Pålningen av Jyväskylä kyrka
av Ragnar Wikström Forum 1983-06, sida 22-23, 30.03.1983
En ny
HE Mitt i Jyväskylä fyllde den av L.I. Lindqvist planerade och i gotisk stil uppförda tegelstenskyrkan 100 år. Ett dylikt celebert tillfälle skulle uppmärksammas genom en renovering av byggnaden. Dock, klokt nog, vidtog man vissa förebyggande manövrar innan den omfattande saneringen påbörjades, Utan direkta indikationer på att grunderna skulle vara skadade, ville man dock kontrollera tillståndet av dessa. Några provgropar grävdes längs med yttermurarna så djupt att träpålar påträffades. Här kom kalla fakta i dagen. Grundvattnet, vilket är förutsättningen för att trä skall bevaras i jorden hade sjunkit väsentligt. Såväl rustbädden som pålarna var redan delvis förruttnade. Ända upp till en 40 procents minskning av hållfast a heten konstaterades. I huvudsak hade det från markytan sipprande regnvatten bromsat upp ett snabbt framskridande av förruttnelseprocessen.
Man bedömde att inom de närmaste åren skulle sprickbildningen i väggarna sätta igång för att sedan mycket oregelbundet sätta sina spår i kyrkans fasader och innerväggar.
För att utarbeta ett förslag till sanering av grunden tillkallades IPT Ing.byrå Grundundersökning Ab från Helsingfors.
En noggrann kartering av lastfördelningen på grunden gav vid handen att totalvikten är ca. 30 000 kN. Olika alternativa metoder för grundförstärkningen genomgicks med beaktande av att det var ett kulturhistoriskt värdefullt ob påltyp vid grundförstärkningen av Jyväskylä stadskyrk jekt. Den kanske billigaste lösningen, en breddning av fundamenten med betong måste spolas, då garanti mot framtida sättningar icke förelåg.
En injektering under murarna var varken tekniskt eller ekonomiskt motiverbar. Under murarna finns starkt varierande lager av silt och finsand vilket försvårar injekteringsmassans spridning.
Den slutliga lösningen blev pålning till fast botten. Kyrkans form och fönsterarrangemang ledde till att lasterna inte kunde rationellt koncentreras till enstaka pålar med stor kapacitet. Valet föll på pålstorleken ca 250 kN.
Pålarna måste passera några fastare mellanskikt utan att förorsaka skadebildande vibrationer i byggnaden. Sålund måste pålens dimension begränsas, varvid valet föll på stålet. Arbetshöjden i källaren är 2,5 m varför skarvning av pålarna var en avgörande faktor. Två varianter projekterades och skickades ut på anbudsfrågan. Tekniskt och kvalitativt sätt var bägge i stort sett likvärda. Men prismässigt och tidsmässigt sett segrade slagpålen mot den injekterade borrpålen.
Slagpålen var projekterad enligt system ”Gustavsberg".
Detta är en helt nyutvecklad stålrörspåle med en ytterdimension på 118 mm och en godstjocklek på 8.4 mm. Pålen tillverkas exakt som ett centrifugalgjutet avloppsrör med muff. Stålämnet är ett sk segjärn där elasticitetsmodulen understiger det normala byggstålet. Strukturen av stålet är utvecklat med hänsyn till korrosionsproblemen. Den verkliga finessen ligger i skarvmuffen och de koniskt utformade kontaktytorna. — Pålelementen förbinds utan ansträngning men slagenergin sammansvetsar dem så, att skarven är momentöverförande och har även en ansenlig dragkapacitet. Muffen undantränger den omgivande jorden så pass mycket att den påstekta asfalten icke skrapas bort vid neddrivningen. Den övertjocka manteln, det senare igjutna cementlimmet och stålmaterialet i sig själv garanterar lång livslängd.
Pålelement avsedda att slås från källarutrymmet är endast 1 m långa. Pålar slagna i det fria består däremot av 5 m länga bitar.
Pålskor monteras på samtliga pålar or
Pålens övre ända förses med en lastkoncentrerande tryckplatta. Något spill uppstår ej ty det kapade stycket utnyttjas som startelement för nästa påle.
Vid pålningen av kyrkan användes en trycklufthammare med kolvvikten ca 100 kg.
