Oppositionen splittrad - men inte tandlös!

Taggar: Teman: politik

Riksdagen:

Oppositionen splittrad — men inte tandlös panele e Vi har ingen opposition — eller kanske hellre — vi har flera oppositioner utan någon enhetlig oppositionslinje. Det konstaterade Forum-panelens oppositionsordförande som egentligen inte fann någon gemensam linje annat än i fråga om en gradering av socialskyddsavgiften och vården av poligubbarna.

e Till panelen hade Harri H o I ke r i, kokoomus, Aarne Saarinen, FKP och Olavi M a jla n der, Kristliga förbundet mött upp. Tullrådet Veikko V e nn a m o hade förhinder.

e Men regeringen skall ändå inte tro att oppositionen är tandlös. Krävs det kvalificerad majoritet kan kokoomus och kommu nisterna var för sig sätta käppar i hjulet för regeringspartierna. e Om de sen gör det är en annan sak.

FORUM: — Har statsminister S orsa rätt, när han säger, att vi inte har någon opposition?

SAARINEN: — I viss mening har Sorsa rätt, Utgångspunkterna är så olika att det inte finns förutsättningar för ett intimare samarbete mellan oppositionsgrupperna.

HOLKERI: — Oppositionen är visserligen splittrad, men om Sorsa tror att han med sin mycket smala majoritetsmarginal kan behandla riksdagen och oppositionen hursomhelst, så begår han ett ödesdigert misstag. Regeringsprogrammet innehåller punkter som, om de skall förverkligas, kräver kvalificerad majoritet. Både kokoomus och folkdemokraterna har vardera för sig tillräcklig styrka att sätta stopp för detta. . MAJLANDER: — Trots splittringen, bör enighet ändå kunna nås kring vissa frågor. Det är ännu inte uteslutet att en gemensam linje kan finnas i pensionsfrågan så att vi tex skulle få en grundpension gemensam för alla,

SAARINEN: — Vi har alltid kritiserat vårt pensionssystem för att det är för splittrat. Vi vill minska på inkomstskillnaderna. Om kokoomus och de kristliga är ‘med på det, så inte oss emot. Men apropå splittringen inom oppositionen: inte är regeringsfronten heller så enig, om man börjar känna på den.

HOLKERI: — Nej, det har redan visat sig att det råder meningsskiljaktigheter till och med mellan ministrarna om tolkningen av det ännu rätt så färska regeringsprogrammet. — När det gäller pensionerna, så måste man komma ihåg att folkpensionen är en sak och arbetspensionen en annan. De

Forum 16/197 utfaller enligt helt olika principer. Vi anser, att man inte får röra vid arbetspensionen — den är en förmån som arbetstagarna/löntagarna har förtjänat in under ett långt arbetsliv. Men vad vi borde få är ett minimiinkomstsystem, i vilket lön, pensioner, sjukförsäkring och varför inte också studenternas utkomstvillkor skulle vara inbakade.

FORUM: — Är oppositionen beredd att fälla regeringen och i så fall på vilken fråga? Prisregleringen tex?

HOLKERI: — Man vet ännu inte vad regeringsprogrammet innehåller på den punkten. Om det innehåller det som trafikminister Tarjanne har låtit förstå, så kan frågan diskuteras. Men om justitieminister L ouekoskis tolkning är riktig, så går regeringens och oppositionens — i varje fall kokoomus — uppfattning helt i kors. Om regeringen stupar på den frågan är sen en annan sak. I alla fall kommer den inte att få sin vilja igenom.

FORUM: — De kristliga röstade med landsbygdspartiet i förtroendeomröstningen. Hur mycket samarbete har ni med Vennamos grupp i riksdagen?

MAJLANDER: — Vi har inget fast samarbete, det kan alla se. SAARINEN: — Men ni anslöt er till interpellationen. MAJLANDER: — Vi ville bara betona vår egen linje. Vi representerar de små. Vi är inget klassparti, vi driver människans sak. Något samarbetsavtal med Vennamo har vi inte. Vänd 9

Partiordförandena Aarne Saarinen, FKP och Harri Holkeri, samlingspartiet.

HOLKERI: — Men utan de kristliga hade landsbygdspartiet inte haft tillräcklig parlamentarisk styrka att göra sin interpellation. De kristliga öppnade denna möjlighet för Vennamo. Detta har tolkats som ett tecken på en mera omfattande vänskaps- och biståndspakt mellan de kristliga och Vennamo. SAARINEN: — På något sätt måste Vennamo få sin belöning. MAJLANDER: — Jag försäkrar, det finns inget samarbetsavtal. Vi försöker bygga kontakter åt alla håll. Riksdagen är en så splittrad församling att det förvisso behövs mera kontakt över partigränserna, mera gemenskap. |

FORUM: — Men kan man inte säga, att de kristligas inträde på den politiska scenen ytterligare är ett bidrag till denna splittring?

