Optionshandeln i Sverige

av René Söderman Forum 1987-12, sida 34-35, 27.08.1987

Taggar: Personer: Stefan Ingves Teman: aktier

OM är börsnoterad sedan februari. Allt detta talar till SÖFEs fördel.

En förfrågan hos banker och fondkomissionärer visar att det för placeraren ändå är lika dyrt att handla på SOFE som OM. Men enligt Ingves orkar en marknad inte bära upp två optionsbörser med liknande produkter.

— I dag är det för tidigt att se hur det kommer att gå, men jag är övertygad om att OM i egenskap av vinstmaximerare inte förblir ensam på marknaden, anmäler han.

Högljudd open out-cry

Det SOFE har som OM saknar är en internationell auktionsform fr handeln, sk open out-ery. All blockhandel med mer än tio kontrakt och all villkorlig handel sker fysiskt på börsgolvet genom öppet upprop. Köparen och säljaren möts personligen och gör upp affären. Marknaden övervakas av en golvchef som godkänner avsluten.

Ingves är övertygad om att open out-cry är rättvisare än den telefonhandel OM bedriver.

— OM är ingen börs, utan en typisk interbank-broker, medan SOFE är en börs där mäklarna själva är närvarande och hela tiden kan observera vad som sker, säger han. Ingves menar att placeraren aldrig garanteras bästa pris på en telefonmarknad, utan är hänvisad att handla till det pris som står på Reuterskärmen.

— Man skall komma ihåg att open outcry är ett mycket förfinat regelsystem, där man till det yttersta försöker tillvarata småkundernas intressen” påminner han.

Futureskontraktens framtid

Den 16 april introducerades det senaste tillskottet av finansiella nymodigheter för svensk finanspublik. Det var futureskontrakt, ett slags standardiserade terminskontrakt. Handeln i dem hann knappast komma i gång innan den snubblade omkull pga vikande intresse. I dag står golvet för futureshandel tomt på SOFE och uppdateringsterminalen är obemannad.

— Det är brist på kunskap, förklarar Ingves och tillägger att det för banker och fondkommissionärer är en fråga om att utveckla nya koniorsrutiner för handeln. Futureskontrakt är i likhet med optioner komplicerade instrument som dessutom kräver daglig kontant avräkning mellan köpare och säljare. Ett normalt terminskontrakt ger upphov till penningströmmar endast när det förfaller.

— Den dag kunskap om hedging ökar till att omfatta futures kommer handeln i gång, försäkrar Ingves.

Men till dess har både SOFE och marknaden en lång väg att gå för att mötas,

Optionsmarknad i Finland

Ingves berättar ait intresset för SOFEs marknadssystem varit stort bland finska banker, men han manar till försiktighet. Enligt honom är ett index ett gynnsamt underliggande värde för optionshandeln på en tunn aktiemarknad. — Framför allt krävs det lite snurr i det underliggande värdet, säger han, för det är rörelsen en optionsmarknad lever på, inte riktningen.

LEVE NÄRINGSLIVET!

Ingves delar inte den finska options- och futureskommitténs åsikt att open outory handel är klumpigt och binder för mycket yrkeskunnigt folk, om alternativet är telefonhandel.

— Om jag förstått rätt strävar man I Finland till ett elektroniskt system. Problemet är hur man skall klara av blockhandel och villkorlig handel, säger Ingves.

Schweiz tår en helt elektronisk optionshandel vid årsskiftet. Hur den skall klara av dessa frågor blir säkert intressant även för finländarna.

— Och vad är skillnaden om Du ringer från ditt företag till en open out-ery marknad eller till en telefonmarknad, frågar Ingves och håller en paus? — Skillnaden är den att på en open out-cry marknad kan Du ha din egen gubbe närvarande, för att se vad som händer!

Ingves förklarar vidare att det inte är nödvändigt för alla banker och mäklarfirmor att vara representerade på börsgolvet. På SOFE finns ca 25 på plats. Alla 40 stycken är dessutom kopplade till det automatiska transaktionssystemet och kan ge order till den via terminal.

Enligt Ingves är market-making ett mycket akutare problem. Market-makern skall vid anmodan ge köp- och säljnoteringar och på så sätt garantera marknadens likviditet.

