OTC
av Peter Nordling Forum 1984-13, sida 06-07, 05.09.1984
OTC-marknaden har försett de små och medelstora företagen med önskat kapital, konstaterar Svenska OTC-föreningens ordförande Urban Harting.
MH Då Forum presenterade marketmakersystemet för ett drygt år sedan (nr 10/83) talade man redan om en rivstart trots att endast tre bolag var noterade. efter den här rivstarten har systemet fått ett ordentligt fäste i det svenska näringslivet och utvecklats i accelererande hastighet. — Sedan dess har en flod av bolag blivit OTC-noterade — betydligt snabbare än man ursprungligen räknade med, konstaterar Urban Harting, ordförande i Svenska OTC-föreningen och VD för Artin-Kores, Sveriges första OTC-bolag. Enligt honom hänger detta samman bla med det ökande intresset för börsnoterade aktier.
25 bolag per år
I Genomsnitt räknar man med att OTCsystemet tillförs mellan 20 och 25 nya bolag per år. Urban Harting spår att upp til 13/84
Av Peter Nordlin - framgång i Sverige, i höst till Finland
Den svenka OTC-marknaden har blivit en verklig succé. Både placerare och företag visar fortfarande ett stigande intresse för det sk market-makersystemet. Idag är 54 små och medelstora företag OTC-noterade. Sammanlagt har de tillförts närmare en miljard SEK riskvilligt kapital under knappt två års tid.
I höst inleder Föreningsbanken market-makerverksamhet i Finland. Och på svenskt håll räknar man med att det blir en lyc kad satsning.
tio nya företag ännu kan bli noterade denna höst. Harting framhåller att det fortfarande finns ett starkt intresse hos mindre bolag att få aktierna noterade. Speciellt gäller detta sådana bolag som kan expandera snabbt.
Meningen med OTC-marknaden var att ge de små och medelstora företagen till Skälen för en OTC-lista är minst lika stora i Finland som i Sverige, framhåller Per Appert på Handelsbanken. Enligt honom kan man inte nonchalera småföretagens kapitalbehov, eftersom tillväxten finns bland dem.
gång till en kapitalmarknad. Detta bl a för att öka soliditetan och misnka behovet av främmande kapital. Den förväntningen har nu definitivt infriats och bolagen har av allt döma fått en livskraftig finansieringskälla,
Idag innehar mellan 4.000 och 6.000 aktieägare OTC-noterade aktier till ett börs 13/84
Handel
Fastighet
Verkstad Datakonsulter Tekniska konsulter Övrig värde om sammanlagt ca sex miljarder SEK. Och synbarligen är det till stor del frågan om kortsiktiga placeringar. Man har nämligen beräknat omsättningen till ungefär 2 miljoner aktier per månad. Mätt i kronor är omsättningen under en månad i 200 miljoners klassen.
För jämförelsens skull kan man notera att närmare en halv miljon finländare besitter aktier i våra börsbolag och att Fondbörsen i Helsingfors omsatte aktier för drygt 3,7 miljarder mark i fjol.
Detta är OTC
BH OTC-marknaden härstammar från USA, OTC står för over the counter. Det betyder att aktierna säljs över disk.
Handeln sker via en market-maker. Som market-maker fungerar en bank eller någon annan fondkommissionär. Till dennes uppgifter hör bl a att sköta introduktionen och se till att marknaden fungerar. Det gör market-makern med hjälp av sitt handelslager av aktier och genom att ställa både köp- och säljkurs. Han är också tvungen att köpå en aktiepost som bjuds ut till honom. Genom att reglera kursen undgår han alltför stora köp.
OTC-marknaden passar t ex för lönsamma små och medelstora företag som står inför nya investeringar, som vill sprida aktierna och vill förändra företagets kapitalstruktur. En introduktion kan också underlätta generationsväxlingen i familjeföretag.
Fördelar för OTC-bolag — större möjlighet att få in riskkapital — likviditeten för aktierna ökar — bolaget blir mindre beroende av ägarnas investeringsbenägenhet — aktierna kan lättare användas som betalningsmedel vid företagsköp — en notering gör bolaget mera känt.