För att fastställa den slutliga pållängden med hänsyn till beräknad last utföres en provpålning och -belastning. Ett tättpackat mellanliggande lager av fin sand upptog hela 200 kN men sedan ökade sättningskurvan markant varför samtliga pålar slogs till djupare belägna lager. Vid 250 k stannade sättningarna kring ca. 2 mm och med 30 4 överlast erhölls 3.5…4.0 mm. Dessa värden underskred betydligt den maximalt tillåtna sättningen på 5 mm vid 250 kN.
Pålningen förlöpte helt problemfritt. Vibrationerna vid slagarbetet uppmättes vid grundmurarna. Dessa understeg effekten av omgivande trafik.
Pålarbetet efterföljdes av borrningen för förspännings Räniekostnader Masskuldebrevstån . . Skulder till hanker Övriga skulder -…..
Räntebridra Övriga intä
Provisioner och arvoden … Intäkter av fastighet…
Räntor ….s Övriga tra " skuldebrev
Anläggningstillgångar och utgifter med läng verknings Aktier och andelar
Maskiner och inventarier . .. Övriga anläggningstillgångar Övriga utgifter med [å verkningstid .. sc…
Värderingsposter « 11. 533.784,9 16.030.030.4 25.04:4.408.0 elementen. Vissa lösa stenpartier i muren passerades genom att byta borrmetod. Genom att förspänna över pålhuvudena löpande betongbalkar mot stenmuren erhölls tillräcklig friktion för kraftöverföringen,
För de korta förspänningselementen genom murarna valdes Dywidaggängade stänger. Under tornet och sakristian igenfylldes innanmätet med betong och härvid blev läng den närmare 10 m varför vajer med kilankar kunde utnyttjas. Förstärkningsarbetet påbörjades i juni 1982 och inom 5 månader blev det färdigt. Totalt slogs 154 Gustavsbergpålar med en sammanlagd längd av 1572 m, 43 förspänningsankar monterades och 130 m? betong gjöts. Kostnaderna belöpte till 1,4 miljoner, men avvek mindre än 2946 från kostnadskalkylen vid planeringsskedet.
Resultaträkning 1.1.—31.12. 198 2.581.596.80 5,686,137.11 468.626.358.7 1.893,30 +476.895.985,92
A11.849.553.3 103.740.414.01 —427.123.752,.2 + 49.772.233.6 158.721.713,95 6.387.78 1,08 2.242.841.4 2.202.992.92 + 169,555.329.3 +219.327.563.0 5.192.921,20 2.359.227.60 165.137,.87 2.256.184.40 2.276.845.60 1 56.468.966.21 655.389,9 1.847.504.8& —171.222.177.7 + 48.105.385.2 r - er och inventarier … Ra utgifter med lån verkningsti st (-) eller Minskning (+) ingar streserveringar .. Omvsättningstillgångarnas värderingsreserver
Räkenskansårets vinst
Balansräkning 31.12.198 27.774 644,33 67.830.000.00 5.6044.608.409.7 107.252.787.77 SB63495.872,2 19.614.174.6 2.017.800.00 23.623.258.00 458.418.00 1.060,0 51.144.944.00 278.600.000,0 6.212
Passiva
Främn je kö
Kortlfris Skulkter till Övriga skulder …..0”Transitoriska skulde 134.998.757.60
Eget kapital Bundet epet kapital Aklie 1. 2 H
Fritt eget kapital Dispositionsfond i d vinst från
Helsingfors den 8 februari 1983
Pekka Rekol Åke Wihtol Erkki Gustav Mattsson
Matti Mäenpä armila Paava Laitinen
Pentti Uusivirt 4.047.177,5 + 4.519.300,0 | FCÖRUN
Ett helt friktionsfritt samarbete mellan byggherre, entreprenören Oy Peratek Ab och grundbyggnadsprojektören var grunden til ett för alla parter tillfredställande = slutresultat.
Att byggbranschen så här fördomsfritt fått och vågat tillämpa en annan intressegrupps produkt kan säkert sätta mera fart på annars rätt så konservativa inställningar.
Ragnar Wikström
FINLANDS EXPORTKREDIT A 1.335.9 13,80 196.463,9 5.579.555,25 42.525.830,0 — 34.430.000,00 29.810.700.0 271.230,.00 2 410.714] 681.930.2 310.0346.000.00 919.439,5 141.200.083,0 2.702.293,83 454.867.816.4 5.41 1.280.385.3 187.707.000.0 9.807.000.0 30.000.000.00 227.514.000.0 36.000.000.00 58.378.920.54 10.0009-000.0 2.780.668,64 12.033.199.84 119.192.789.0 mk 6.212.854.990,85