Övertro på biobränsle bromsar naturgassatsning i Sverige
av Christian Schönberg Forum 1994-10, sida 28-29, 25.08.1994
nder 1980-talet gick det uppåt fö naturgasplanerna i Sverige d man jobbade utgående från att kärnkraften skulle börja förtidsavvecklas redan 1995—1996. Hela planeringen utgick från det, men så gick det ju inte. Genom att den s.k. trepartiöverenskommelsen trädde i kraft år 1990 gick luften ur hela den storstilade naturgasplanen.
Osäkerheten gällande den framtida energiförsörjningen i Sverige är stor. Om man utgår från scenariet att Sverige sannolikt kommer att avveckla kärnkraften, har naturgasen en uppenbar mission att fylla. Om landet däremot väljer att köra vidare på kärnkraftslinjen krävs mera ingående beredning av till buds stående alternativ. Naturgasförespråkarna i Sverige hävdar emellertid att det redan nu tillsammans med finländska intressen finns en tillräcklig marknad för att bygga ett samnordiskt naturgasnät. Men utan stabila skattearrangemang och statligt engagemang i fråga om riskavlastning och krediter har industrin inte tillräcklig kraft att genomföra ett så omfattande projekt på egen hand.
— Visst finns det människor som motarbetar naturgasen och visst är det synd att utvidgningsplanerna i Sverige ligger nere för närvarande, säger verkställande direktör Gustaf Malmberg från Svenska Gasföreningen. Men inte har naturgasen som sådan blivit sämre för det. En naturlig utveckling sker fortfarande i södra Sverige där konsumtionen snabbt närmar sig europeisk nivå, Naturgasen är trots ett visst koldioxidutsläpp det klart miljövänligaste alternativet. men som vi vet är det ju politikerna som styr och ställer i landet, Viktigt är också att kunna påverka politikerna och övertyga dem om att vi måste ha fasta regler, man kan inte fortsätta ändra energiskatterna en gång om året som man gjort de senaste åren.
— Vad som däremot politikerna inte kan styra, och som också kan göra oss mera optimistiska är att vi faktiskt går mot ett ökat energibehov i Sverige. Hur vi sedan skall lösa ekvationen kan vi ju alltid diskutera. Aven om kärnkraften blir kvar efter 2010 så räknar alla med ett ökat energibehov.
Lång planeringsti — Det kanske största problemet för naturgasens vidkommande är den långa planeringstiden, säger Malmberg. Politiker som sitter och tittar på landets kraftbalans just nu ser ju att vi inte behöver mera energi just i dag, men när behovet blir akut kanske år 2004—2005 kan man inte bara vrida på kranen och låta gasen strömma, Byggbeslutet bör tas i år, senast nästa år om vi vill ha nån gas överhuvudtaget.
2 Övertro på biobränsle bromsar naturgassatsning i Sverige
Byggbeslut för naturgasrö bör tas senast 1995
URÖPEISKA NATURGASNATET jerskt av huvudiedningar 1984
Christian Schönberg
Gustaf Malmberg försöker förmå politikerna att komma bort från sitt kortsiktiga tänkande. Det finns ett liv också borto nästa mandatperiod, säger han,
Debatten om det samnordiska naturgasnätet gör på tomgång. I et
Sverige har biogasivrarna lyckats så bra i sin att naturgaskämparna numera tvingas slåss ur un e politiska bromsklossarna har slagits på vilke få sin röst hörd.
oboyverksam rläge för at betyder närapå total stiltje i beredningsprocessen.
Den största tveksamheten har ju definitivt kommit från svensk sida. Nu gäller det att komma bort från låsningar och kortsiktigt tänkande samt förmå politikerna att lyfta blicken och titta framåt — bortom nästa mandatperiod.
— Det är i och för sig inget större problem att täcka kommande energibehov, men om man prioriterar en miljömässigt vettig energiproduktion bör man i främsta hand räkna bort olja och kol som huvudalternativ. Kvar blir då naturgas och biobränslen. I det läget är vår bestämda uppfattning att det finns plats för vardera på marknaden. Det torde vara helt orimligt att vänta sig att biobränslena skull kunna ta över hela det kommande energibehovet. Skulle man därtill addera behovet att ersätta ett eventuellt bortfall av den energi som kärnkraften nu producerar då blir ju ekvationen ännu värre.
Naturgasen finns i vår närhet, vi befinner ju oss mitt emellan värdens största naturgastillgångar. Detta skapar en situation som är alldeles för bra för att fuskas bort — den borde i alla rimligheters namn vara mycket tilltalande för politikerna Ökat politikerintresse?
