Panelen : Hur bygga billigt?

Taggar: Teman: byggindustri

Hur bygga billigt $ Amorteringstiden vid icke-Aravabelånade byggen är så kort som 10 år, hyrorna blir över Bygga billigt, vad innebär det? Frågan ställdes till prof. P-O. Jarle, Ståtens Tekniska Forskningsanstalt, viceh. Kurt Westermarck, Bostadsstyrelsen och byggm. Erik Kaustinen, entreprenör i Jakobstad. Panelen leddes av ekon.mag. Harry Myrberg. Någon trollformel finns inte för att bygga billigt, det var paneldeltagarna ense om. Men vi plockar bland uttalandena € Forskningsanslagen borde fördubblas eller tredubblas inom loppet av en kort tid.

€& Kapitalkostnadernas andel i boendekostnaderna i nya hus är alltför stor.

ProfessorP-O. Jarle. Sysslar med byggnadsekonomisk forskning vid Laboratoriet för byggnadsekonomi, — en av 27 avdelningar vid Statens tekniska forskningsanstalt. Ett laboratorium, där arbetsstyrkan är oproportionellt liten i förhållande till det stora arbetsfältet.

Viceh. Kurt Westermarck. Föredragande vid Bostadsstyrelsen. Övervakar, granskar och godkänner i sista hand nya lägenhetsansökningar. Byggmästare Erik Kaustinen, Jakobstad. Delägare till 50 procent i en byggnadsfirma, som bygger bostäder, skolor och affärshus. Har idag ca 120 anställda.

mäktiga. Ö Statliga lån skall kunna utbetalas under byggnadsåret.

€ Vid planeringen är det viktigt att råmarken utnyttjas rätt.

€ Amatörbyggarna borde få mera kostnadsinformation.

0 En jämnt fördelad årsproduktion är en förutsättning för rationellt byggande.

$ En byggnadsfond bör grundas som utgör ett effektivt incitament till rationaliseringsverksamheten.

FORUM: — Att bygga billigt — vad är det?

JARLE: — Därmed kan vi inte avse ett försök att minska byggnadsproduktionens andel av bruttonationalprodukten, även om detta skulle vara till fördel med tanke på industrins stora investeringsbehov. Andelen av bruttonationalprodukten måste förbli hög i ett samhälle med så intensiv industrialisering och urbanisering.

WESTERMARCK: — Någon som helst trollformel finns det inte för att kunna bygga billigt. Många faktorer spelar in. Kapitalkostnaden har avgörande betydelse. Slutresultatet blir ofta, att det som man visavi utrustningen lyckats spara in i ett hänseende, går åt i ett annat. Folk fordrar idag goda bostäder.

JARLE: — Om vi studerar bostadskostnaderna kan vi konstaVänd!

Forum 18/69 7

I Forums paneldiskussion »Hur bygga billigt» deltog prof. P-O. Jarle byggm. Erik Kaustinen viceh. Kurt Westermarc tera att deras andel av människornas disponibla inkomster har varit oförändrad under långa tider och är ungefär lika stor i olika länder. Det finns inget motiv att ändra på detta relationstal. Vi försöker ge bättre utrustade bostäder än förut för samma relativa andel av inkomsten. Vi måste kunna sänka kostnaderna för byggnadsstommen och andra delar som måste bibehållas. Detta har också skett. Kostnadsfördelningen är nu en helt annan än tidigare. Byggnadsstommens andel har successivt sjunkit från inemot 90 procent av totalkostnaderna till c. 30 procent därav.

KAUSTINEN: — Tack vare den rationalisering, som redan skett.

FORUM: — Är det billigare att bygga i Jakobstad än i

Helsingfors? KAUSTINEN: — Säkert billigare. JARLE: — Jag har i Statens tekniska forskningsanstalt publikationsserie publicerat resultat av en undersökning angående relativa kostnader på olika orter vid byggandet av småhus. Beträffande andra byggnadstyper är det komplicerat. Frågan borde undersökas mycket noggrannare än hittills. WESTERMARCK: — Beträffande arbetslönerna skulle jag säga, att det på mindre orter finns stamanställda arbetsgrupper som man bättre behärskar än på större orter, där arbetskraften varierar. Tomtfrågan är ju av avgörande betydelse för slutresultatet, men det hör ju egentligen inte hit.

