Organisationen och arbetet förändras - hänger ingenjören med?

av Fredrik Nars Forum 1995-06, sida 18-19, 04.05.1995

Berndt Karsten, VD på A.T. Kearney:

D: finns vissa gemensamma egenskaper för framgångsrika företag idag, konstaterar Berndt Karsten. Framgångsrika företag har en snabb reaktionsförmåga och är intensivt kundinriktade — de har förbättrat sin konkurrenskraft genom att trimma sina organisationer och koncentrerar sig på sin egen kärnaffär och det de kan bäst. I Finland har skogsbolagen sålt sina engagemang i verkstadsindustrin och företag som Nokia, Partek, Metra och Amer är mitt i en förändringsprocess. Framgångsrika företag har koncentrerat sig på sådana saker som tydligt skapar mervärde åt kunden.

Inom området organisationsstruktur pekar Karsten på några allmänna trender som framgångsrika företag följt. Organisationerna blir plattare med färre nivåer och hierarkier. Beslutsvägarna blir korta och raka och nivåerna inom mellanledningen färre. Företagen organiserar sig i allt högre grad kring processer och mindre enligt funktion. De minskar på antalet fasta staber för interna servicefunktioner.

Ledandet i framgångsrika företag sker allt mer genom att man gemensamt bestämmer vad som skall uppnås, i stäl nen och arbetet genjören med?

Fredrik Nar pp och mindre klart definierade uppgifter är framtidens melodi.

Ve: krävs av den enskilda ingenjören inom organisationen för att han skall upprätthålla sin konkurrenskraft?, var den centrala frågan vid årets Ingenjörsforum. Utbildningsdagen Ingenjörsforum arrangerades för tolfte gången — i år i Tekniska läroverkets splitternya utrymmen i Otnäs.

Diskussionen kring föredragen präglades av de lokaliteter där Ingenjörsforum ordnades. Ingenjören skall idag — på samma sätt som Tekniska läroverkets nya och öppna utrymmen — vara öppen och villig till kommunikation. Ingenjören får i framtiden förbereda sig på allt mångsidigare arbetsuppgifter med helhetsansvar och ökat samarbete i grupp. Också ingenjörsutbildningen och hur den skall motsvara dagens förändringar var ett återkommande lema i Årets Ingenjörsforum.

mindre förhandsbestämd

Berndt Karste let för att ledningen kontinuerligt skall instruera hur arbetet skall genomföras. Styrning sker genom målstyrning och besluten sker delegerat — ledningen förväntar at problemen i organisationen skall lösas där de uppstår eftersom det oftast är där den bästa sakkunskapen finns. Det talas idag om “Team-based organisations” som innebär att initiativ, ansvar och belöningsmodeller är kopplade till arbetsgrupper på ett kollektivt sätt.

Vilka blir då konsekvenserna för ingenjörer av dessa utvecklingstrender? Karsten menar att konsekvenserna, speciellt för dem som jobbar inom industrin, blir dramatiska. De traditionella karriärvägarna försvinner. Personalrotation och förflyttningar i sidled i organisationen blir allt vanligare och arbetsuppgifterna växlar allt mer.

Karriären blir allt mindre förhandsbestämd av utbildningen. Omvänt gäller att “rätt” vald utbildning i sig inte säkrar ett framtida jobb. Arbetsuppgifterna blir mer “flytande”, med mer behov av en blandning av ledar- och specialistegenskaper. Gränserna mellan olika arbetsuppgifter försvinner och den anställda förväntas ställa upp på varierande arbetsuppgifter. 1 stället för ritkontorschefer, avdelningschefer och sektorchefer får vi produktansvariga, kundansvariga, problemlösningsansvariga och processansvariga. &

Forum nr 6/95

VD Martin Granholm, Kymmene Oy: LC 2” Ingenjören mäste först sin roll i företaget

D: flesta organisationer består av en matris, säger Martin Granholm. I stora organisationer är matrisen lättare att känna igen — i en liten finns den, men de olika matrisfunktionerna ryms ofta i samma person. De två olika di Martin Granhol mensionerna i matrisen, “linjen” och “tvärfunktionen””, ställer olika krav på ingenjören. Linje-funktionen kräver en mer allmän kunskap och ansvarsroller, t.ex. produktansvar, medan tvärfunktionen kräver grupper med expertrolli egenskap av utvecklare. Det är viktigt attingenjören förstår sin roll i företaget och att han/hon får erfarenheter av båda rollerna i arbetsrotationsplaner.

