österbottnisk industriser ljust på jobben
av Johan Svenlin Forum 2007-02, sida 31-34, 28.02.2007
OAHILSINNYHOP
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 2 208 Österbottnisk industri ser ljust på jobben
EH Industri. Ryktet om den finländska industrins död är betydligt överdrivet. Industriföretagsledare i Österbotten tror snarare på inflyttning än på utflyttning, men det krävs en ny inställning til arbete.
JOHAN SVENLIN TEXT
X Industrin är inte vad den varit. Under början av året har besked om fabriksnedläggningar varvats med rapporter om toppresultat. Vissa säger upp personal medan andra söker med ljus och lykta efter folk att anställa.
I början av februari presenterades en undersökning av konsultbolaget AUGUST ASsociATES i Helsingfors, där 51 företagsledare inom verkstadsindustrin i hela landet såg dystert på framtiden. I alla fall den tredjedel som svarade att deras företag inte kommer att ha produktion i Finland om fem år. Tillverkningen kommer att skeifabrikeriIndien, Ryssland och Kina, förutsåg tredjedelen.
I Österbotten går industriföretagen tvär! emot den trenden. Regionen toppar CENTRALHANDELSKAMMARENS tillväxtlista, som presenterades i mitten av februari, och när ÖSTERBOTTENS HANDELSKAMMARE samma månad frågade sina 1 000 medlemmar om framtidsutsikter blev enkätsvaren översvallande optimistiska. Av industriföretagen svarade 70 procent att de under året kommer at göra betydande investeringar och 53 procen kommer att öka personalstyrkan. Endast procent kände av en pessimistisk stämning i sin egen bransch.
”Alla branscher har en stark tillväxt, och de flesta som svarat ser fram emot en växande omsättning under året”, säger BENGT JANSSON, vd på Österbottens handelskammare.
Brist på arbetskraft. För industrin i Österbotten innebär begreppet ”utflyttning av produktion” att jobbet ges till grannen. Den största orsaken till att man reder ut möjligheterna för tillverkning i låglöneländer är att det inte finns arbetskraft att tillgå på hemmaplan.
”Arbetskraftsbristen gör att man köper in enkla stålkonstruktioner, främst från Estland. Några medlemsföretag har sonderat underleverantörsutbudet i Kina och för en tid sedan var en grupp i Indien för att beanta sig med underleverantörer där”, säger Bengt Jansson. Han påpekar att de österbottniska industriföretagen inte ägnar sig åt massprodukion, utan är snävt nischade och har globaJa marknader.
”Ett drag som avviker från övrigalandet är att företagen här är väldigt produktoriente rade. Ur ett nationellt perspektiv är vi mycket exportberoende, och det typiska österbottniska exportföretaget har startat med en produkt som blivit succé, och sedan fortsatt av bara farten”; tillägger han.
Ett skydd mot konkurrens från låglöneländer är att hålla sig till nischade komplexa produkter och system som kräver speciell kunskap och erfarenhet. Även om många enskilda produktionsmoment skulle kunna göras billigare i Asien, kommer beställningar in tack vare nischföretagets förmåga att ta på sig ansvaret, koordinera hela projektet och leverera helheten.
Håller igång hemorten, Två österbottniska exempel på nischföretag är maskintillverkaren FINN-POweER i Kauhava med drygt 500 anställda och lyxbåtsvarvet BALTIC YACHTS i Larsmo med 140 anställda. De sysselsätter direkt och indirekt en stor del av befolkningen på sina hemorter, de levererar komplexa produkter med stora prislappar och båda har nått framgång genom okuvad entreprenörsanda, som även tagit företagen igenom svåra ekonomiska tider.
FORUM FÖR EKOMÖMI OCH TEKNI ”Vi kommer alltid fram till samma slutsats — vi vinner
NR & 200 inte på att flytta från Kauhava.”
Båda företagen rusar för tillfället framåt och har beställningar som håller dem sysselsatta framöver, Finn-Power åtminstone ett år framåt och Baltic fram till år 2010.
De flesta industrier i Österbotten saknar storbolagens finansiella resurser att starta verksamhet i länder långt borta. Finn-Power hör till de större och har redan verksamhet i åtta länder, men någon utflyttning av produktion från hemorten är inte aktuell.
”Vi har utrett olika alternativ, men kommer alltid fram till samma slutsats — vi vinner inte på att flytta från Kauhava”, säger vd TOMAS HEDENBORG.
Han tillägger att det är väldigt tyst om misslyckade exempel på utflyttade fabriker, om korruption och om ständiga strömavbrott och stillastående maskiner i de länder som varit destinationer för de senaste årens fabrikskaravan österut.
