Överkapacitet får världens skogsindustri att vackla

av Björn Sundell Forum 1982-18, sida 10-13, 17.11.1982

Taggar: Teman: skogsindustrin

• — Sveriges politik har varit mycket aggressiv ända sedan devalveringen för ett år sedan, säger verkst. dir. Casimir Ekraorooth vid Kaukas, även ordförande vid Skogsindustrins Centralförbund.

— Det är förbluffande hur snabbt svenskarna plockat åt sig marknadsandelar på Finlands bekostnad. I synnerhet inom sågvaruindustrin går det lätt att ersätta en leverantör. med en aunan om prisnivån varierar.

Statistik från Skogsindustrins centralförbund visar att sågvaruexporten fram till september i år minskat med 15 procent uttryckt i volym. Den värdemässiga minskningen uppgår till hela 25 procent. Volymmässigt har pappersoch cellulosaexporten gått ner med fyra procent under årets åtta första månader.

De här siffrorna visar dock inte problemet i hela dess omfattning. Minskningen inom produktionsvolymen i kombination med den utbyggda kapaciteten inom sågindustrin gör at 10

Alla sjunger samma klagosån Överkapacitet få världens skogsindustri att vackl kapacitetsutnyttjandet för sågarnas del dalat från 90 procent 1980 till 60 procent 1982.

Problemen global — På kort sikt ger devalveringen i Sverige den svenska skogsindustrin vissa — konkurrensfördelar, medger verkst.dir. Eric Ebrorooth vid Jaakko Pöyry International.

— På längre sikt sker dock en utjämning, förutsatt att man i Finland kan hålla inflationen i schack. Devalveringar löser inte problemen, i synnerhet inte när det råder överkapacitet på marknaden.

— I samtliga industriländer spelar bla pappersindustrin en relativt viktig roll. Alla värnar om sin pappersindustri och drastiska åtgärder från ett enskilt lands sida leder lätt till motreaktioner, poängterar Eric Ehrnrooth.

— På tidningspapperssidan råder det en överkapacitet på 20 procent i dag, och orsaken är bara delvis de dåliga tiderna.

Reaktioner och motreaktioner blir därmed oundvikliga. Den internationella valutafonden IMF och Europeiska Gemenskapen EG har kraftigt kritiserat den svenska devalveringen och EG-länderna har hotat med tullar. Under de senaste åren har irriterade blickar även riktats mot Finland som byggt ut kapaciteten inom såväl sågvaruindustrin som pappersindustrin.

Inget annat industriland är i så bög grad beroende av sin skogsindustriexport som Finland. Ungefär två femtedelar av vår export består av skogsindustrins produkter. Motsvarande siffra för Sveriges del är en femtedel. De senaste årens investeringar i Finland visar att vi ämnar fortsätta på samma väg.

Produktionskapaciteten inom vår sågindustri låg vid 9 miljoner kubikmeter år 1970 enligt en utredning som

Forum 18/82

De finländska sågarnas produktion ha minskat med 13 procent i år medan massa- och pappersindustrin tvingat skära ner produktionen med närma- Milj.ton re fyra procent. Inte sedan mitten av 1 70-talet har kapacitetsutnyttjandet a varit så lågt för sågarnas del, har inte precis förbättrats av det faktum att kapaciteten byggts ut under slutet av 70-talet. Gång på gång har efterfrågekurvorna justerats neråt — den låga ekonomiska tillväxten skapa och läget

INB BN

KAPACITETSUTVECKLINGEN INOM FINSK PAPPERSOCH KARTONGINDUSTRI 1970, 1975, 1980 OCH PROGNOS FÖR 198 78 60 63 Tidningspapper 4.9 Tryck- och skrivpapper Övr. papper och karton tydliga avsättningsproblem. I oktober 1970 1975 — 1980 — 1985" kom sedan den slutliga chocken när Sverige genomförde sin 16-procentiga KAPACITET I RELATION TILL ANDRA LÄNDER devalvering. Den upplevdes som ett 1975 1980 1988 slag under bältet, inte bara i Finland, Hela världen 194 82 35 utan också i många andra europeiska länder. oo PRODUKTIONSKAPACITETEN INOM VÄRLDENS PRODUKTIONSVOLYMENS UTVECKLING INOM FINLÄNDSK PAPPERS- OCH KARTONGINDUSTRI SKOGSINDUSTRI Milj.ton Index Index 250 225 Index ‘1971’=100 Kor 198 Kemisk skogsindustri. 200130- N 175 3896 Nordamerika 120- É 4120 150T"nor 4110 100 Lo 400 Japan 1971 72 73 79 80 8 82 10090- Å 490 25.586 Västeuropa Mekanisk skogsindustri 80- 480 sol BM na 70- 470 4 4 [15 Asien 1256 Övriga Siffran för 1982 gäller fram till september. 1985" L Källa: FAQ

Industrialiseringsfonden gav ut i fjol. De utbyggnader som sker och har skett ger en kapacitet på ca 12 miljoner kubikmeter 1985. 1980 var kapaciteten ca 11 miljoner m?.

