Ostar, pappmuggar, hotell...
av Sixten Gustavsson Forum 1980-11, sida 30-31, 18.06.1980
Finländsk OS-export
Ostar, pappmuggar, hotell…
Den finländska exporten till olympiska spelen i Moskva överstiger klart 300-miljoners gränsen. Företagen levererar allt från ostar och pappmuggar till datacentraler. Det nya som OS-exporten har gett våra exporterande företag är bättre kontakter till kunderna med möjligheter till ökad handel på sikt.
e Uppskattningen om 300 miljoner mark som slutsumma för de finländska OS-leveranserna, främst till Moskva och Tallinn, får nog tas med en nypa salt. Klart är att den ligger i underkant, men det är svårt att bedöma hur mycket över det slutsumman egentligen ligger.
Det är därför att OS-export, d vs OSleveranser, strängt taget inte finns. Åtminstone finns de inte formellt bokförda någonstans.
Det dryga trettiotalet företag som vi har stött på och hört oss för hos, har så gott som alla tillagt: ”Dessutom har vi en hel del varor som inte direkt går till OS-ändamål men som indirekt nog kunde räknas till dem iallafall!”
Låt oss anta att det rör sig om 30 miljoner mark. Det förefaller ju inte så .
väldigt mycket, jämfört med OS-budgeten som går på dryga miljarden; 1,3 miljarder enligt arrangörerna. Summan innefattar bara nybyggen och renoveringar och pengarna tas från statskassan.
Till det kommer alltså ytterligare de summor som t ex Moskva själv står för. Men jämfört med hela OS-budgeten blir 300 miljoner mark iallafall en vacker liten del.
En annan jämförelse kunde vara underskottet i handeln mellan Finland och Sovjetunionen som en följd av stigande oljepriser. Underskottet ligger på samma nivå som budgeten för Moskva-OS. Det är därför klart att OS-exporten bara ger lite extra fart åt en annars livlig östhandel i dagens läge.
Elektronik och know-how
Se t ex på Nokia som årligen säljer till Sovjetunionen för mellan 350 och 400 miljoner mark. För sommar-OS har företaget bla förnyat de elektroniska resultattavlorna på Luzhnik-stadion i Moskva.
— Vi räknar med att vår andel ligger någonstans mellan 10 och 20 miljoner mark, säger EM Håkan Nordqvist. — Men han tillägger att Nokia dessutom levererar en hel del kabel som förstås behövs speciellt under OS, men som senare används i normal teletrafik.
Elektronik-, data- och kontorsutrustning är en av huvudgrupperna i den finländska OS-exporten. Det kan sägas att dehär branscherna tillsammans säljer — eller har sålt — för omkring 50 miljoner mark till de olympiska spelen i Moskva.
Hit hör också Datasaab-Valmets valutacentraler som har levererats sedan 1975 och uppgår till sammanlagt omkring 70 stycken.
Böge Larsen levererar en ADB-central till sportcentret i Luzhnik och ytterligare datacentraler till hotell och nyhetsbyråer.
Helprint sköter om att alla journalister i presscentret får sin information snabbt tryckt och distribuerad.
— Detta system, Pagitron, är värt 4,5 miljoner mark, berättar direktör Paavo Manner. Han tillägger att denna affär är den första i sitt slag för Helprint på den sovjetiska marknaden och därför ett viktigt startskott.
Systemet är komplicerat och därför har företaget varit tvunget att utbilda så gott som all arbetskraft på platsen.
Det sistnämna gäller för hela branschen, högt utvecklad teknologi kräver specialskolad personal och service ända fram till dess att spelen är över.
För elektronikindustrin frågar man sig hur USA:s ekonomiska sanktioner mot Sovjetunionen och speciellt för elektronik har påverkat de finländska företagens OS-export. Inom branschens företag medger man att sanktionerna nog har satt sina spår, men inte så att det skulle ha stört i någon omfattande grad.
— Inte ännu, man vet ju inte hur länge exportstoppet fortsätter var en kommentar.
Livsmedlen klarar hård konkurrens
En annan bransch som också är känslig för de storpolitiska konjunkturerna är livsmedelsindustrin. Den står också för en stor del — kanske t o m merparten — av vår OS-export.
Valio säljer ost, joghurt och grädde sammanlagt 800000 kg till OS. Konkurrensen om dessa leveranser var hård. Också de andra nordiska länderna ville leverera mjölkprodukter till OS, men resultatet blev affärer för Valio.
FORUM 11/80
Främst kan då Hubtamäki-koncernen nämnas, som levererar engångsmuggar, tallrikar och matbestick. Alltsammans ryms i 25 stora järnvägsvagnar. Någon summa vill man inte nämna.
Valio säljer ost, joghurt och grädde, sammanlagt 800 000 kg. Konkurrensen mellan de nordiska länderna var hård när det gällde livsmedelsleveranserna till oss. Danmark och Sverige låg bra till, men resultatet blev seger för Finland d vs för Valio.
— Antagligen därför att vi har erfarenheter från tidigare, berättar informationschef Mikko Taka-Sihvola på Valio. Några summor vill han inte heller tala om.
