OTC : guldägg och katastrofer
av Peter Nordling Forum 1986-08, sida 08-10, 08.05.1986
Efter en trög start skall OTC-marknaden fås att fungera på ett tillfredsställande sätt ännu i år. Med hjälp av ett datorsystem skall mäklarna kunna ställa köp- och säljkurser hela dagen. Det lovar Kaj-Gustaf Bergh, ordförande för Fondkommissionärsföreningen. Och det är på tiden, för nu tycks aktörerna äntligen ha fått upp ögonen för den här marknaden.
då OTC-marknaden startades höste 1984. Föreningsbanken som var först med att meddela om planerna på en OTClista siktade på att, via dotterbolaget Unitas, introducera ett tiotal bolag före utgången av senaste år.
Så blev det emellertid inte. OTC-listan ser fortfarande anemisk ut. Idag noteras endast Expaco, Labsystems och Teleste. Spontel flyttade den första mars över till börslistan, vilket var helt enligt bolagets planer.
Nu lotsar Spontel i sin tur intressebolaget Martela, som tillverkar och saluför kontorsmöbler och -inredningar, till OTC-listan
F örväntningarna var högt uppskruvade
Vinster och katastrofer
För investerarna har framförallt Spontel och Teleste varit goda placeringar. Vid introduktionerna kunde aktierna tecknas för 50 respektive 100 mark.Som bäst har kurserna legat drygt 50 procent över teckningsprisen vid introduktionerna.
För Expacos del har kursutvecklingen också varit klart positiv även om kurvan inte gått lika brant uppåt. Vid de två emissionerna till allmänheten har teckningspriset varit 50 och 55 mark för de bundna aktierna. I år har avslut gjorts till kurser som pendlat mellan 60 och 70 mark.
Betecknande är att kurserna för OTCpapperen i allmänhet hållits mycket stabila, något som gör dem mindre attraktiva.
Labsystems är däremot rena katastrofen. Från introduktionspriset 124 mark har kursen rasat till under 70 mark (se separat artikel).
Ett annat problembarn är Kuopioföretaget Roibox som tillverkar och säljer mätinstrument för pappersindustrin. Företaget genomförde för ett år sedan en emission till allmänheten för att därefter anhålla om notering på OTC-listan. Så har ännu inte skett och i värsta fall blir det aldrig någon notering (se separat artikel).
8
Planer smids
Emissionschet Tapio Ollila på Unitas konstaterar att löftet om tiotalet introduktioner gavs i ett skede då erfarenheten var alltför liten. Enligt honom beror starttrögheten på att kraven är hårda på kandidaterna för OTC-listan. Förutom att de måste uppfylla de krav som OTC-reglementet ställer på dem måste de också ha förutsättningar för att bli lyckade placeringsobjekt.
— Börskurserna påverkade också OTCintroduktionerna negativt i initialskedet, påpekar han.
Ollila tror inte att fallen Labsystems och Raibox skrämt bort aktörerna från OTCmarknaden.
Han framhåller att Unitas undersökt ett knappt tiotal bolag och betonar att det visat sig vara oerhört tidskrävande att sålla ut de företag som verkligen lämpar sig för en introduktion.
-— Men nu har vi en principiell beredskap för några nya noteringar, to m inom en mycket snar framtid, säger han utan att avslöja några detaljer.
Också på KOP, som sköter Martelas emission ligger man i startgroparna för en fortsättning. Esa Cleve som är chef för bankens emissionsavdelning berättar att aktiviteten varit stor ända sedan reglerna för OTC- marknaden trädde i kraft i höstas. Också KOP har synat ett tiotal tänkbara introduktionsobjekt. Och nästa bolag torde vara på väg till listning inom en mycket snar framtid.
Statistik saknas
Någon statistik över avsluten på OTC-listan existerar inte utom i de fall då bolagen själva skött den detaljen.
Trots att placerarna av olika anledningar inte velat hitta till OTC-listan, kom Spontel upp till 750 000 omsatta aktier på ett år och en månad. Enligt bolagets ekonomichef Eero Heliövaara betyder det att ca 20 pro cent av aktiestocken eller så gott som alla småplacerares papper bytt ägare under den här tiden.
Bakom intresset för den här aktien fanns, förutom förväntningarna på en börsintroduktion, också vetskapen om att Spontels aktieägare gynnas då något av utvecklingsbolagets dotter- eller intressebolag introduceras på OTCHistan. Det första exemplet är Martela.
Enligt Heliövaara planerar Spontel att också introducera dotterbolagen Speditor Oy och Karhu-Urheilulaitteet Oy på OTClistan under de närmaste åren.
