Otnäs redan för trångt!

Taggar: Orter: Otnäs

Otnäs redan för trångt e Otnäs är för trångt, speciellt om man tar hänsyn till de nya behov som de senaste 20 årens tekniska utveckling gett upphov till, säger professor Pentti La as onen, rektor för Tekniska högskolan till Forum.

e År 1947 gjordes en prognos för studentantalet fram till år 1965. Då kalkylerade man med 550 nya teknologiestuderande per år. Nu är man redan uppe i över 800.

e Vi har tre tekniska högskolor i landet: förutom den H Otnäs finns det tekniska högskolor i Tammerfors och Villman strand.

FORUM: — Vilken är utflyttningens historiska bakgrund? SVAR: — Den historiska bakgrunden känner jag faktiskt inte till. När jag i december 1948 som nyutnämnd professor deltog i lärarrådets möten var dåvarande industriministern och kanslichefen också närvarande. De presenterade donationsbrevet. Det var då vi officiellt fick veta att vi om någr år skulle få flytta ut till Otnäs.

FORUM: — På vilka grunder delades Otnäsområdet mellan de olika statliga institutionerna, Tekniska högskolan, Statens tekniska forskningsanstalt m fl?

Forum 7/71

SVAR: — Tekniska högskolan och Statens tekniska forskningsanstalt är båda underställda industriminsteriet. Områdets uppdelning har därför hittills varit en fråga som detta ministerium har kunnat besluta i. Men den första juli nästa år kommer TH att underställas undervisningsministeriet. Då kan frågan bli ganska kinkig.

FORUM: — Motsvarar dagens tekniska högskola förväntningarna?

SVAR: — Ja, den frågan borde man ställa till eleverna. När vi flyttade till Otnäs trodde vi att vi inom en snar framti 1 skulle ha alla avdelningarna här. Utflyttningen har dessvärre tagit betydligt längre tid i anspråk än planerat. Först i Otnäs var avdelningen för teknisk fysik, som flyttade omkring år 1960. Fortfarande är inte alla avdelningarna här. Maskiningenjörsavdelningens textillinje har ännu sina lokaliteter i Helsingfors.

FORUM: — När blir TH helt utflyttat?

SVAR: — I själva verket är det möjligt att planerna redan ändrats, så att textilundervisningen helt överflyttas till Tammerfors. I så fall kan man väl påstå att Helsingfors tekniska högskola är helt utflyttad.

FORUM: — Blev Otnäs för litet?

SVAR: — Ja, det är sant att Ötnäs är för trångt, speciellt om man tar hänsyn till de nya behov, som de senaste 20 årens tekniska utveckling gett upphov till. Som exempel kan jag nämna att det för närvarande verkar vara omöjligt att uppföra en tillräckligt stor byggnad för databehandlingsundervisningen och -servicen, om vi inte får tillgång till extra tomtmark utanför det nuvarande området. Men jag vet inte om det finns utsikter att få sådana tilläggsområden.

FORUM: — Har man lyckats prognosticera elevantalets utveckling?

SVAR: — År 1947 uppgjorde kanslichef Lehtosalo från jordbruksministeriet en prognos för studentantalet fram till år 1965. Då kalkylerade man med 550 nya teknologiestuderande per år. Nu har vi redan över 800. Alla prognoserna har visat sig vara underdimensionerade åtminstone visavi Tekniska högskolan.

FORUM: — Vilket är optimiantalet nya studerande per år?

SVAR: — Jag tror nog att antalet 1 000, som prognosticeras i kanslichef Raholas kommttébetänkande ligger nära optimet. I annat fall kan man väl inte motivera grundandet av så många andra tekniska högskolor i Finland.

FORUM: — Hur motiverat är det med tre tekniska högskolor i Finland?

SVAR: — Jag förmodar att om man ställer samma fråga till rektorerna i Tammerfors och Villmanstrand, så blir svaret litet annorlunda än mitt. Jag tror nämligen inte att det är nyttigt med många små högskolor, som alla arbetar inom en så smal sektor som teknologi, utan det vore bättre med en enda stor enhet. De små högskolorna har inte samma resurser som en stor att utrusta sina laboratorier och ombesörja vidareutbildningen.

FORUM: — Kommer biblioteket att räcka till?

SVAR: — Det tror jag nog vad gäller själva byggnaden. Biblioteksväsendet undergår för närvarande en genomgripande omvandling så att böckerna och tidskrifterna småningom ersätts med magnetband och dylikt. Då spelar golvutrymmet en underordnad roll i jämförelse med den tekniska utrustning, som krävs för de moderna informationsmedierna.