MAJLANDER: — Nej, det vill jag inte gå med på. Problemet måste ses ur ett djupare perspektiv. Förvärldsligandet har fört de gamla partierna bort från de kristna värdena. Vi vill att dessa åter skall komma till heders. Vi går på en kristligt försonande linje. Vi är inget klassparti, vi driver de smås sak. SAARINEN: — Jag tror att förbundet kom till för att legalisera politiken inom de troendes krets, vilket alltid har varit ett problem. Med andra ord: det kan växa ätbara frukter även på ett träd som är uppdrivet av den onde. MAJLANDER: — Nå nej. Vi vet mycket väl att det inte går att göra en bra värld av denna värld. Två krafter verkar i den, det onda och det goda. Enligt bibeln flyter det onda ovanpå tills Kristus kommer. Men de kristnas uppgift är att medverka till att rättvisa och fromhet råder i den utsträckning som det bara är möjligt i denna värld.

HOLKERI: — Men om nu de gamla partierna håller på att förvärldsligas, så borde inte detta förplikta de kristliga inom dessa partier att verka för en ändring i stället för att bilda ett eget parti, Detta ökar ju bara tendensen mot förvärldsligande inom de övriga partierna.

MAJLANDER: — Tvärtom, det har visat sig att det för 1 stärker den kristliga linjen inom de övriga partierna. Utvecklingen var helt enkelt sådan att de kristliga måste organisera sig för att få sin röst hörd.

FORUM: — Diskuterar oppositionen alls sinsemellan eller sitter varochen i sin vrå?

SAARINEN: — Uppfattningarna är så olika att det inte finns förutsättningar för en meningsfull diskussion. MAJLANDER: — På det kulturpolitiska området är vi i mycket på samma linje som kokoomus, delvis även i ekonomiska frågor.

SAARINEN: — Får jag fråga, hur ställer sig kokoomus till vårt förslag om en graderad socialskyddsavgift så att de arbetskraftsdominerade företagen skulle betala en mindre avgift och de kapitaldominerade en större.

HOLKERI: — Detta är ett klart missförhållande, Det är inte folkdemokraterna ensamma om att inse. Idén är inte bara deras. Jag har någon gång nämnt som exempel, att i en stor barberaraffär jobbar lika många som vid en pappersmaskin. Båda betyder alltså i stort sett lika mycket i socialskyddsavgift. trots skillnaden i omsättning. Detta är en praktis fråga kring vilken oppositionen uppenbart kan finna gemen samma synpunkter.

MAJLANDER: — Vad vi tycker oss ha märkt är att det brister i riksplaneringen. Vi lever för dagen och den allra närmaste framtiden, medan det brister i långsiktsplaneringen. Och så tas vi på sängen av lågkonjunkturerna och förstår inte att utnyttja högkonjunkturerna. Detta är en fråga som oppositionen och varför inte också regeringspartierna kunde samlas kring.

HOLKERI: — Riksplaneringsorganisationen har tyvärr blivit politiserad, ensidigt politiserad. Det värsta är att den enskilda företagaren inte vet vad han har att räkna med. Han gör upp planer på lång sikt, men samhället ändrar förutsättningarna för hans verksamhet snart sagt varje månad.

Forum 16/1972

N d “»

FORUM: — Frihandelsavtalet med EEC kommer att vara en av höstens viktigaste ekonomiska frågor. Tror ni att utgången av den norska folkomröstningen kommer att påverka avgörandet hos oss.

SAARINEN: — Det tror jag nog, men i hur hög grad är svårt att säga. Det har betonats att det är en stor skillnad mellan det som den norska omröstningen gällde och det som vårt avgörande gäller. Denna skillnad är dock inte så stor som det görs troligt.

— I alla fall kan man peka på, att utgången i den norska folkomröstningen står i konflikt med grunderna för landets utrikespolitik. Norge är ju medlem av Nato.

— Hos oss skulle däremot ett nej till frihandelsavtalet överensstämma med grundlinjerna i vår utrikespolitik och vänskaps- och biståndspakten.

HOLKERI: — Här vill jag anmäla en skarpt avvikande åsikt. För det första kan det sägas, att Nato inte är detsamma som EEC. Nato:s största och starkaste medlem USA är inte alls intresserad av en utvidgning av EEC. Här kan resultatet av den norska omröstningen sägas gå på den amerikanska linjen. I — För det andra bör röstningsresultatet sakligt inte inverka på vår inställning till frihandelsavtalet. Det är uppenbart att Norge nu kommer att söka en liknande lösning och det ändrar på intet sätt våra intressen.