Reglerna för stränga
Heliövaara anser att OTC-listan fungerade tillfredsställande för Sponteis del.
— Market makern kunde alltid erbjuda aktier åt intresserade placerare. Det enda problemet var att placerarna inte ville hitta till OTC-listan, konstaterar han,
Robert Gylling, VD för Expaco, säger att han inte kan klaga på OTC-marknaden som sådan för Expacos del. Han anser det närmast vara market makerns och bolagets eget fel att kursen inte stigit mera än den gjort. Han naterar en viss störning i handeln i samband med att Unitas tog över market maker-uppgifterna av HAB och Bensow.
Det att OTC-marknaden inte kommit igång på allvar tillskriver han i viss mån det ogynnsamma startläget med fallande börskurser.
— Men, säger han, den kommitté som utarbetade reglerna för OTC-noteringarna var nog påvligare än påven, Då det gäller informationsplikten, kravet på 2 miljoner eget kapital och minst 200 aktionärer är reglerna för hårda.
Föder byråkrat — Det betyder att OTC-listan inte kan bli en småföretagarbörs, anser han.
Beträffande informationsplikten säger Gylling att det inte kan vara meningen att reglerna skall tvinga fram en centratförvaltning som bara sysslar med byråkrati. Han framhåller att den nödvändiga informationen till placerarna på många mindre företag sköts av VD:s sekreterare eller någon motsvarande person.
Gylling hävdar att det bland Expacos dotter- och intressebolag inte ännu finns något som är moget för en egen introduktion på OTC-istan. Det beror närmast på att Expaco gått in i rätt små företag.
— Och med tanke på rådande krav har jag svårt att föreslå en introduktion för ett bolag med mindre än 50 Mmk i årsomsättning, säger han.
Endast ett av bolagen i Expaco-gruppen kommer upp till en årsomsättning på 10 Mmk. Gylling anser det möjligt att några bolag slås ihop i framtiden. Några närmare detaljer avslöjar han inte i det här skedet förutom att något större bolag skall köpas in före sommaren.
8/1986 FORUN,
Tekniken största problemet
Andra bedömare har varit betydligt fränare än Heliövaara och Gylling i kritiken av OTCmarknaden. Man menar att marknaden urholkats p g a av att emissionspriserna varit för höga, bolagen emitterat endast röstsvaga aktier åt allmänheten, informationsplikten är krånglig, market makern missuppfattat sin roll och att noteringssystemet är så obekvämt att de flesta mäklarna inte kontinuerligt är närvarande vid noteringen.
— Det största problemet och huvudorsaken till att OTC-marknaden inte fungerat på önskat sätt är att vi inte har utvecklat de marknadsmekanismer som behövs, säger Kaj-Gustaf Bergh, chef för Bensows bankiravdelning och ordförande för Fondkommissionärsföreningen som har i uppgift att sköta OTC- och mäklarlistorna.
Han konstaterar att idén med OTC-istan är att kursen skall kunna fluktuera hela dagen. Det gör den inte nu då mäklarna (de som ids) ger sina köp- respektive säljkurser i börssalen två gånger om dagen, klockan 9.00 och 15.00. Affärerna görs fortfarande på den lilla svarta tavlan bak i börssalen.
Därför har Fondkommisslonärsföreningen tillsatt en arbetsgrupp som undersöker möjligheterna att utveckla ett system för kontinuerlig notering av bolagen på OTClistan där alla mäklare kan medverka.
I klartext betyder det att handeln bir elektronisk. Mäklarna kommer att kunna ge sina bud sittande vid en dataterminal på den egna byrån.
Valet står mellan Reuters och Telsets system.
Intresset ökar
Bergh är övertygad om att handeln på OTClistan tar fart så fort tekniken fås att fungera.
— Då blir mäklarna intresserade av de och det innebär att deras kunder också blir det. Det hänger nämligen på mäklarna vad kunderna är intresserade av. Minsta tvivel i mäklarens röst kan få kunden att avstå från en placering, säger han. På frågan om när vi får se en fungerande OTC-marknad svarar Bergh att det inte torde vara omöjligt att ordna under loppet av detta år. Och det uttalandet får tas som ett löfte. Fondkommissionärsföreningen planerar också att anställa en sekreterare som samlar in uppgifter om de dagliga noteringarna och volymerna och för bok över de gjorda affärerna.
Pengar till den här funktionen får föreningen genom att uppbära en avgift av medlemmarna. Men tanken är också att de bolag som noteras på listan, enligt mönster från Sverige, skall delta i kostnaderna.