”Industrini Finland är konkurrenskraftig. Vi har högutbildad arbetskraft och hög produktivitet”, säger Hedenborg.
Treårig timdebitering, I Larsmo, cirka 70 kiometer från Kauhava, är Baltic Yachts djupt rotat, omringat av ett båtbyggarkluster. Produktionen går på högvarv för hela branschen. början av februari rodde Baltic Yachts hem sitt största kontrakt någonsin med en beställning på en 197-fots ketch (för oss landrabbor betyder det en 65 meters tvåmastad appseglare). Som vanligt fick köparen inget fast pris utan får följa med hur arbetstimmar och material läggs på notan under byggnadstiden på tre och ett halvt år. Att arbetsimmarna håller en finländsk lönenivå hade inte så stor betydelse när konkurrensen fanns främst i Holland.
Baltics lyxbåtar görs till allra största deen på ort och ställe och någon utflyttning av produktion är inte heller där aktuell.
”För oss finns inte möjligheten att köpa omponenter från låglöneländer. Eftersom varje båt är unik måste vi göra allt själva eller med hjälp av de lokala underleverantörerna”;, säger vd LISBETH STAFFANS.
”Många industrier flyttar sina fabriker för att komma närmare sina marknader. Om vi under ett år levererar en båt till USA och en till Tyskland - var ska vi i så fall placera vår produktion?” frågar hon sig.
Kreativitet i världsklass. Både Hedenborg och Staffans är övertygade om att det finns en framtid för deras företag på respektive hemort. Det kunnande som i decennier genererats lokalt inom deras branscher håller för internationell konkurrens.
Tomas Hedenborg ser innovation som en faktor som talar för fortsatt framgång för finländsk industri. Det gäller inte bara att ta fram nya produkter och servicekoncept, utan lika viktig är den kulturella innovationen. Genom att utveckla en företagskultur som utnyttjar de anställdas fulla potential ökar man företagets konkurrenskraft.
”Vi måste frigöra de kreativa krafterna. Det görs genom att alla inom företaget ges förtroende och information om hur det går för företaget och marknaden”
Själv har Tomas Hedenborg gradvis vunnit fabriksarbetarnas förtroende genom att regelbundet gå omkring på fabriksgolven och varannan månad ställa sig framför den samlade personalen och berätta om läget. När FoRUM besöker Finn-Power, en kalltorsdagmorgoni februari, har Hedenborg ett av sina personalmöten. Alla drygt 500 ansikten på Kauhavafabriken är vända mot vd:n och hans vita skärm.
Ett blått fält av arbetsklädda män utgör största delen av publiken. Här och där skymtarrödgråa Jussitröjor i overallernas halsöppningar och en klunga i mitten avviker radikalt genom sin kontorsklädsel. Därifrån kommer också en spontan applåd genast efter att vd:n avslutat sin presentation. De blåklädda har suttit med armarna i kors, och återgår lugnt tillsina uppgifter. I Kauhava finns ett ordstäv som går ut på att man inte bugar sig för herrar. Tomas Hedenborg ser den attityden som en potential som företaget kan utnyttja.
”Vi har haft en process där vi lärt känna varandra. Många anställda var skeptiska när ett svenskt namn presenterades som ny vd. De trodde att den svenska ägaren Ear tillsatt en rikssvensk, men oron släppte när de insåg att jag talar finska”
Hedenborg införde informationsmötet när han kom till bolaget från tyska bilindustrin för två år sedan, för att hela personalen ska känna till vilka förändringar som är på gång.
”Man ska inte underskatta människors E > FINN-POWE ännu i bruk.
3 miljoner
Från ett iskallt Bosund i Larsmo är det långt tillde soliga marinor där Baltic Yachts båtar lägger till, men placeringen är inte avgörande för verksamheten.
KARLEBY
NIINZJAS NYHOF
FORUM FÖR EKOMÖMI OCH TEKNIK
NR & 200 ”Vi har en kultur där alla måste tänka själva i varje arbetsmoment. Det är ett krävande sätt att jobba. förmåga att se sin egen del i företagets verksamhet. De förändringar och beslut som görs måste förankras hos personalen för att vi ska kunna genomföra dem tillsammans”.
Måste tänka själva. På Baltics Yachts är det kreativa tänkandet en del av vardagen. Med en strikt disciplin skulle företaget inte ha byggt de båtar som med tiden gett Larsmovarvet ett så starkt internationellt anseende.
”Vihar en kultur där alla måste tänka själva i varje arbetsmoment. Våra båtar byggs med hantverk, och då är kreativitet absolut nödvändigt”, säger Lisbeth Staffans.