Åven om det är svårt att exakt mäta kapaciteten, är det intressant att jämföra dessa siffror med FAO:s uppgifter om världens sågvaruproduktion under åren 1970—1980. Vår kapacitet ökade alltså under dessa år med ca 20 procent. Den sammanlagda produktionen av sågvaror ökade under samma tid med bara 3 procent allt som allt. Året 1980 var visserligen ett exceptionellt dåligt år konjunkturmässigt. Jämför man i stället 1970 med 1979, så ökade världsproduktionen av sågvaror med 7,7 procent. Även denna siffra ligger långt under vår kapacitetsökning.

Nu kan man givetvis som motargument anföra, att vår andel av världsproduktionen (3 procent på sågvarusidan) är så marginell, att en avsevärd

Forum 18/8 kapacitetsökning inte rubbar balansen. Det här argumentets riktighet beror på hur många andra marginella producenter som tänker på samma sätt som vi.

Också på pappers- och kartongsidan är tillväxttakten snabb för den finländska industrins del. De nio nya pappersmaskinerna som tagits i bruk eller håller på att byggas upp nu under 1980talet kommer att öka pappersindustrins kapacitet med 20 procent. År 1980 kunde 6,3 miljoner ton papper och kartong tillverkas i Finland, år 1985 är vi uppe i 7,8 miljoner ton. Enligt FAO:s prognoser kommer vår andel av den västeuropeiska pappersindustrins kapacitet därmed att stiga från 12.2 till 13,6 procent.

Stora enhete — Det är klart att devalveringar inte i längden kan lösa problemen. Den teknologiska utvecklingen har varit så dan att pappersprodukter som tidigare ansågs vara specialkvaliteter och därmed tillverkades med små pappersmaskiner, i dag är bulkvara. Då måste produktionen ske i stora enheter, framhäver Eric Ehrnrooth vid Jaakko Pöyry.

I Finland håller man just på att investera i dessa moderna och relativt stora pappersmaskiner med en kapacitet på 100—170 000 ton papper. Äldre och mindre europeiska enheter står därför inför problem, vilket också förklarar varför EG med oblida ögon betraktat det finländska investeringsprogrammet. Någon måste gå under i det långa loppet om kapaciteten i världen växer snabbare än efterfrågan — Moderniseringen av den finländska pappersindustrin har gett den förutsättningar att hävda sig också i framtiden, säger Eric Ehrnrooth.

— Men det finns också en gräns för kapacitetsökningen. Hittills har nästan all nybyggnad varit knuten till expan L sion. I framtiden räcker råvaran inte längre till för ytterligare utbyggnad av kapaciteten, utan nu måste man mer och mer gå mot konverterade slutprodukter, vertikal integration.

Här kan man redan ta tissue-sidan som exempel. Från träråvaran görs ett stort antal konverterade slutprodukter, för både hygieniska ändamål och industriellt bruk.

— I det här sammanhanget uppstår problemet, att slutprodukten inte borde tillverkas alltför långt från marknaden. I något skede måste den vertikala integreringen avbrytas rent geografiskt, så att den sista produktionsfasen sker nära köparna.

Kritiken orättvis

VD Casimir Ehrnrooth vid Kaukas anser inte att man kan kritisera investeringarna i nya maskiner inom skogsindustrin, även om den allmänna depressionen och prognoserna, som pekar på låg tillväxt, medför besvärande kapacitetsöverskott.

— Om vi tror på skogsindustrins framtid i det här landet, är det viktigt att även maskinparken är sådan, att den tryggar vår konkurrenskraft. De flesta investeringarna utgör ersättande sådana, varvid äldre maskiner samtidigt tas ur bruk. Om de nya investeringarna inte genomförts, ja då hade vi verkligen haft orsak att vara bekymrade.