— Kommer man från en väldigt brokerinriktad miljö kan det bli en ordentlig kulturchock att hamna som market-maker på optionsmarknaden, säger Ingves.

René Söderman 9

Baltic Bankers Limited Oy Ab är ett oberoende och solitt investmentbankingföretag, som erbjuder finländskt näringsliv även internationellt orienterade investeringstjänster.

Kapitalmarknadstjänster

Värdepappershandel

Investmen finansiell rådgivning, uppläggning och genom förande av emissioner, börsimtroduktioner sam företagsöverlåtelse handel med och förmedling av aktier, masskul debrev och penningmarknadsinstrumen aktiv portfölj- och förmögenhetsförvaltnin managementtjänster

BALTIC BANKERS LIMITED OY AB

Södra kajen 4 B, 00130 Helsingfors, tel. (90) 177 656. telex 125533. telefax 636 682

FORUN, 12/1987

LU ETT örsen i Helsingfors har I år slagit all rekord: all time high, omsättning pe dag, storlek på affärerna mm. Under årets sju första månader steg kurserna med I genomsnitt 41 procent, medan totalomsättningen ökade med 71 procent, I skrivande stund i mitten av augusti har börsomsättningen redan överskridit fjolårets totalomsättning, som var ca 16 mrd mk.

Strukturen på omsättningen har också förändrats under de två senaste åren. Tidigare dominerade trygga obligationer och masskuldebrev omsättningen, men nu har dessa gått tillbaka i både relativa och abso[uta tal. Handeln med aktier och teckningsrätter dominerar.

Någon patentförklaring till uppgången, som pågått sedan mitten av år 1985, finns inte. Den ekonomiska utvecklingen har varit god i Finland, och företagen har börjat visa en helt annan vinstmedvetenhet än tidigare. Bättre lönsamhet ger alltså en reell teckning för en del av uppgången.

Men finländarna har också gott om pengar, och [iberaliseringen på penningmarknaden har gjort dem medvetna om behovet att placera dem klokt. Många ägare till familjeföretag har sålt ut, och placerar nu stora summor på börsen. Allt fler finländare

BÖRSSVEP

Skjuts på Helsingforsbörse har också blivit tillräckligt gamla för att komma ur bostadssparandets ekorrhjul, och har besparingar att placera. Och allt fler unga är också beredda att sätta litet pengar på spel.

Utländska investerare har dessutom upptäckt Helsingfors. Premien på fria aktier är nu ca 30 procent. Den oroliga frågan vad som händer när någon utländsk investerare säljer en storpost fick nyligen ett svar då Georg Soros beslöt sig för att ta hem vinsterna och sålde aktier för närmare en kvarts miljard mark. Egentligen ingenting — marknaden kunde absorbera dem.

Staten har också gjort en del för att göra aktiesparandet attraktivare skattemässiaot, och har äntligen stiftat en lag om placeringsfonder. Men å andra sidan sprider funderingarna om en totalskattereform en viss osäkerhet på längre sikt.

En orsak till själva kursstegringen är säkert materialbristen. Bara 52 bolag är noterade på börslistan. Nykomlingarna har varit få, och har knappt räckt för att ersätta de bolag som strukits från listan vid företagsköp och fusioner, Ett visst tillskott har kommit från Sverige: AGA, Asea och Beijer är noterade i Helsingfors.

En OTC-lista har körts igång, men denna har hittills fungerat trögt och varken lockat företag eller investerare. Nu ser det äntligen ut att bli fart på den. Den verkliga spekulatiOnspappren har handlats på den s k mäklarlistan, en inofficiell lista som fondkommissionärerna upprätthåller för papper so rör sig på marknaden utan att bolagen sökt notering.

Boomen har också ruskat om fondkommissionärerna. Storbankerna, vilkas mäklare tidigare dominerade börsen, har tappat marknadsandelar och fått ge plats åt unga och aggressiva nykomlingar. Dessa belastas inte som bankerna av arbetsdryga småkunder, utan kan ge större kunder god och personlig service.

