Opinionen vill tyglamarknadskrafterna

av Leif Bergström Forum 2008-05, sida 20-21, 22.05.2008

Taggar: Orter: USA Teman: politik

HI FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK

NR 5 2008

VARLDEN: USA

Opinionen vill tygla marknadskrafterna

Efter att den fria marknadens aktörer misslyckats inom bolån flygtrafik, energi och sjukförsäkring har förtroendet för Milton Friedmans liberalism sjunkit. De utlovade fördelarna med avreglerade marknader har inte uppfyllts överallt och nu kräver amerikaner åter strängare reglering.

LEIF BERGSTRÖM IH KALIFORNIEN

X De senaste 30 åren har amerikansk politik dominerats av krav på frihandel, avreglering och fritt spelrum för marknadskrafterna. Nu ser pendeln ut att svänga åt andra hållet.

Politiker talar nu om behovet av nya regler. Till och med branschorganisationer och enskilda företag söker starkare engagemang från Washington.

Det mest slående exemplet på en ny trend iekonomisk politik är den amerikanska husbubblan, som resulterat i krav på offentligintervention för att rädda såväl enskilda husägare som annars hotas av utmätning, som gigantiska banker och finansinstitut vars förluster redan räknas i miljardbelopp.

Men trenden gav sig till känna redan innan fastighetskrisen nått dagens katastrofnivå. När kinesisk hund- och kattmat förra året återkallades från varuhushyllorna, och när Kinatillverkade leksaker visade sig ha höga blyhalter, vände sig respektive amerikanska branschorganisationer till myndigheterna med krav på strikta nya regler, som de hävdade skulle göra det möjligt för amerikanska producenter att konkurrera med sina säkrare — men dyrare — produkter.

Avregleringen av amerikanskt passagerarflyg firar i höst sitt 30-årsjubileum ackompanjerat av nya krav på myndighetskontroll för att komma tillrätta med kroniska förseningar. Dessutom har en mängd passagerare strandsatts på flygplatser under den gångna våren när några av de största bolagen väntat till sista stund med att genomföra nödvändigt tekniskt underhåll. Biljettpriserna har pressats till hälften av vad de var under den reglerade eran om dollarsiffran justeras för inflation. Men under de gångna 30 åren har också 200 otillräckligt finansierade bolag startats, och gått omkull. Kritiker påpekar också att ett resultat av avregleringen är att USA nu har en av världen ”Vi har nu den värsta fastighetskollapsen i historien. Den fria marknaden kan inte omhänderta dess offer, för där finns inget vinstmotiv. äldsta - och därmed mest energislukande flygplansflotta.

Avreglering höjde elpriset. Under 1990-talet nådde kraven på avreglering elmarknaden. Fri konkurrens skulle leda till lägre priser. Av USA:s 50 delstater har hälften nu i någon form öppnat elmarknaden för privata företag -iflera fall skrevs reformernain med hjälp av ”experter” från ENRON, som bara några år senare skulle gå i konkurs och stå som symbolen för överdrivet krämeri och ohederlighet.

På elmarknaden resulterade avregleringen tvärtemot vad som lovats i högre priser. Genomsnittspriset per kilowattimme i de stater som ännu är reglerade var 2007 hälften av priset i Connecticut, där konkurrensen fått fritt spelrum. Priserna i andra avreglerade stater som New York och Kalifornien är nästan lika höga som i Connecticut.

MARILYN SHOWALTER, som ansvarade för den reglerade kraftförsörjningen i delstaten Washington räknade förra året ut att kunderna i avreglerade stater det året betalat 48 miljarder dollar mer för elektriciteten än vad de skulle ha gjort i ett reglerat system. Och flera stater diskuterar nu en återgång till en mer direkt myndighetsroll.

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 5 2088

Vita huset har under GEORGE W BUSHS år mestadels följt en renodlad laissez-faire-politik. Finansministern HENRY PAULSON hämtades från Wall Street-jätten GOLDMAN SACHS, som nyligen såg sig tvingad att beskriva finansmarknaderna som i behov av ökad översyn, samtidigt som han bad bankerna acceptera lägre betalningar för hotade bolån. Helt nyligen föreslog också den myndighet som ansvarar för sparkassor drastiska inskränkningar i kreditkortsföretagen rätt att införa avgifter och att fritt höja räntan för konton så snart en förfallodag passerat obetald.

Sjukförsäkring nästa. Kraven på offentlig intervention kan bli mest dramatisk inom sjukvården, om antingen HILLARY CLINTON eller BARACK OBAMA vinner det amerikanska presidentvalet. Privata försäkringsbolag har under många årtionden effektivt lyckats avvärja varje steg mot vad de beskriver som ‘socia MINYBJOVWIJYNLN liserad vård! Men med 27 miljoner amerikaner utan försäkring — 16 procent av befolkningen - är krisen nu så uppenbar att även republikanen JOHN MCCAIN på sistone tvingats antyda behovet av offentlig hjälp åtminstone för en del av dem.

Och medan BILL CLINTON såg Nafta, frihandelsavtalet mellan USA, Mexiko och Kanada, som ett av hans administrations främsta bedrifter, har såväl makan Hillary som Obama lovat att granska avtalets effekter på amerikanska arbetstillfällen.

Revansch för Keynes. Ofta beskrivs RONALD REAGAN som den som inledde avregleringens era. Men det var hans företrädare, demokraten JIMMY CARTER, som avreglerade flyget och lastbilsnäringen. Dock var det Reagan som upphöjde filosofin till okränkbara politiska budord.

Och det var ekonomen MILTON FRIEDMAN som stod som dess profet. Friedman hade helt sågat JOHN MAYNARD KEYNES tes att staten i en lågkonjunktur kan låta hjulen rulla genom att pumpa in pengar och skapa offentliga jobb. Keynes tankar hade sedan den stora depressionen styrt ekonomisk politik i USA lika väl som i Europa. Friedman, som avled 2006, hade skolats i Keynes lära, men hävdade senare att det var en misskött offentlig politik som ledde till depressionen.

I stället förespråkade han marknadskrafternas fria verkan som det bästa receptet för maximal ekonomisk tillväxt. De tankarna blev så dominerande att han 1976 vann Nobels ekonomipris. Hans teser blev vägledande för den ekonomiska debatten ocksåiEuropa, Asien och delar av Latinamerika, och de kom att styra Världsbankens och Internationella valutafondens agerande under flera årtionden.

Nu utsätts dock även Friedmans tankar för revisionistisk omprövning. ALLEN SINA! vid konsultgruppen DECISION ECONOMICS summerade nyligen för NEW YORK TIMES Friedmans verk ”Det fungerade inte. Vi har nu den värsta fastighetskollapsen i historien. Den fria marknaden kan inte omhänderta dess offer, för där finns inget vinstmotiv” =