Optionsmarknaden får två års anpassningstid
av Matts Dumell Forum 1988-08, sida 07-08, 05.05.1988
Optionsmarknaden får två års anpassningstid
Text: Matts Dumell
Måndagen den 18 april var det meningen att optionsmarknaden skulle öppna med buller och bång. Men som bekant strandade planerna på att indexlagen från slutet av 1260-talet inte känner till indexoptioner, futurer eller terminer, Tills riksdagen har godkänt de nya undantagen fortsätter mäklarna att öva med leksakspengar. Tidigast i slutet av maj dyker förslaget upp I riksdagen till behandling.
en även om en lagändring alltså M kan godkännas ovanligt snabb kommer optionsbörsen att under de två första åren leva under en anpassningstid. Justitieministeriets arbetsgrupp förseslår så stränga regler för optionsbörsen att t ex mäklarbolagen måste se om sina bord.
Förvånin — Allt började med den optionsprodukt som Finlands Opltionsmäklare Ab har tagit fram. Optionsmäklarna meddelade att handeln sker med korgoptioner och korgfuturer som baserar sig på gällande index, Indexet bygger på medelkursen för 25 aktier, ett så kallat FOX-index.
En option på indexet innebär att placeraren ges en chans att sälja eller köpa en indexkorg, som alltså har ett marknadsvärde som klart kan räknas ut. Tror köparen att indexet för de 25 aktierna i korgen kommer att stiga, är risken mindre än att placera i enskilda värdepapper.
Chansen till de stora klippen minskar, men I tider då det allt oftare händer att storaffärer dramatiskt påverkar börsaktiernas vänd
FÖRUN, 8/198 fortsättning från föreg sid kurser, är sannolikheten för att kurserna för aktieoptioner skulle påverkas ännu mer överhängande.
I grund och botten var således Finlands Optionsmäklare ute i en god sak. Tyvärr stred produkten mot tolkningen av indexlagen.
De bankmän och mäklare som står nära Finlands Optionsmäklare Ab anser naturligtvis att indexklausulnämndens tolkning och den försening den orsakar närmast är en skandal. De anser att det är en följd av Juristämbetsmännens inkompetens i frågor som gäller indexoptioner.
I börskretsar höjer man på ögonbrynen. Mest förvånad är man över att det kan vara möjligt att Finlands Optionsmänklare tar risken att inte gardera sig hos myndigheterna.
Rätt pinsamt
Landets regering reagerade rekordsnabbt och beslöt bums att godkänna handeln med optionsindex.
Riksdagen finner sig därmed i en situation där man igen får tacka och bocka och konstatera att man åter har att godkänna ett beställningsarbete. Det har riksdagen förstås också tidigare fått göra i skatte- och finansfrågor.
Som Suomen Kuvalehti träffande skrev är tågordningen rätt pinsam eftersom riksdagen redan har godkänt stämpelskatten för optioner. Å andra sidan garanterar detta optionsmaknadens grundare att ändringarna I indexlagen godkänns utan knorrande. Inte ens riksdagen har råd med fullständig inkonsekvens.
Nya regler
Som en följd av indextolkningen beslöt Finlands Optionsmäklare lägga sin optionsprodukt FOX 25 på is för några veckor. Också det var pinsamt eftersom man i höstas letade efter mäklare och dessutom var tvungen att backa en brett uppslagen reklamkampanj som skulle ha börjat i samband med säljstarten. — Finlands — Optionsmäklares största ägare — KOP FBF, Scab, Pohjola, H Kuningas & Co och rikssvenska Optionsmäklarna — har emellertid fått andra problem om halsen.
Justitieministeriets arbetsgrupp har nämligen presenterat sitt lagförslag till nya regler för optionsbörsen. En av de viktigaste av de nya reglerna säger att ingen enskild ägare i optionsbörsen får ha mer än fem procent av rösterna.
Eftersom de största ägarna i Finlands Optionsmäklare alla har tio procent i bolaget innebär de nya reglerna att maktstrukturen I bolaget måste ändras.
Dessutom föreslår arbetsgruppen att själva optionsbörsens aktiekapital skall vara minst 10 miljoner mark. För tillfälte är Optionsmäklarnas aktiekapital drygt 60 Mmk. Finlands Optionsbörs har dock ett aktiekapital på endast 750 000 mar 8
Arbetsgruppens medlemmar har meddelat att de kommer att avge sitt slutgiltiga lagförslag till statsrådet efter att ha hört representanter för optionsbörsen.
Monopolgardering
Arbetsgruppens ordförande är Leif Sevön och medlemmar Gustav Bygglin, Nillo Jääskinen, Pekka Laajanen, Maria Rehbinder, Ilkka Niemi och Risto Määttänen.
Motiveringen till kravet på tillräckligt stort aktiekapital för optionsbörsen är avgörande för om det i Finland blir monopol på optionshandeln eller om det uppstår flere optiOnsbörser.