5 styck 4 styck 7 styck 6 styck 3 styck 15 styck
Kraftiga kursförändringar
Det är inte enbart företagen som fått in stora penningbelopp tack vare den här formen av aktiehandel. Många placerare har gjort hyfsade kursvinster och dessutom beskattas OTC-papper lindrigare än börsaktier.
Till en början var kursutvecklingen ungefär den samma som för motsvarande börsbolag. Men i november senaste år steg kurserna våldsamt på grund av att förmögenhetsbeskattningen = skärptes. OTClistans aktier beskattas nämligen inte enligt marknadsvärdet. Man deklarerar endast för 30 procent av substansvärdet. Detta betyder att man snabbt får likviditet i sina papper utan att den privata beskattningsbara förmögenheten blir upptrissad.
Efter överspekulationen rasade kurserna senaste vår. Skillnaderna mellan toppoch bottennoteringarna kunde röra sig om mellan 30 och 40 procent för de värst drabbade papperren. Så gott som alla bolag berördes av kursraset om än i olika grad, Även om det här låter dramatiskt led palcerarna inte några brakförluster. Inte heller torde förtroendet för bolagen ha skadats. Tack vare att aktierna var övervärderade hölls alla kvar över emissionskursen. Nu håller marknaden på att nyktra till och kurserna för OTC-aktier utvecklas ganska lika som börsaktiernas.
Fondbörsen nästa?
I bland talas det om att OTC-listan är ett språgbräde till fondbörsen.
— Det är en logisk utveckling. Men hittills har inget OTC-bolag försökt få aktierna börsnoterade, kommenterar Harting. OTC-marknaden har räckt till för att förse bolagen med önskat kapital. — Dessutom, säger han, har tiden varit för kort. Placerarna måste först få ett visst förtroende för bolagen och bolagen måste vänja sig vid att vara börsnoterade. Skattelagstift FRUN OTC FÖRETAGENS
VERKSAMHETSINRIKTNING (Avser OTC-bolag maj 1984 ningen är ytterligare en faktor som bromsar Övergången.
Market-makern också samtalspartner
Tack vare att marknaden utvecklats snabbare än någon vågat räkna med har också market-makerns roll förändrats. Den ursprungliga tanken var att han skall se till att aktierna är likvida för investeraren.
Innan riksdagen gav klartecken för OTC-marknaden sommaren 1982 hade regeringen rett ut frågan och räknat med en sporadisk omsättning på en post i veckan eller en varannan vecka. Market-makerns uppgift skulle då ha varit att träda emellan och med hjälp av sitt handelslager av aktier fungera som surrogat för en mera omfattande marknad.
— Den uppgiften finns visserligen kvar, men har kanske inte riktigt behövts, i och med att handeln blivit tämligen regelbunden, säger Per Appert, institutionsmäklare på Svenska handelsbanken.
Detta har lett till att banken blivit något osäker på hur man skall se på marketmakerns roll. Därför har banken, förutom den rent kursvårdeande funktionen, försökt börja fungera som samtalspartner i börsoch finansieringsfrågor i allmänhet för de bolag man är market-maker. För det här ändamålet har Handelsbanken bildat en arbetsgrupp. Den består av en börsmäklare som skall följa med de dagliga kursförändringarna och en finansanalytiker, som är företagets samtalspartner i allmänna finansieringsfrågor, såsom emissioner. Till gruppen hör ytterligare en börsanalytiker, som analyserar offentligt redovisningsmaterial.
Kursaret påverkade inte market makerns arbete. Appert understryker att det inte är meningen att market-makern skall styra kurserna. Med hjälp av sitt handelslager skall han endast kunna utjämna tillfälliga kursförändringar. Detta kan bli aktuellt då det finns för titet material på marknaden och kurserna börjar svänga kraftigt.
Den snabba utvecklingen påverkade också mäklarna.
— Som mest introducerades två bolag i veckan. Och det ledde till att de flesta mäklarna inte hann sätta sig in i alla bolag, berättar Peter Inmmonen, fondkommissionär på mäklarfirman Carnegie, som svarade för de flesta introduktionerna i fjol. Det här ledde till att mäklarna fick dela upp bolagen sinsemellan.
Introduktionen
Till market-makerns uppgifter hör också Forts, sid. 2 7