Enligt Bergh har Fondkommissionärsföreningen också planer på att informera närringslivet mera effektivt om OFC-marknacen, vilka bolag som lämpar sig för en introduktion och vad en introduktion innebär för bolaget.
FÖRUN 3/198 — Vi tror att intresset för noteringar ökar i takt med att vi sprider information, säger Bergh optimistiskt.
— Redan idag är intresset stort. Men det är svårt att få ett bolag att löpa linan ut då man inte ännu kan påvisa att listan verkligen fungerar. Och samma problem gäller för investerarna.
Det ökande intresset för OTC-marknaden motiverar Bergh med att flera utvecklingsbolag är tillräckligt gamla för att ha dotterbolag som kan säljas ut till allmänheten.
— Dessutom, Säger Bergh, erbjuds utvecklingsbolagen ofta företag som | själva verket endast behöver mera eget kapital. Och dessa kan då lotsas vidare t ex till OTClistan.
Fantastisk idé
Berg tar inte särskilt allvarligt på den kritik som riktats mot OTC-marknaden.
— Den är en fantastisk idé bara vi får den att fungera. OTC-istan är nödvändig om vi vill ha annat än verkligt stora och verkligt små företag i det här landet, säger han. Men den absoluta majoriteten utgörs av små och medelstora företag. Dessa är dessutom ofta familjeföretag som har svårt att tänka sig en börsintroduktion. Detta därför att börsaktierna beskattas hårdare än andra aktier.
— Så länge skattelagstiftningen är sådan den är och då aktieägarna inte kan ackumulera en sådan personlig förmögenhet att de kan pumpa in tillräckligt med kapital för bolagets tillväxt, är OTC-listan det bästa instrumentet att lösa problemen, slår han fast.
Expacos VD, Robert Gylling, anser att reglerna för OTC-marknaden är alltför stränga.
— Informationsplikten och kravet på 2 Mmk eget kapital gör att OTC-listan inte kan bli någon småföretagarbörs, säger han.
Gynnsamt klimat
Mycket talar för att klimatet för OTC-introduktio ner nu är gynnsamt — åtminstone så länge emissionerna inte är alltför många och alltför stora.
Börsen, där kursutvecklingen redan en tid varit hausseartad behöver alternativ. Och snart har man också tagit ut allt av mäklarlistan. Samtidigt har det frigjorts en mängd pengar från räntebärande papper. Dessa har inte ännu sugits upp av börsbolagens få emissioner till allmänheten.
Vidare påverkas situationen av förväntningarna på ytterligare räntesänkningar.
I det här läget var Martela först med att meddela om en introduktion. Och några dagar senare offentliggjorde klädföretaget Ajanmies likadana planer. Sammanlagt suger de två företagen upp närmare 35,5 Mmk från marknaden.
— Problemet är att mäklarna, det vill säga de som sköter introduktionerna, är litet för rädda. De vill föra ut guldägg på marknaden, säger Bergh.
Han tillägger att de verkliga guldäggen aldrig behöver introduceras på någon lista. Och om de eventuellt introduceras är teckningspriset redan så högt att vinstmarginalen är ytterst liten för placerarna.
— Men, framhåller han, det inte något fel på att också introducera riskbolag — tvärtom, sådana måste också finnas. Men mäklarna vill inte ta i dem av rädsla att förlora ansiktet.
Peter Nordling vänd
Kaj-Gustaf Bergh, ordförande för Fondkommissionärsföreningen, hävdar att OTC-listan är en superb idé.
— Problemet är endast att få marknadsmekanismerna att fungera. Och det skall de göra före årsskiftet, lovar han.
Björn Forss, VD för Roibox, medger att tidtabellen för noteringen var alltför optimistisk.
taget är många.
Hogteknolog flop på
Det har varit föga framgångsrikt att introducera högteknologiföretag på den finländska OTC-marknaden. Både Roibox och Labsystems är idag besvikelser för placerarna. Andra högteknologiföretag känner OTC marknaden ännu inte till.
å Roibox senaste vår emitterade D 21000 B-aktier å 290 mark till allmänheten lovade bolaget anhålla om en OTC-natering. Ingenting sades dock om tidpunkten och på det rider bolaget nu.
Roibox’ VD, Björn Forss, meddelar att noteringen knappast blir av i år. Orsaken är att företaget i likhet med andra nya högteknologiföretag har lönsamhetsproblem I initialskedet då produktutvecklingen slukar betydande belopp.
Enligt Forss uppgår fjolårets förlust till ca 2 Mmk. Omsättningen var 4,5 Mmk.
Det här betyder inte att företaget är påväg mot konkurs — tvärtom. Roibox, som tillverkar högklassiga mätinstrument för pappersindustrin har enligt Forss nu en orderstock på ca 9 Mmk. Export till USA, Sverige och Sovjetunionen har inletts.