FORUM: — Motsvarar uppdelningen av avdelningarna dagens behov?

SVAR: — Vi har på senaste tid ganska mycket diskuterat en ny uppdelning av avdelningarna. I stället för dagens nio avdelningar skulle det finnas bara fyra. Planerna går i korthet ut på följande. Maskiningenjörsavdelningen förblir i sin nuvarande form. Dagens arkitekt-, lantmäteri- och byggnadsavdelningar utgör i framtiden byggnadstekniska avdelningen. Avdelningarna för teknisk fysik och elektroteknik sammanslås. Avdelningarna för kemi, träförädling och bergsindustri sammanslås till en utvidgad kemisk avdelning.

12

FORUM: — Alla avdelningar har nu avdelningsbyggnader. Vad händer när avdelningarna sammanslås?

SVAR: — Några av mina kolleger har uttryckt sina farhågor. De anser att varje nybildad avdelning borde vara koncentrerad till endast en byggnad. Men jag anser det inte vara av så stor betydelse. Däremot är det viktigt att varje avdelnings institutionsbibliotek ligger nära varandra så att man inte behöver promenera alltför långa sträckor för att nå det bibliotek man vill utnyttja.

FORUM: — Skall utrymmena omdisponeras?

SVAR: — Nej, inte ser jag för närvarande något behov för en större omdisponering.

FORUM: — Hur ser TH:s rektor på prestationspoängsystemet och »lilla diplomets» avskaffande?

SVAR: — Jag förstår inte varför de båda åtgärderna är sammanknutna. Lilla diplomets avskaffande är fullkomligt genomförbart även om man inte inför prestationspoängsystemet. Vad sedan prestationspoängen beträffar, inser jag nog de mycket stora fördelarna som systemet medför. Man får emellertid inte vänta sig för mycket av det. Vi är trots allt tvungna att utbilda ingenjörer som uppfyller vissa kompetenskrav, och då kan eleverna inte tillåtas alldeles fritt välja sina ämneskombinationer. Vissa ganska strikta regler är nödvändiga för att koordinera ämneskombinationsvalet.

FORUM: — Kommer prestationspoängsystemet att innebära att man frångår vitsord vid bedömning av kunskaper? SVAR: — Visst kunde man tänka sig att avskaffa betygen om prestationspoängsystemet införs. Inte är de väl absolut nödvändiga nu heller. Men den som vill anställa en nybliven ingenjör vill väl veta något om hans intresseriktning och hans speciella anlag, och då kan det vara viktigt för arbetsgivaren att få ta del av vissa vitsord.

FORUM: — Ändras studieplanerna tillräckligt snabbt efter situationens behov?

SVAR: — Studieplanerna kunde nog ändras snabbare än vad som hittills varit fallet. Men ofta krävs finansiella åtgärder för att fullkomna den modernisering av studieplanen som den fortskridande tekniska utvecklingen nödvändiggör. När vi får ekonomiska möjligheter att anskaffa ny utrustning, är vi nog också färdiga att förnya och modernisera studieplanen i samma takt. Den långsamma procedur, som är förknippad med anskaffning av materiella resurser hindrar oss vanligen att smidigt följa den tekniska utvecklingen.

FORUM: — Samarbete över avdelningsgränserna och proJektarbeten är nya begrepp i undervisningen. Vad görs i TH i dessa frågor?

SVAR: — Här har TH ett nytt och ytterst viktigt verksamhetsfält. För min del anser jag att i synnerhet den planeringskommitté som tillsattes förra hösten har som en av sina allra viktigaste uppgifter att undersöka de här frågorna. Jag tror att kommittén vore tacksam för idéer och uppslag från studenterna. Förslag till samarbetsprojekt och förändringar i studieplanerna, som framförs till kommittén, kommer nog att prövas allvarligt. Motsvarande förslag kommer då att framläggas inför högskolans förvaltning o s v.

FORUM: — Ryms miljövården med i studieplanerna? SVAR: — Frågan berördes häromdagen vid lärarrådets sammanträde. Vi har planer på att införa miljövård i studieplanen för alla avdelningar. En liten kommitté under ledning av prof. Kajosaari undersöker för närvarande frågan och kommer att presentera sina förslag före nästa studieår. Man har också undersökt möjligheterna att arrangera en »Studia generalia» föreläsningsserie.

Forum 7/71