På kort sikt är det följderna av den svenska devalveringen som oroar. Här är dock frågetecknen änsålänge många. Ingen vet hur Sverige kommer att klara av det inflationshot som devalveringen förde med sig. Det är heller ännu inte klart hur de enskilda svenska skogsföretagen kommer att reagera. Kommer devalveringsvinsten att användas för att öka den egna lönsamheten, eller intensifieras priskriget? Ett upptrappat priskrig skulle framför allt på sågvarusidan skapa stora problem för de finska skogsföretag som redan länge kämpa 1 År Sågar 1970 = 78X 1972 = 77 1974 = 73 1976 55 1978 — 68 198 1982E 6 med lönsamhetsproblem och som har skulder som överstiger årsomsättningen.

— Devalveringseffekterna slår hårdast ut på sågindustrin, säger VD Casimir Ehrnrooth. Sågarna kan inte dra mycken nytta av de lättnader som ingår I det paket som regeringen godkände efter Sveriges devalvering.

— På papperssidan har den finska devalveringen lett till en klar förbättring. I motsats till sågvarorna, som noteras i svenska kronor, får pappersexportörerna betalt i valutor som har stigit till följd av devalveringen.

Hur länge nyttan av devalveringen består, beror enligt Ehrnrooth helt på våra möjligheter att hålla inflationen i styr.

Internationell oro

Den finländska skogsindustrin har i långa tider uttryckt sin oro över framtiden. Det är den inte ensam om. Oron är klart märkbar också i utlandet. Norrmännen, som inte följde Finlands exempel i devalveringskarusellen, har haft all anledning till oro efter det svenska devalveringsbeslutet. Och norska politiker och industrimän har heller inte skrädat orden. Statsminister Kåre Willoch och finansminister Rolf Presthus har anklagat Sverige för att exportera sina problem till andra länder.

Verkställande direktören i den norska pappersindustrins centralorganisation, Arild Hoiland, har betecknat den svenska devalveringen som det värsta slag som rammat dem sedan kriget.

Norska Tofte Cellulosafabriks konkurs råkade sammanträffa med den svenska devalveringen och konkursen återspeglar problemen inom norsk skogsindustri. De sjunkande priserna på massa — från över 500 dollar per ton i fjol till 450 dollar — har drabbat norrmännen betydligt hårdare än svenskarna och finländarna.

KAPACITETSUTNYTTJANDET INOM FINLANDSK SKOGSINDUSTRI

Papper = Cellulos 95 x 98 X 921 78 95 927 73 72 82 78 9235 97 80 7 Även amerikanerna har stämt in i klagosången, visserligen inte som en följd av europeiska devalveringar, utan av recessionen och de höga räntorna som fortsättningsvis håller byggnadsverksamheten på en låg nivå. Amerikanska tidskrifter från i höst, bland dem Business Week, ger klara indikationer på den amerikanska skogsindustrins problem. Vokabulären är känd: Hög skuldsättning, höga räntor, alltför dyr råvara, låg tillväxttakt.

Den amerikanska skogsindustrins investeringsiver nådde toppen under åren 1978—79 och fortsatte ännu efter att lågkonjunkturen pressat ner försäljningssiffrorna. Även om skuldsättningsgraden inte är på långt när lika hög som i Finland, skapade den höga räntenivån problem. Ränteutgifterna steg kraftigt i början av 80-talet samtidigt som den avtagande efterfrågan skapade avsättningsproblem och reducerade vinsterna.

Den amerikanska skogsindustrin har därmed tvingats ta skeden i vacker hand och kraftigt skära ner investeringarna. Enligt en utredning som Business Week gjort ökade skogsindustrins investeringar från 1972 till 1979. Om index för 1972 var 100, så kom man till ett indextal på 255 år 1978. Därefter har det burit av neråt i stadig takt, och indexet ligger vid det här laget kring 170.

Varierande räntenivå

Den finska skogsindustrin är skuldsatt i betydligt högre grad än den amerikanska. Å andra sidan innebär den höga räntenivån i USA, som återspeglar utbud och efterfrågan på kapital, att de amerikanska skogindustriföretagen inte rimligtvis kan skuldsätta sig i samma grad som de finländska. I Finland har räntenivån i många års tid legat under inflationen, medan den i USA legat långt över inflationstakten. Dessutom är den amerikanska

Forum 18/8 aktiemarknaden betydligt mera utvecklad i USA, vilket gör att kraven på lönsamhet är högre i Förenta Staterna än i Finland. Framför allt gäller detta avkastningen på investerat kapital på kort sikt.

