Ostersjötrafiken efter Estonia-haveriet

av Janne Salonen Forum 1994-13, sida 30, 20.10.1994

Östersjötrafiken efter Estonia-haveriet

PP ä passägeratfartygens bild en sådätypotentiell svaghet, tens.hittills inte har erhållit-den U ’ märksamhet den fö jänar (trots. att 7

Herald of Free En utanför Zeebrugge 1987 ledde till-en skärpning av SOÖLAS-konventionen (SOLAS-= Safety of Life at Sea). Från och med nu kommer dock körportarnas skick och säkerhet att erhålla myndigheternas fulla uppmärksamhet. Som första åtgärd har Sjöfartsstyrelsen i Finland beordrat att passagerarfärjornas bogvisir skall svetsas fast på de fä långa sjörutter (även de svenska sjöfartsmyndigheterna har beordrat en liknande åtgärd). Den internationella Estonia-haverikommissionen 30

Janne Salone gartör att myndigheterna “skall kunna tillräckligt väl Wwervaka, spassagerartrafiken. Han rör också” alt. passagerartrafiken på Östersj mikommer att kunna fortsätta sedan erfarenheterna frå a; 5 Estonia-haveriet har absorberats.

“ter: “vem kan: säga att. någon anna konstruktion är säker i alla möjliga kombinationer av olyckliga omständigheter?

Slutresultatet är förmodligen att passagerartrafiken fortsätter i stort sett som hittills, under skärpta bestämmelser och skärpt myndighetsövervakning, och med modifikationer som är betingade med erfarenheterna från Estonia-haveriet.

Haveriet kommer även att leda till en Översyn av fartygens säkerhets E, annan sak är i vilken mån rederierna ekonomiskt drabbas av haveriet genom bortfall av passagerare: detta avbräck kan nog komma att bli ganska svårt, och bli besvärligt i synnerhet för rederier vilka är finansiellt ansträngda. Det verkar dock som om den starka ökningen i frakttrafiken i någon mån kan kompensera detta bortfall — och att fraktrafiken i högre grad än tidigare utgör ro-ro-trafikens ekonomiska ryggrad. Först efter någon tid blir det klart hur svårt passagerarbortfallet till följd av Estonia-haveriet blir för rederierna. &