Oviss världsekonomi gör åkarna försiktiga

av Patrik Harald Forum 2011-10, sida 26-29, 27.10.2011

Taggar: Bolag: DB Schenker Personer: Göran Åberg

PROFILE Öviss värld gör åkarna li

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK

Dystra ekonomiska prognoser kan få transportföretagen att skjuta fram sina investeringar i nya bilar. —- Det kan leda till kapacitetsbrist när tillväxten väl tar fart igen, säger Göran Åberg, DB Schenkers vd i

Finland och Östeuropa.

PATRIK HARALD TEXT

KARL VILHJÄLMSSON FOTO Transport- och logistikbranschen har knappt återhämtat sig från den förra recessionen när tecknen på en ny lågkonjunktur börjar dugga allt tätare.

”Framtiden är lite dimmig”, konstaterar GÖRAN ÅBERG, vd för transportjätten DB SCHENKERS verksamhet i Finland och Östeuropa.

Transport- och logistikföretagen är bland de första som märker när tiderna blir sämre. Och dalanade konjunkturer slår hårt: för varje procent bruttonationalprodukten rör sig påverkas fraktvolymerna tredubbelt. Så var det även 2009 när Finlands bnp föll med 8 procent, det fick volymerna att rasa med hela 25 procent.

”Iutrikeshandeln var vi 2009 vissa månader till och med 30 procent under den volym vi hade motsvarande månad året innan?”

Att den finländska exporten föll rejält ledde till att man tidvis var tvungen att skeppa tomma trailers från Finland ner till kontinenten för

INTERVJU

Göran Åberg Ålder: 55 år. Familj: Hustru och två vuxna barn, tre barnbarn.

Bor: i Helsingfors.

Utbildning: Diplomeko nom från Hanken 1979. Karriär: Jobbade efter studierna på John Nurminen-bolaget Enrooth AB, därefter på Viktor Ek. Kom 1987 till dåvarande Polar-Express som sedan genom alikafusioner blivit DB Schenker. Blev vd för Schenker East 2006. På fritiden: Skärgårdslivi Sibbo, fixande på båtar och stugan. Cykling och slalom. Spelade som yngre handboll många år UIFK.

NR 18 291 att kunna ta hand om inkommande, nordgående importflöden. Det på verkade prisnivån och konkurrenssituationen kraftigt. Trots att fraktvolymerna rasade var transportföretagen först inte villiga att dra ner på kapaciteten, vilket ledde till en hård priskonkurrens.

”Alla kämpade för att hålla kvar sin bit av den krympande kakan.

Hos de 30 största företagen i branschen sjönk försäljning och omsätt ning med 25 procent, medan resultatetpåsistaraden gick ner med över 50 procent. Fortfarande kämpar många i branschen med röda siffror”, säger Åberg.

Lovande uppgång avbröts. I fjol började volymerna återvända och läge ljusnade. Början av 2011 låg klart över volymerna året innan, även om branschen fortfarande hade långt kvar till rekordåren 2007 och 2008.

” Ända fram till april i år trodde vi att det gick åt rätt håll. Men i maj började aktiviteten plötsligt mattas av. I juni var i utrikeshandeln nere på föregående års volymer, i vissa fall till och med under? ”Så klart blev man orolig. Inte för att vi hade väntat oss någon dramatisk uppgång, men åtminstone en positiv utveckling de närmaste åren. Nu kommer fler och fler negativa signaler. Storindustrin klagar på minskad orderingång. Skuldkrisen i euroområdet har en psykologisk effekt, folk konsumerar mindre vilket syns i hela kedjan”

RISK FÖR INBROMSNING.

Transportbranschen är bland de första som märker av sämre tider, säger Schenkers Finlandschef Göran Åberg.

Inte oväntat är det Europa-frakten som minskat mest. Handeln med fjärran länder till exempel i Asien är positivare, så också inrikesverksamheten - i alla fall tills vidare.

”Tydligen finns det fortfarande en viss framtidstro i Finland?

Kapacitetsbrist senare. Att tiderna åter är osäkra kan enligt Åberg leda

ER till att många åkerier nu undvike att investera. Har man tio bilar och två börjar bli gamla så väljer man att köra med åtta i stället för att ersätta de två uttjänta. Risken är då att man hamnar i det andra diket; Åberg befarar att branschen inte kan garantera en tillräcklig kapacitet när tillväxten väl kommer i gång igen. Till det bi PÅ RÄTT VÄG.

Göran Åberg förutspår att Centralasien kommer att få betydelse för transittrafiken mellan Kina och Europa.

drar också att många yrkesskickliga förare går i pension de närmaste åren samtidigt som ungdomen inte söker sig till yrket i samma omfattning.

”Pånågot sätt måste frågan lösas”, säger Åberg.

Nya regler tynger. Skärpta krav från samhället sätter ibland käppar i hju len för transport- och logistikbranschen. Ett exempel är bränsleskatten som höjs vid årsskiftet. För åkarna leder det direkt till höjda kostnader som man enligt Åberg är tvungen att överföra på kunderna.

”På det här sättet ökar statsmakten inte precis Finlands logistiska konkurrenskraft, snarare tvärtom”, säger han och påpekar att vårt geografiskt perifera läge många gånger sätter oss i en ogynnsammare position än andra länder.

Samtidigt kärver EU att alla fartyg somtrafikerar Östersjön skaharenare bränsle i tankarna från 2015. Slutnotan för den omställningen blir enligt Finlands näringsliv EK:s beräkningar 800-1200 miljoner euro för den finländska industrin och handeln.