Samtidigt som OS-bojkotten spridit sig, har livsmedelsleveranstörerna också befarat att leveranserna av deras produkter skulle skäras ner. Men så har inte skett. T ex har Valios leveranser i stället ökat något. Valios produkter går dock till OS-byn som väntas konsumera lika mycket oberoende av deltagarantalet.
Det faktum att en del leverantörer inte vill tala om priset kan bero på att man i den bilaterala handeln i allmänhet inte vill tala om leveransvärdet. För vissa produkter är det myndigheterna och inte företagen som fastställer ex portpriset. Men man kan också anta att företagen har andra skäl att hålla priset hemligt.
Hovleverantör eller inte?
Importorganisationerna i Sovjetunionen använder sig helst av en leverantör av en viss vara i ett land. Företaget får ett slags hovleverantörsstatus. Men det kostar pengar, och en del företag vill inte lägga ut extra pengar på det. Samtidigt förbinder de sig att hålla värdet av leveranserna hemliga. Om de inte håller priserna hemliga, måste företagen betala hovleverantörsavgift.
— Nyheter är reklam, och reklam kostar pengar har man meddelat oss muntligen, därför måste vi tiga om priset på vår OS-export, löd en kommentar. Företaget såg ingenting ovanligt i det systemet, däremot var man osäker på hur det skulle tolkas, d v s hur ”böterna” skulle räknas ut om de kom.
Inom byggnadssektorn deltar några finländska företag i ett antal hotellprojekt som direkt anknyter till OS. Det är hotell Olympia i Tallinn. Här står Perusyhtymä som huvudentreprenör, men ett stort antal företag deltar som underleverantörer. Till olympiaexporten kan ytterligare passagerarterminalen i Tallinn räknas, trots att den reda stått färdig en tid. Ytterligare kan tilläggas leveranser till hotell Sport i Moskva.
Vad följer av OS-exporten?
Det är alltså en hel rad välkända firmor som deltar i den finländska OSexporten. Man kan också säga att de flesta har erfarenheter från tidigare handel med Sovjetunionen. En annan iakttagelse är att omkring en tredjedel av de tillfrågade företagen år 1978 hade en årsomsättning på över 300 miljoner mark.
Mänga tillfrågade tyckte att betydelsen av denna OS-export kanske inte ligger så mycket i stora affärer, utan snarare i mindre leveranser som ställer höga krav på leverantören. En del antog att affärerna kommer att lugna ner sig efter OS, andra hoppades på att Moskva-OS skulle ge ny fart åt ytterligare beställningar i framtiden.
Speciellt de företag som utbildat sovjetisk personal och installerat invecklad apparatur och som sålunda har kommit i närmare kontakt med beställaren, har etablerat en kontakt som kan inverka positivt på det framtida samarbetet inom ramen för vår östhandel. Och det kan också innebära gemensamma projekt i tredje land.
Sixten Gustavsson 0
Sparbankernas Central-Aktie-Bank
Aktiva Finansieringstillgångar Inhemska fordringar Kassa och lordringar hos Finlands Bank. . Specialdepositioner i
Fordringar hos andra banker
Checkråkningskrediler
Krediter i utlåndsk valuta . Betalningsförmedling ….
Övriga finansieringslillgångar .
Utländska fardringar I utländsk valuta I mark Omsättningstillgångar Utländskt mynt. ……… Masskuldebrevslå Övriga omsättningstillgångar ……..
Investeringstillgångar Masskuldebrevslån Aktier och andelar. …… Fasligheter och fastighetsal
Anlåggningstillgångar och övriga utgilter med lång verkningstid Aktier och andelar
Fastigheter och fastighetsaktier
Maskiner och inventarier
Månadsbalans den 31 maj 1980
Passiva
Främmande kapitat inhemska skulder Checkräkningar 19450 935,04 Depositioner …….
k 28510 188,2044 458 626,74 90 730 183,49 574232 729,71 1504 209 578,10 163 263 759,87 55814 744,25 108 368 963,11
Betalningstörmedling Övriga skulder …… Utländska skulder I utländsk valuta 1 mark 122355 514,01 2451 929,60 Egel kapital Aktiekapilal …. Reservfonder Aktieemissionsfond Skatteutjämningsfon 17 066 627.17 134 323 122,03 7873 BB7,4 571 112804,29 4334 338.44 B22 210,6 47 089 349,82 105 606 985,56 26 862 266,6 Övriga anläggningstillgångar oc utgilter med lång verkningstid. …. Övriga tillgångar . . ..
4242 450,21 500 000,3 580 862,6 29490 937,3 19397 540,3 mk 5730 150 53404
För Direktionen: Matti Ranki Esko Ollila
FORUM 11/80
Ansvarsförbindelser
Depositioner i utländsk val Skulder till Finlands Bank ……. Skulder till andra banker… . Skulder till slaten -…..
Räntor och övriga inkomste Kreditförlustreserveringar . .
Vinst från lidigare år… oo. va Vinst från år 1979 oci ieer sr rer ro 187511 167,96 287 075 877,33 63 814 956,53 1277 537 372,41 2201 811 494,17 665 716 259,68 34391 719,06 305 357 933,7 357 972 326,2 8694 835,6 72038 994,16 76250 000. 162 256 670, 25100 000, 2000 000,2118622,01 502 305,1 rak 5730 150 534,04 1892 994 039,90
För Förvaltningsrådet Pekka Terh 31