Dagens företag utgår ifrån att ingenjören snabbt fortsätter att lära sig i organisationen. Detta kräver en annan förmåga än inlärd kunskap. Att kunna agera och jobba i grupp kräver dessutom stor respekt mellan medarbetarna.

Granholm anser att ingenjörer i Finland borde förbättra sin språkkunskap. Målsättningen borde vara att alla kan fem språk. Förståelse av verksamhetens helhetsekonomi är ett måste. Ingenjörer i Finland går i rätt riktning — kunskaperna i ekonomi håller på att förbättras. Däremot förundrar Granholm sig över varför ingen talar om ekonomernas, speciellt marknadsförarnas, behov av att lära sig teknik. Processer och produkter utvecklas idag med en sådan fart att teknisk baskunskap är en nödvändighet. 9

Bengt Gällmo, LM Ericsson, Sverige:

Kombinationsutbildningar nyttig ällmo betonar att ingenjöre måste kunna samarbeta, både med andra tekniker och icke-tekniker. Detta betyder att ingenjörer skall kunna uttrycka sig i tal och skrift för att kunna sälja sina idéer, få godkännande av sina planer och dokumentera vad de gjort. Den vanligaste kritiken mot ingenjörer i Sverige är att ingenjörer inte är bra i detta hänseende — men samma sägs om ekonomer. jurister och läkare. Gällmo menar att felet måste ligga i gymnasiet och att högskolorna måste komplettera gymnasiets brister på detta område.

Ingenjörsutbildningen måste givetvis ge goda kunskaper i grundläggande naturvetenskapliga och tekniska ämnen. Den basen skall ge grund för både studierna och senare fortbildning. Tillämpade tekniska ämnen är lättare att komplettera senare i livet än grundläggande ämnen. I själva verket måste de kompletteras, eftersom halveringstiden för tekniska kunskaper brukar uppskattas

Forum nr 6/95

Johan Stoor, Senior Vice President på Wärtsilä Diesel, förespråkar kunnande i samarbete i en tvärkulturell

Rolf Söderström, VD på Urex i Borgå, berättar om hur hans företag genom flexibel arbetstid, datorise ing och dokumentation uppnått en ökad produktionsvolym med minskad arbetsinsats.

till mellan tre och fem År.

Gällmo citerar professor John Sparkes för att dra en intressant skiljelinje mellan tyngdpunkter i utbildning av ingenjörer och diplomingenjörer. En diplomingenjör skall kunna utveckla ny teknik och ha förståelse av grundläggande teorier och naturlagar. En ingenjör, som skall arbeta med känd teknik. är ofta mer betjänt av förtrogenhet. Detta kräver en annan slags problemlösningsförmåga som är baserad på erfarenhet snarare än på förståelse av abstrakta koncept. Professor Sparkes påpekar att det inte är självklartatt det går fortare att förvärva för- & trogenhet än förståelse.

Gällmo rekommenderar den som vill bli attraktiv på arbetsmarknaden att finna kombinationsutbildningar. Inte nödvändigtvis bara kombinationen teknik-ekonomi, som är relativt vanlig, utan också till exempel teknik-språk, teknik-beteendevetenskap och teknik-juridik.

Det intressanta händer ofta i utkanter

Bengt Gällm och gränsytor av kunskapsområden. Därför uppmanar Gällmo ingenjörer att komplettera sin kunskap i utkanten av kompetensområdet, eller i angränsande teknikområden. Intressanta gränsytor är till exempel elektroteknik-maskinteknik och elektroteknik-kemi. 19

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."