Det politiska intresset för ett utvidgat nyttjande av naturgasen verkar ändå viss mån öka i Sverige. Såväl socialdemokrater som folkpartister och centerpartister har lämnat in motioner till riksdagen för att få igång seriösa undersökningar med anknytning till det samnordiska projektet och så sent som den 26 maj fattade riksdagen ett beslut att tillsätta en energikommission som skall titta brett på energifrågorna.
— Direktiven är ännu inte presenterade, men så vitt vi förstår kommer kommissionen att få till uppgift att också ta med naturgasen som ett beaktansvärt alternativ, Sen gäller det ju för oss att få vår röst hörd och kunna prestera så positiva fakta som möjligt, säger Malmberg.
Har det norska intresset svalnat för den tänkta naturgaslinjen genom Sverige till Finland — Vi inom Gasföreningen är ju inte direkt involverade i den kommersiella sidan av saken men vi får ju ändå en hel del signaler från Norge. Norrmännen är för närvarande rätt försiktiga i sina uttalanden, närmast beroende på den frustration de känner för att den stort upplagda planen på ett rör från de norska fälten stoppades (från svensk sida) för ett antal år sedan. Det finns en viss misstro mot Sverige, kunde man kanske säga, Om vi från svensk sida vill närma oss frågan på nytt måste vi visa upp en djup seriositet — en trovärdighet — för att bli tagna på allvar. Jag är däremot övertygad om att norrmännen helt klart har intresse för fortsatta underhandlingar. i all synnerhet om Sverige och Finland tillsammans kunde sammanordna sina intressen. I dagens läge ligger ju tyngdpunkten i norrmännens agerande naturligtvis på en sydligare kurs, mot det övriga Europa.
Samnordiskt projekt med baltisk förlängning
Finland och Sverige är ömsesidigt beroende av varandra i gasfrågan vilket de facto gör tanken på ett gemensamt rör intressant. Det finns många positiva faktorer som talar för att projektet borde ges en högre prioritet än hittills. Mången förvånar sig varför miljövänlighet, sysselsättningsaspekt och den samnordiska dimensionen inte skattas högre än vad som är fallet. Via ett samnordiskt rörsystem kunde den norska gasen till rimliga kostnader marknadsföras också i Baltikum. Detta bör dock inte betraktas som en förutsättning utan som en extra utvidgningsmöjlighet. Balterna har ju redan uttalat sitt intresse för samarbete i frågan.
Skulle Sverige och Finland efter höstens folkomröstningar välja den europeiska vägen får gasprojektet automatiskt ny vind i seglen. Ett rör från de norska fälten via Sverige till Finland och kanske vidare till Baltikum skulle passa bra in i det europeiska gasnätet och därigeno kunna komma i åtnjutande av stöd från EUs sida.
Har Gasföreningen eller någon annan instans redan börjat lobba i Bryssel för att projektet skall kunna fogas in under EUs stora infrastrukturella stödparaply — Inte vad jag känner till, säger Malmberg. men det utesluter ju inte att någon presumtiv aktör agerat. Däremot är ju tanken såvitt vi vet att den nu aktuella energikommissionen skall börja titta på de här frågorna. Utöver möjligheterna till direkta stödåtgärder för större projekt finns det ju europeiska krav på att bl.a. harmonisera energiskatterna vilket bör ta en del av kommissionens tid i an språk. Betänkandet skall vara framlagt den sista december 1995 och optimistis. som jag är tror jag att den första gasen skall kunna strömma genom nätet i Stockholmstrakten senast år 2004, Vare sig vi vill det eller inte kommer vi att påverkas av vad som sker inom EU, vilket jag upplever positivt åtminstone vad gäller naturgasfrågan och detta speciella nordiska projekt. Inom EU har man ju en väldigt målmedveten satsning på naturgasen. Ett samnordiskt projekt skulle stämma väl överens med EUs uttalade intresse för ”Trans European Networks”,
Vi utför é och transportuppdrag punktlig –lika tryggt som om Ni själva skulle handha transporterna. Snabbhet, yrkesskicklighet och hög kapacitet är våra vapen i kampen fö att minimera transporttiderna.
Ahola Transport
PB 189, 67101 KARLEB Tel. int + 358 (9) 68 869 6111 Betjäningsfox int +35B (968 868 6222 Vv
Speditionsfox int +358(9)68 868 6277
SJ CR AN