De viktigaste egenskaperna för en båtbyggare är, enligt henne, förmågan att visualisera en ritning och att ifrågasätta detaljer. Förutom förstås det praktiska handalaget.
”Det är ett krävande sätt att jobba och alla vill inte ha ett så stort ansvar. Hos oss, där vi ständigt bygger nya båtmodeller med nya material, måste vi ge alla en stor personlig frihet att bidra med sin kunskap?”
Svårt att rekrytera. Det lokala kunnandet och det öppna företagsklimatet hör till fördelarna, men både Hedenborg och Staffans ser uppenbara nackdelar med den geografiska positionen uppe i Österbotten. Inte minst när det gäller rekrytering.
”Vi behöver ständigt fler ingenjörer. På 18 månader har vi anställt 100 personer, men trots annonseririksmedierna förra året har vi inte lyckats locka så många som vi behöver. Å andra sidan är de som flyttat till trakten mindre benägna att byta jobb på det sätt som är vanligt i södra Finland”, säger Hedenborg.
Också Baltic Yachts har avsikten att växa och anställer kontinuerligt en stor del av traktens nyutbildade båtbyggare. Nuvarande personalstyrka och en del av traktens underleverantörer är sysselsatta med de åtta båtar som är inne i produktion. I mars påbörjas två beställda segelbåtar och den som nu beställer en båt får vänta till 2012.
Inget semesterparadis, Även om de båda vd:arna ser med optimism på framtiden, blundar de inte för realiteter. Det kommer att krävas hårt arbete och gemensamma mål fö att stå emot den internationella konkurrensen. När det gäller arbetsmarknadsregler är de inne på samma resonemang som näringslivsorganisationer uttalat den senaste tiden.
”Vi kommer att ha kvar arbetsplatser här, men det blir inget semesterparadis. I Europa arbetar vi mindre än i USA och framförallt mindre än i Östeuropa och Asien. Framtidens utmaningar kräver att vi politiskt justerar regler inom arbetsmarknaden, och att vi får en rörligare arbetskraft inom EU”, anser Tomas Hedenborg.
Som motprestation ser han att företagen i högre grad än tidigare kommer att utbilda sin egen personal, inte minst arbetskraft som kommer från andra länder.
Lisbeth Staffans framhåller att den konfliktkultur som kunnat skönjas på flera av de drabbade fabriksorterna är destruktiv för landets industri.
”Vi måste se över alla strukturer och få in en större samarbetsvilja. Ingen vinner på at vistrider inom ett och samma företag”, säger Lisbeth Staffans.
Hon talar för en större flexibilitet på arbetsmarknaden i båda riktningarna. Ibland får man lov att förlänga sin arbetsdag och en elektriker måste ställa upp och laminera när det behövs. När det går bra delar alla på vinsten genom bonusprogram knutna till resultatet.
”Här ilandet har vi ett lönetryck emot oss. Andra är hungrigare än vi och de är beredda att jobba hårdare för att få det bättre. I vårt land är vi mätta och nöjda med det vi har”.
Ingen oro för uppköp. Många av senaste tidens fabriksnedläggningar har skett enligt mönstret storbolag köper upp mindre fabrik ochlägger ner verksamheten efter entid. Den farhågan håller inte österbottningarna vakna om natten.
”I Österbotten finns industrierna kvar trots att de blivit uppköpta. De har fått behålla sin självständighet och utvecklats enormt bra”, säger Bengt Jansson.
Som exempel räknar han upp STRÖMBERG i Vasa (numera ABB) och i Jakobstad finns PURMO PRODUKT (RETTIG), JARO (OUTOKUMPU), SCHAUMANN (UPM) och NAUTOR (italienska FERRAGAMO-gruppen).
I Kauhava är alla informerade om att riskkapitalbolaget EQT kommer att avyttra FinnPower när företaget uppnått de kriterier som skrivits in i affärsplanen. Nu söker Finn-Power också en partner att fusionera sig med. Kandidater finns i Belgien, Schweiz, Italien, Spanien och Turkiet och fördelen skulle vara att få skaleffekter i inköp, produktsortiment, service och marknadsföring.
”Marknaden kommer att konsolideras och vi måste förbereda oss i tid. Ju bättre förberedda vi är inför den processen, desto starkare position har vii en fusion”, förklarar Tomas Hedenborg.
Eller som han beskriver det utifrån ett citat han nyligen hört på ett branschseminarium ”Det är vi själva som skriver manuskriptet. Om vi skriver en tragedi kommer det också att utspelas en tragedi, men skriver vi ett framgångsmanus kommer det att leda till framgång?”