”Tanken att värna om miljön är god, men om sjötransporterna blir för dyra är risken att lasterna tar landvägen via Baltikum och Sverige. Går det så, förverkligas inte utsläppsmålen?”

Elektronisk fraktsedel. Ett stort projekt som engagerar branschen just nu är införandet av en gemensam, landsomfattande elektronisk frakt sedel. En sådan gör samarbetet effektivare och bidrar till att minska risken för fel. Samtidigt lanseras ett gemensam streckkodssystem med vars hjälp det är lättare att följa godsets väg.

71 Finland brukar vi anse oss vara långt framme när det gäller tekniska lösningar, men här ligger vi efter övriga Norden. Målet är att kommaifatt fram till 20137”

När det gäller samhällets infrastruktursatsningar nämner Åberg

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK

NER 18 281 ”De viktigaste huvudlederna borde man fortfarande investera mer i. Men när det gäller vägprojekt verkar det finnas mycket lokalpolitik inblandad. En medelstor stad kan ha fina omfartsvägar samtidigt som vägen dit ka vara väldigt dålig. Det har vi i branschen svårt att förstå.”

Nordsjöhamnen som ett positivt exempel. Det samma gäller Helsingfors-Åbo-vägen och Tammerforsvägen. Men fortsätter man norrut finns mycket att förbättra.

”De viktigaste huvudlederna borde man fortfarande investera mer i. Men när det gäller vägprojekt verkar det finnas mycket lokalpolitik inblandad. En medelstor stad kan ha fina omfartsvägar samtidigt som vägen dit kan vara väldigt dålig. Det har vi i branschen svårt att förstå. Huvudlederna borde komma i första hand?”

Hemleverans växande nisch. Av DB Schenkers omsättning i Finland kommer största delen från utrikes landtrafiken, därefter inrikestrafiken som går under namnet Kiitolinja, följd av flyg- och sjöverksamheten. Bolaget har också en omfattande lagerverksamhet i Finland, totalt 250 000 kvadratmeter.

Kunderna är i första hand industri och handel, så kallad businessto-business-trafik. På senare år har hushållen dock kommit att spela en ny roll tack vare den ökande näthandeln. Schenker har i samarbete med R- kioskerna skapat en pakettjäns som ger nätkunderna möjlighet att få sin vara levererad till valfri R-kiosk. Via sms meddelas kunden när varan kan avhämtas.

Olika slag av hemleveranser är en nisch där Åberg ser potential. För tillfället har Schenker specialiserat sig på två produktgrupper, vitvaror och möbler, där hemleverans av till exempel en ny tvättmaskin också inkluderar installation, samtidigt som emballage och den gamla maskinen förs till återvinning.

”Den trenden har ökat och här verkar det finnas en marknad. Dagens människor har skyndsamt och vill kanske inte be kompisarna om bärhjälp Åberg kan tänka sig att den här verksamheten i framtiden också kan omfattas av till exempel köksinred ning, på så sätt att leveransen även inkluderar montering - och städning efteråt.

”Det kräver förstås ett nytt kunnande hos chaufförerna, eftersom till exempel el- och vatteninstallationer kräver certifikat”

Schenker-koncernen har delat in världen i åtta regioner. Förutom Schenker i Finland är Åberg ansvarig för den del som går under nam ”Tanken att värna om miljön är god, men om sjötransporterna blir för dyra är risken att lasterna tar landvägen via Baltikum och Sverige. Går det så, förverkligas inte utsläppsmålen. > GLOBAL JÄTTE sm DB Schenker är ett av världens ledande transportoch logistikföretag med verksamhet i 130 länder. Koncernen har öve g0 000 anställda på 2000 verksamhetsorter.

sm [Finland består koncernen av Schenker Oy, cialiserat på internationella transporter, samt Schenker Cargo som ansvarar för den inhemska verksamheten.

= Moderbolag fö de här företagen är Schenker East, som också omfattar Ryssland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ukraina och Vitryssland. Vd för Schenker East är Göran Åberg.

sm DB Schenker har etablerat si i Finland via en mängd företagsköp under årens lopp. Rötterna finns bland annat i företag som PolarExpress, Kiitolinja, Finnexpress och Speditor.

net Schenker Europe East. Utöver Finland ingår där även Ryssland, Vitryssland, Ukraina, Polen, Estland, Lettland och Litauen. Den årliga omsättningen inom East-verksamheten är 1,1 miljarder euro och antalet anställda är 4300. Där ingår den finländska verksamheten med en omsättning på 560 miljoner euro och 1500 anställda.

Centralasien får ny roll. Enligt Åberg är Schenker East en ganska heterogen region där till exempel Polen och Ryssland har haft rätt stabil tillväxt medan ekonomin i Ukraina och Vitryssland är mera vacklande. Därutöver är Schenker Europe East också ansvarigt för Centralasien, det vill säga länder som Kazakstan, Turkmenistan och Uzbekistan. Där har Schenker dock inte egna dotterbolag utan anlitar agenter.

Åberg ser Centralasien som en intressant region med tanke på framtiden. Kazakstan har gemensam gräns med Kina, vars snabba ekonomiska tillväxt lett till att industrietableringarna flyttat allt längre in i landet itakt med att kostnaderna kring kustens hamnstäder ökat.

”Nu är man redan så långt inne i Kina att det börjar bli väldigt lång väg att transportera godset först genom landet till en kinesisk hamn och sedan 35 dygn till havs till en europeisk hamn. Vi har kommit så djupt in i Kina att en transportrutt landvägen via Kazakstan till Europa börjar bli attraktiv. Centralasien kommer säkert inom de kommande åren att få en betydelse för transittrafiken mellan kontinenterna. Därför kommer vi att satsa på det området”