Enligt arbetsgruppen borde det egna kapitalet motsvara minst en hundradedel av de totala ”öppna ansvaren" i optionsbörsen. Det öppna ansvaret räknas på basen av värdet för de aktier som ligger till grund för optionerna.
För tillfället fyller sannolikt Finlands optionsmäklare Ab kravet. Aktiekapitalet i Optionsmäkiarna skulle tillåta en handel med öppna ansvar på upp till 6 miljarder mark. Marknadens totalvärde har under det första året beräknats stanna vid ca två miljarder mark. Men sådana beräkningar har också tidigare visat sig felaktiga.
Arbetsgruppen är emellertid också storsint i sina krav på nya regler. Finlands Optionsbörs och de eventuella andra optionsbörserna skulle ges två år tid att anpassa sig, att ansöka om verksamhetstillstånd och för att godkänna sina stadgar.
Bankinspektione övervakar
Eftersom t ex Finlands Optionsmäåäklares största ägare är banker — och bankerna i sin tur övervakas av bankinspektionen — är det rätt förvånande att bankinspektionen inte reagerade på om indexlagen tillåter indexoptioner.
Enligt de nya reglerna skulle bankinspektionen ha insyn och övervakning I optionsbörserna, | mäklarnas, förmedlarnas och marknadsgaranternas verksamhet.
En optionsbörs skulle inte kunna grundas utan tillstånd av finansministeriet och marknadsplatsen, optionsbörsen, kunde vara aktiebolag eller andelslag.
Dessutom finns i lagförslaget en punkt om att lagen skall gälla standardiserade värdepappersoptioner och -terminer och HFfuturer. Att de skall vara standardiserade innebär att de skall vara definierade i op onsbörsens stadgar.
Därmed är det alltså förbjudet att sälja som placeringsobjekt nåt annat än klart definierade papper.
Ytterligare sägs att förmedlarna måste vara finländska banker och bankirbolag som dessutom skall vara aktiebolag. Förmedlaren får inte heller vara dotterbolag till en anna förmedlare
Insiderkontroll Utomlands har erfarenheten visat att det in te är tillräckligt med enbart inre kontroll mellan förmedlarna för att undvika insideraffärer.
Arbetsgruppen — föreslår motsvarande regler som för värdepappershandeln i övrigt, alltså samma principer som den så kallade Rissanen-kommittén föreslog.
Maximalt straff är ett års fängelse för försäljning av andra än standardiserade produkter och dessutom förlorar den dömde den finansiella nyttan av affären.
Insiderkretsen definieras i lagförslaget mycket noggrannt. Förutom anställda vid optionsbörsen hör hit även de anställda vid börsbolagen. Både den innersta kretsen och mäklarna skulle helt förbjudas att göra affärer för egen räkning. De skulle också vara tvungna att uppge hur mycket de själva har placerat i aktieportföjer som ligger till grund för de optioner och terminer de förmedlar.
Det är alltså uppenbart att t ex fallet med Terrasilvana finns i gott minne
Optionsbörsens korg berörs inte
Finlands första fungerande optionsbörs är alltså Finlands Optionsbörs som inledde sin verksamhet som marknadsplats redan i fjol.
Här säljs SOP-10 portföljoptioner, en produkt som bygger på tio värdepapper vid Helsingfors Fondbörs.
Den här korgen skiljer sig från FOX 25-indexoptionerna i att SOP 10-opticnerna också kan bytas ut till egentliga aktiebrev. Korgen har alltså från första början byggts upp så att den inte strider mot indexlagens klausuler.
VD Anders Lindeberg vid Finlands Optionbörs hör till de få som offentligt har förvånat sig över Optionsmäklarnas försök att utan lagändring inleda försäljning ev indexoptioner. Med ungefär samma argument har justitieminister Matti Louekoski försvarat sina tjänstemän.
— Redan i februari 1987 anmälde indexnämnden sin åsikt om lagligheten i den planerade indexkorgen, har Louekoski meddelat.
Det förvånande är därför att Finlands Optionsmäklare helt tycks ha försummat denna tolkningen; att man fortsatte att förbereda handeln och reklamkampanijen fastän både tjänstemännen och Optionsbörsens VD mycket väl kände till att det krävs en lagändring.
I det här fallet kan inte heller lagstiftarna beskyllas för kortsynthet eller inkompetens. När indexlagen stiftades i slutet av 1960-talet fanns det mycket få personer ens på fondbörsen i Helsingfors som kände till indexoptioner, terminer och futurer.
Vill man vara riktigt elak kunde man säga, att det sannolikt var en lyckträff att Finlands Optionsmäklare fortsätter att öva med leksakspengar en tid ännu. Kanske placerarna då också i framtiden undviker pinsamma förbiseenden från förmedlarnas sida. L 8/1988 PORUN,