Som exempel kunde man ta situationen för ett år sedan. Då låg diskontot — centralbankens grundränta — i Finland på 9,25 procent. Inflationen under ett års tid räknat från sommaren 1980 till sommaren 1981 uppgick till 13 procent. Det amerikanska diskontot var vid samma tidpunkt 13 procent och inflationen bara dryga 10 procent. I år har den amerikanska inflationen pressats ner ordentligt, och det är svårt att motivera investeringar finansierade med externt kapital till en räntenivå som är dubbelt så hög som inflationen.

Många finländska investeringar som genomförts under den senare hälften av 70-talet hade varit otänkbara i exempelvis USA. Man kan illustrera jämförelsen med det finländska cellulosaföretaget Metsä-Botnias miljardinvestering som till 90 procent finansierades med lån. Åren 1979—80 låg medelräntan på dessa lån vid 8,6 procent medan inflationen var betydligt högre. En dylik investering hade knappast varit möjligt ifall räntan legat på en internationell nivå om 15 procent.

De som verkligen har fog för oron är britterna. I fjol var det någon i kungadömet som, något tillspetsat, karaktäriserade Storbritannien som landet där man stängde en skogsindustrifabrik i månaden och tog en pappersmaskin ur bruk i veckan.

Följande sifferuppgifter som är hämtade ur Financial Times ger en klar bild av dilemmat: Antalet arbetsplatser inom brittisk skogsindustri halverades från 1970 till 1982. Hemmaproduktionen av tidningspapper har sjunkit från 760 000 ton 1964 till 114 000 ton i fjol. Och slutligen: Medan den inhemska industrin svarade för tre fjärdedelar av efterfrågan på skogsindustriprodukter för tjugofem år sedan, är motsvarande andel numera under hälften.

Den brittiska pappersindustrin har investerat 3 miljarder mark i pappersmaskiner sedan 1979. Dock, skriver Financial Times, har de stora svenska och finska devalveringarna ruskat om den brittiska industrin ordentligt, i synnerhet som de nordiska producenterna har tillgång till billigare energi och större råvarutillgångar i hemlandet.

Britterna ämnar dock inte ge upp, utan också här investerar man i förbättrade produktionsprocesser och effektivare användning av energi och råvara.

Forum 18/82

Landskampen Filand-Sverige

Den finländska skogsindustrin är uppriktig bekymrad över det ekonomiska läget. Exportmioskningen under årets nio första månader om 15 procent inom sågindustrin ger givetvis fog för oron.

Samtidigt kan man inte låta bli att notera, att också svenskarna uttryckt liknande oro för framtiden. Det har rått en viss landskampsstämning mellan det finska och det svenska näringslivet i år. Ända sedan början av år 1982 har svenskarna försökt visa att finländarna övertagit marknadsandelar och vice versa.

Arbetsgivarnas Centralförbund i Finland gav i somras ut en utredning som visade att vårt lands konkurrenskraft försämrats med 12 procent i förhållande till Sveriges. Framför allt är det då inom skogsindustrin som problemen varit märk bara.

Den svenska industrin har svarat med samma mynt. ”Svensk industri har tappat konkurrenskraft därför att låg efterfrågan medfört sämre produktionsutveckling än i utlandet”, skrev den svenska arbetsgivartidningen — SAF-tidningen — i augusti. Och e utredning som två svenska socialdemokrater gav offentlighet åt samma månad kom till att Finland och Kanada klart kört om den svenska skogsindustrin, både vad beträffar konkurrenskraft och marknadsandelar.

Konklusionerna har varierat beroende på vem som gjort utredningarna och på vilken statistik de baserats. Den som följt med såväl finska som svenska ekonomiska tidskrifter har kunnat dra den förbluffande slutsatsen, att den svenska skogsindustrin förlorat marknadsandelar till den finska, samtidigt som den finska förlorat marknadsandelar till den svenska under samma tidsperiod.

I denna landskamp där båda parterna tävlar med varandra om vem som ligger sämst till, är det inte så underligt att den svenska devalveringen på 16 procent gett upphov till nya bekymrade kommentarer från finländskt håll. Sist och slutligen ligger roten till det onda i den internationella lågkonjunkturen som minskat efterfrågan samtidigt som flera länder, däribland Finland och Sverige satsat på att bygga ut kapaciteten.

Den finländska skogsindustrins uttalanden om minskad produktion och export ackompanjeras av liknande uttalanden från svensk sida. forts. sid 3 — På tidningspapperssidan råder det ett överutbud i världen och orsaken är bara till en del de dåliga tiderna, säger VD Eric Ebrnrooth vid Jaakko Pöyry International. Någon måste gå under i det långa loppet om produktionskapaciteten växer snabbare än efterfrågan.

13