FORUM: — Vad kostar det i dag att bygga i kvadratmeter och kubikmeter?

WESTERMARCK: — År 1968 var de genomsnittliga byggnadskostnaderna i våningshus med avdrag av tomtpriser men med beaktande av andel i värmecentralernas omkostnader 144,67 mk/m? och 618,86 mk/m?. För ett hyreshus av sten var medelkostnaden 630 mk/m?, den lägsta kostnaden 528 mk/m? och den högsta 832 mk/m?. För bostadsaktiebolagshus var lägsta kostnaden 511 mk/m? och högsta 745 mk/m?. JARLE: — Kostnadsvariationerna är speciellt små inom den statsbelånade byggnadsproduktionen. Bostadsproduktionen utan statligt stöd uppvisar stora variationer. Produktionen av andra byggnadstyper ännu större.

FORUM: — Hur fördelar sig kostnaderna:

KAUSTINEN: — Byggarens kostnader:

Materialkostnad ce. 49 9/9 Allmänna kostnader ce, 11/0 Arbetslöner c. 2097 8 Forum 18/69

Sidoentreprenade eller specialarbeten = c. 20 9/0

Svårt att avgöra var gränserna skall dras mellan de olika kostnadsgrupperna. Dessa procenttal berör bostadsbyggande. Vid allmänna byggen kan fördelningen vara en annan. T.ex. arbetslönernas andel av totalkostnaden kan vara mycket högre. FORUM: — Hur kan vi sänka kostnaderna?

JARLE: — Allmänt taget borde vi åstadkomma ett ökat kostnadsmedvetande och ökad upplysning beträffande väsentliga värdefaktorer via ökad forskning och informationsverksamhet. Vi satsar för litet på forskning — det vore nationalekonomiskt motiverat att fördubbla eller tredubbla forskningsinsatsen inom loppet av kort tid.

WESTERMARCK: — Under 1968 beviljades 18 anslag för bostadsforskning för sammanlagt 250 000 mk. Antalet inlämnade anslagsansökningar uppgick till 52 och summan till 1408 100 mk.

JARLE: — Under många år har Bostadstyrelsen kunnat använda 250 000 mk/år för beställda forskningsutredningar. För nästa år är anslaget föreslaget att ökas till mk 400 000. Jag tycker att detta anslag borde räcka till för att täcka Bostadsstyrelsens specifika kunskapsbehov. Utvecklingen av forskningsresurserna i övrigt borde ske så som kommittén för byggnadsforskningens organisation föreslagit, alltså genom en speciell forskningsavgift, som alla företagare inom branschen skulle erlägga i proportion till erlagda löner, dvs. 0,3 procent av lönerna.

FORUM: — Får man stöd av vetenskapen?

KAUSTINEN: — Nej, inte direkt. Man får nog arbeta självständigt och själv försöka få fram något nytt. Utrikesresor ger goda idéer. T.ex. i Sverige finns mycket som vi kan’ utnyttja.

JARLE: — Utrikesresor ger sannolikt lika mycket som resultaten av inhemsk forskningsverksamhet. Våra forskningsresurser räcker inte ens till att följa med vad som händer utomlands.

FORUM: — Kan datamaskin användas för att skära ned kostnaderna? JARLE: — I allmänhet användes datamaskin inte i samban med byggnadsprojekt bl.a. därför att vi inte har ett system för kodifiering av byggnadsdelar.