— Däremot kan man säga, att utgången av folkomröstningen öppnar nya perspektiv för det nordiska ekonomiska samarbetet. Nordek är visserligen, åtminstone som ord och begrepp, så djupt begravet, att det inte går att gräva upp på nytt, men de utkast och planer som föll på utsikterna till att Norge och Danmark skulle bli fullvärdiga medlemmar av EEC bör kunna tas upp till ny diskussion — utan deras tidigare politiska belastning.

— För vår del är det absolut nödvändigt med ett avgörande i den ena eller den andra riktningen i höst för att näringslivet skall veta vad det har att räkna med. I detta nu är investeringssituationen direkt alarmerande. Inga investeringar görs annat än i bostadsproduktion och miljövård.

— Hur ställer sig kommunisterna fö till ett frihandelsavtal åtföljt av ett samtidigt utvidgat samarbete med SEV-länderna? De två är ju inga motsatser, de kan inte heller ersätta varann.

SAARINEN: — De två kan nog inte ställas bredvid varandra. Nu är det ju så att 80 procent av vår handel sker västerut. Frihandelsavtalet skulle antagligen ytterligare öka denna snedvridning. Jag tror att parallellkörningen med EEC-avtalet och SEV-förhandlingarna är taktiska beräkningar. Det gäller att få kommunisterna att mjukna för EEC-avtalet. HOLKERI: — Huvudfrågan är inte vart vår handel går, utan att vi skall sälja vår andes och våra händers arbete så mycket som möjligt och till ett så högt pris som möjligt. SAARINEN: — Inte ens experterna är eniga om EECavtalets betydelse. Antagligen vinner endel branscher på det medan andra förlorar. Hur den slutliga balansräkningen ser ut är det svårt att säga, men jag tror för min del att den kommer att vara negativ.

HOLKERI: — Vilka är det som talar för EEC-avtalet? Jo alla handelns organisationer, alla näringspolitiska organisationer, de som alltså har med praktisk handel och ekonomi att skaffa.

— Vilka är det som motsätter sig avtalet? Jo, kommunisterna, Teiniliitto och endel kulturorganisationer.

MAJLANDER: — Vi är för EEC-avtalet. Vi är även för ett utvidgat samarbete med SEV. Men här stöter man på den svårigheten att våra exportprodukter inte alltid har avsättning på det hållet eftersom dessa länder inte har behov av dem. De har en tillräcklig egen produktion.

— Men för att återgå till oppositionens möjligheter att upp Forum 16/197 träda gemensamt, så tycker jag att vi åtminstone kunde enas om att staten och Alko skall bekosta vården av drickandets följdverkningar. Vi borde dessutom få en vårdlag som skulle göra det möjligt att ta hand om de förfallna alkoholisterna. HOLKERI: — Det kan vi enas om i dag om det behövs. Detta är ingen politisk utan en djupt mänsklig fråga. SAARINEN: — Det råder förstås olika åsikter om nykterhetspolitiken i olika partier, men jag tror nog att detta är en fråga som man kan nå enighet om. Men det viktigaste är att ta reda på orsakerna till alkoholismen.

FORUM: — Anser ni i de gamla partierna att riksdagen har nytta eller skada av de nya partierna (landsbygdspartiet och de kristliga)?

SAARINEN: — För många partier är det utan vidare ett negativt fenomen. Det gör det svårare att förverkliga en förnuftig politik. Men det är förstås en demokratisk rätt att grunda nya partier och ge sig in i politiken.

— De nya partierna har dock svårt att åstadkomma någonting. Mera stör de arbetet och vilseleder väljarna. De skapar illusioner som sen förvandlas till besvikelse när verkligheten inte motsvarar de fagra löftena. Så som det tex håller på att gå med Vennamos parti.

HOLKERI: — Personligen anser jag tvåpartisystemet vara det bästa. Men vi har inga förutsättningar för det systemet i Finland. Det är inte min och inte heller kokoomus sak att bedöma en annan politisk grupps existensberättigande. Det är en demokratisk rätt som inte kan och inte heller bör åsidosättas. Och det är naturligt att varje parti tävlar om väljarna så gott det går.

— Men de nya partiernas intåg på scenen har nog inte löst ett enda problem här i landet. Och nya tycks det komma. Vi har redan nu en splittring som lett till att man inte kan tala om vare sig en borgerlig eller en socialistisk majoritet. MAJLANDER: — Kristliga förbundet kom som sagt till därför att de kristliga inte hade någon möjlighet att hävda sig i de gamla partierna. När de kristna värdena åter har kommit till heders i dessa, då behövs inte kristliga förbundet mera. Oo

Partiordförande Olavi Majlander, Kristliga förbundet.

LÄ