt kunden att hans planlösning inte kommer att fungera är i praktiken detsamma som att erbjuda ett konkurrerande företag en ny kund. Olli påpekar att leverantörens byggmästare och arkitekter trots allt är experter på sitt område — de är skolade och de har erfarenhet från hundratals tidigare byggen. De konfronteras dagligen med problemen och måste ta ställning till olika familjers behov och önskemål. De vet också vad olika lösningar kostar.

Optimerade lösningar

De hustyper som leverantörerna visar i sina kataloger är alltid de som ”ger mest för pengarna”. De är alltså optimerade vad gäller kostnaderna i förhållande till storlek och funktion. Avvikande lösningar blir vanligen dyrare att förverkliga utan att de ger särskilt många andra fördelar. Det gäller bara att övertyga kunden om detta. Sen är det en annan sak att vissa familjer a varje fall att afäärerna, åtminstone för Uponors del framkallat ett behov av nytt kapital utifrån. Asko och Neste har nämligen kommit överens om att höja Uponors aktiekapital med närmare 13 Mmk genom en riktad emission som i sin helhet tecknas av Neste, Därmed är Nestes andel i bolaget 45 procent. Rationaliseringsåtgärderna medför också att Askos ägarbas breddas. Neste köper 12 procent av bolaget och Nokia får en andel om 7,5 procent. Vems aktier som byter ägare har inte ännu offentliggjorts. Däremot är orsaken delvis känd. Nokia får nämligen, till en del, betalt i aktier av Asko. För Nestes del handlar det sannolikt om intresse för att fortsätta expansionen’ i plastbranschen.

Svag lönsamhet

Plastindustriföreningens VD, Kari Jalas har vid ett par tillfällen, senast i våras, konstaterat att storstädningen i plastbranschen fortsätter ännu några år. Och hittills har han haft rätt.

Ser man tillbaka på lönsamhetsutvecklingen för plaströr och -profiler är detta ingenting att förvåna sig över. Man har snarare väntat på vad som skall hända än om något skall hända.

Rör- och profilproduktionen var i fjol den klart sämsta grenen inom den finländska plastindustrin. Nettoresultatet vat endast 2,3 procent av omsättningen. Under åren 1982 och 1981 kom man inte högre än till ett nettoresultat på 1,4 respektive 2, en eller annan anledning har specialbehov som måste tillgodoses. Tomten kan också påkalla avvikande lösningar. Direktör Stefan Granqvist vid Oy Kvebo Ah, anser att kunden för det mesta nog vet vad han vill. På Kvebo har man inte i någon större utsträckning träffat på kunder med så ”hopplösa” idéer att man har ansett sig behöva styra in dem på rätt spår. Kvebo erbjuder skräddarsydda lösningar och då ska kunden självfallet få den lösning han vill ha, resonerar man. Den som köper ett Kvebohus ska ha orsak att vara nöjd med sitt hus. Ingen ska behöva ångra sitt köp och ett sätt att undvika detta är, enligt direktör Granqvist, att så långt det bara är möjligt, tillgodose kundens önskemål.

Harry Backlund, ägare till Oravais hus, anser att husleverantörerna egentligen alltför litet ”lägger sig i” kundernas planer. Han anser att kunden, trots att han själv borde veta bäst hur han vill ha det, oftast inte har alla inverkande faktorer klara för sig, Man ska nog vara fackman för att veta vilken lösning som är den bästa. Den optimala lösningen uppnår man alltid säkrast genom att tillsammans med kunden diskutera igenom de olika alternativen och visa fördelar och nackdelar. Har 18/84 F - RU procent. Dessutom har omsättningen ökat långsammare än för andra delar av plastbranschen.

Orsaken till den dåliga utvecklingen är den hårda konkurrensen som beror på överkapacitet. Överkapaciteten beror i sin tur bl a på att byggandet inte ökar i samma takt som tidigare. Utvecklingen har också lidit av att råmaterialet blivit dyrare.

Rationaliseringsåtgärderna under de senaste åren har gett den finländska plastbranschen en ny struktur. Företagens profiler har blivit skarpare tack vare koncentration och specialiering.

Nödvändigt internationalisera

Viktigare än detta är dock företagens internationalisering, som i hög grad beror på att exporten är olönsam. Förutom av att vinsterna är små påverkas exportens lönsamhet av transport- och kommunikationskostnader och tullavgifter. Detta har lett till att det i dag finns ett tjugotal finskägda plastföretag utomlands, vilket är mycket. De här företagen kommer upp till en sammanlagd årsomsättning på över en miljard mark.

Förutom Uponor som nu får en marknadsandel på ca 25 procent i Sverige har bl a Finlayson, Neste, Nokia, Rosenlew, Turo och Wiik & Höglund köpt in sig i den svenska plastindustrin.

Uponor, som under sina få verksamhetsår expanderat kraftigt tack vare företagsköp, har också dotterbolag i Storbritannien och Västtyskland. ry Backlund konstaterar också, liksom de flesta andra i branschen, att kunden för det mesta ”vet vad han vill” och att det kan vara mycket farligt att påpeka för en kund att man inte tror att kunden vet vad han vill… Det gäller att gå fram försiktigt, men samtidigt anser man på Oravais hus att många kunder när allt kommer omkring, känner an viss trygghet om de märker att leverantören verkligen tänker på kundens bästa och ger honom goda och nyttiga råd och anvisningar.

Att bygga ett eget hus är en mycket indlividuvell historia. Kunderna som besöker de olika husleverantörerna är givetvis lika individuella och vilken lösningsmodell som sist och slutligen är den bästa är svårt att säga. Uppfattningen bland fackmän verkar emellertid att vara att kunden vinner på att reservera tid för ingående diskussioner med leverantören innan det slutliga beslutet görs. Konkurrensen i branschen är stenhård idag och därför kan en kund räkna med god betjäning. För leverantören är en nöjd kund den bästa försäljaren och det ligger därför i leverantörens intresse at skaffa fram ett hus åt sin kund som verkligen fyller kundens krav och önskemål — också på sikt.