Börsens organisation och reglementen har under de senaste åren helt förnyats. Den fungerar nu som ett andelslag, och har ställt upp etiska regler, en ny ordningsstadga och regler för informationsskyldigheten. Trots arbetet för självreglering torde en börslag vara att vänta. Helsingforsbörsen har visserligen inte drabbats av några egentliga skandaler, men vid en del företagsköp har de dominerande aktieägarna ganska klart gjort som de funnit bäst och låtit övriga ägare nöja sig med de villkor som dikteras. Detta har inte minst irriterat utländska investerare.

Den tekniska upprustningen på börsen har däremot först startat. Ett försök att modernisera utrustningen i börssalen misslyckades kapitalt, och börsen har därför tagit tid på sig för nästa försök. Ett nytt datasystem installeras som bäst, och körs gradvis igång i höst. Men steget till en pappersfri värdepappershandel elier ens ett svenskt system som VPC är ännu långt, så klipparna förblir klippare också i fysisk bemärkelse. HN e

Storebror i Stockhol edan den starka utvecklingen ino respektive näringsliv på ett hälso samt sätt minskat storebrorskomplexet gentemot Sverige i de andra nordiska länderna, så är Stockholmsbörsen och den svenska finansmarknaden överlag en klar storebror jämfört med kollegerna. Börsvärdet och -omsättningen är många gånger större än på de andra nordiska börserna — Stockholmsbörsen hör till de tio största i världen — och investerarna har också fler instrument att bolla med.

Kursuppgången har varit fenomenal i Stockholm. Under de senaste fem åren har kurserna stigit med drygt 270 procent — i snitt 30 procent per år — och under guldåret 1986 ökade index med 51 procent. I år backade kurserna sedan kännbart i januari, och olyckskorparna varnade att festen var över. Droppet blev emellertid inte långvarigt, utan börsen återhämtade sig och mer till. Sedan årsskiftet har index gått upp med 23 procent, och i augusti var det igen dags för all time high, en term som börjar bli litet sliten då man talar om Stockholmsbörsen.

En av rötterna till åttiotalets uppgång va 3 säkert att staten skattemässigt började främja aktiesparandet genom olika fonder, vilka blev en lånat större succé än man först räknat med. Den andra stora kapitalinjektionen kom genom att utländska investerare upptäckte Stockholmsbörsen.

Men enbart färska pengar och efterfrågan räcker förstås inte till för att upprätthålla en långvarig uppgång på börsen. Efter den svenska ekonomins djupaykning under senare delen av sjuttiotalet har också den realekonomiska utvecklingen i Sverige varit god, och lönsamhetstänkandet genomsyrat näringslivet.

Stockholmsbörsen har också fått fart av att en hel del av omstruktureringen inom svenskt näringsliv skett över och genom operationer på börsen. Omgrupperingarna och maktkamperna har inte så mycket skett i kabinetten som inför öppen ridå. Entreprenörerna och klipparna har också tillfört börsen nya spektakulära tillväxtpapper — låt vara att flere av dem gått upp som en sol och ned som en pankaka.

Fermenta-skancalen är det värsta exemplet på detta, och innehöll dessuto en hel rad direkta intramp mot börsetik och affärssed. Men historien av lovande, men kraschade entreprenörsdrömmar är längre än så: Scandinavian Trading Company, Skrinet, Citadellet och Consafe för att nämna de mest framträdande. Kanske visa av skadan förefaller investerarna nu att preferera bolag med substans som skog, kraft och fastigheter.

Börslistan I Stockholm är jämfört med de övriga nordiska börserna imponerande lång, och omfattar A1 och A2-listorna, den ”inofficiella” småföretagsbörsen/OTC-istan och en inofficiell mäklarlista, aktiefonder mm. Stockholms Optionsmarknad och konkurrenten SOFE ger fler spelchanser. Börsen I Stockholm har allt mer blvit en börs för proffs, och de fristående fondkommisslonärerna som kan ge personlig service har vunnit terräng på bankernas bekostnad.

Stockhalm har också aragit till sig en del bolag från det övriga Norden. Finländska Kone, Nokia och Wärtsilä, Norsk Data och Norsk Hydro samt Nordisk Fjer är noterade.

HN 12/1987 FÖRUN,