— Men det är inte nog, vi tänker skjuta upp noteringen tills vi har ännu bättre resultat att visa på, säger Forss,
Noteringen osäker
Han medger att den tänkta tidtabellen var för optimistisk, och försäkrar att bolaget inte gett upp planerna på en notering. På bolaget har man dock diskuterat möjligheten att moderbolaget Puumalaisen tutkimuslaitos löser in småplacerarnas aktier.
10
Och faktum är att en notering inte lyckas med den nuvarande ägarbasen. B-aktierna är nämligen fördelade på mindre än 100 händer och för en notering krävs 200 aktionärer. Forss hävdar dock att antalet ägare lätt går att öka.
Genom sölandet med noteringen har förhållandet mellan Roibox och market makern bankirfirman Keltele & Tommila svalnat.
VD Jukka Keiltele konstaterar att noteringen borde ha varit klar redan tidigt i höstas. Han anser att en inlösning av småplacerarnas aktier är enda sättet för Roibox att klara sig ur situationen med äran i behåll.
Förhållandet mellan bolagen kyls ytterligare ned av att bankirfirman tecknat drygt 3 700 Roibox-aktier men betalt endast 640 stycken. Detta irriterar givetvis Roibox. Men företaget har mot bakgrunden av att noteringen inte ännu blivit av gett anstånd med betalningen till utgången av denna månad.
Jukka Keitele framhåller att aktierna betalas så fort det är klart att de noteras. Går Roibox in för inlösningsmodellen ämnar Keitele returnera de obetalda aktierna.
Keitele säger att bankirfirman aldrig mera deltar i introduktioner av högteknologiföretag på OTC-istan.
— Dem skall storföretagen finansiera, anser han,
Osmo Suovaniemi, VD för Labsystems, säger ingenting trots att frågetecknen kring före Däremot kan Keitele väl tänka sig att delta i utvecklandet av OTC-marknaden genom att lotsa in andra typer av företag.
Också om Roibox sölat oskäligt länge tror Björn Forss att placerarna inte förlorat förtroendet för bolaget. Få har velat bli av med sina aktier och de som velat har fått dem sålda för 350 mark hos Keitele & Tommila.
— Men den handeln har varit ytterst marginell, betonar Keitele.
Djupdykning för Labsystems De som placerat i Labsysterns har däremot förlorat förtroendet med besked. Då det för några veckor sedan läckte ut att bolaget gjorde en brakförlust på ca 20 Mmk i fjol började aktiekursen en djupdykning. I skrivande stund är bottennoteringen 49 mark. Introduktionspriset hösten 1984 var 124 mark.
Emissionspriset ansågs vara högt. Aktiens nominella värde är endast 10 mark och bolaget meddelade att dividend inte kommer att betalas de första åren. Man hänvisade till verksamheten är sådan att pengarna behövs till produktutveckling och att placerarna i stället får njuta av värdestegringen på aktierna.
Så gick det alltså inte.
Ett av försäljningsargumenten vid introduktionen var att Labsystems satsar en exceptionellt stor andel av resultatfinansieringen på forskning och produktutveckling.
Ironiskt nog är detta huvudanledningen till att ekonomin brakat samman. För fjolåret budgeterade Labsystems en försäljning om 203 Mmk. På grund av att analyssystemet Mutascreen, som skulle svara för bulken i försäljningen, fortfarande är under utveckling blev omsättningen endast 135 Mmk.
Räddas från konkurs
Resultatet blev alltså starkt negativt och enligt uppgifter i pressen har företaget skulder på 130 Mrnk till Föreningsbanken. Detta ordnas troligen upp genom ett konvertibelt skuldebrevslån, modell Asko och Salty. Och det torde vara klart att företaget skall räddas från konkurs.
Det är inte enbart uteblivna försäljningsframgångar som inverkat negativt på Labsystems. Andan på företaget är så dålig att ett betydande antal nyckelpersoner hoppat av. Totalt har ett hundratal personer lämnat företaget under ett års tid.
Nu permitteras 80 personer till följd av det skrala ekonomiska läget och 50 personer flyttas till dotterbolaget Eflab. Före dessa arrangemang hade Labsystems 290 anställda.
Trots att ryktena kring Labsystems varit många har VD Osmo Suovaniemi vägrat ge några som helst uppgifter om bolaget. Sedan början av mars har han vid tre tillfällen lovat ställa upp på en intervju för Forum. Samtliga annulerades dock — den sista med en knapp timmes varsel.
Peter Nordlin 8/1986 PORUN,