FORUM: — Vad kan man göra inom den statliga sektorn? WESTERMARCK: — Det gäller närmast att försöka få ne kapitalkostnaderna. Kapitalkostnadens andel i boendekostnaderna i nya hus är stor. Penninginstitutens allmänna utlåningsränta är hög och utlåningstiden kort. I samband med statlig belåning har man genom räntesubventioner försökt sänka kostnaderna. Nuvarande räntan på statslån är 3 procent för bostadsaktiebolag och för hyres- eller bostadsandelslag 1 procent under de fem första åren, därefter 3 procent,

JARLE: — Jag tycker tvärtom att det är helt olämpligt att med underränta och bostadsbidrag öka efterfrågetrycket inom bostadssektorn. Målsättningen borde ändras. Var och en som vill köpa en bostad borde få göra detta för högst 10 procent av produktionskostnaden, vilket skulle väsentligt stimulera intresset för bostadsinvesteringar och likaså sparintresset. KAUSTINEN: — Amorteringstiden vid icke-Aravabelånade byggen är så kort som 10 år, vilket blir för betungande. Hyrorna blir övermäktiga.

JARLE: — Vi behöver icke kortare amorteringstid än vad fastighetens värdeminskning förutsätter, dvs. ca 50 år för välbyggda hus. Amorteringskraven nu är orimliga och borde ändras — de är en följd av en dålig penningpolitik. WESTERMARCK: — Bostadsstyrelsen beviljar ju lån åt bostadsandelslagen, där den egna andelen är mycket liten. Lägenhet är närmast att jämföra med en hyreslägenhet, men man har sin andel som garanti mot uppsägning. Enligt nuvarande ag är lånetiden för statsbelånade byggen 45 år för hyres- och andelslagshus och 25 år för bostadsaktiebolag, där amorteringen börjar först 3 år efter det första delen av lånet lyftats. Penninginstitutens utlåningstider är ju mycket kortare och är borde väl en ändring fås till stånd.

JARLE: — Men också en justering av den låga statliga räntan på sekundärlån.

KAUSTINEN: — Där staten beviljat lån för ett bygge betalas ånet ut först ur följande års budget. Under byggets första skede måste byggaren alltså ta växellån med hög ränta. Det skulle underlätta betydligt om man skulle få lyfta pengarna under byggnadsåret.

WESTERMARCK: — Det är i princip fastslaget, att beviljat statligt lån skall kunna utbetalas under byggnadsåret. Pengarna skulle få lyftas mot ansökan.

FORUM: — Måste vi äga vår bostad?

JARLE: — Då de flesta människor önskar detta bör samhället gå dem till mötes. Ofta återkommande penningvärdesförsämringar har gjort att folk vill investera och därigenom skap sig ekonomisk trygghet och ett visst mått av oberoende. FORUM: — Statliga och kommunala förordningar fördyrar? JARLE: — De krav som staten sedan gammalt ställer på byggnader genom lagar, förordningar och normer är nästan utan undantag ägnade att fördyra byggnader, vanligen motiverat men ofta också omotiverat. Kraven varierar inom olika kommuner, vilket stör projekteringsverksamheten, t.ex. brandförordningar och bestämmelser om genomsnittlig bostadsyta per lägenheter o.dyl. KAUSTINEN: — Kravet på medelbostadsyta är 70 m?, detta stör inte så mycket men fördyrar. T.ex. kravet att ett hus över 3 000 -:m? måste ha ett bombskydd höjer kostnaderna med flere procent och försvårar ett rationellt byggande. Om stat och kommun skulle överta bombskyddsbyggandet skulle detta innebära en kännbar kostnadssänkning. Så finns det t.ex. bestämmelser om huru stora trapphusen måste vara o.dyl. JARLE: — Man har kommunala byggnadsordningar. Projekteringarna försvåras av omotiverade variationer. Planeringen av de kommunaltekniska arbetena borde synkroniseras mellan de olika ämbetsverken.

KAUSTINEN: — Stadsplanering och områdesbebyggande gör byggandet billigare.

JARLE: — Mycket kan vinnas genom noggrann terränganpassning och ekonomisk utformning av byggnaderna. Man borde bedriva mera forskningsarbete beträffande kostnaderna med olika grundläggningsalrernativ och i samband med stadsplanearbetet studera förläggningen och dess inverkan på grundläggningskostnaderna.

WESTERMARCK: — Vid planeringen är det viktigt att man utnyttjar råmarken och inte slösar med den.

JARLE: — Kravet på ett visst antal parkeringsplatser på varje tomt är orimligt, och fördyrar i hög grad. Åtminstone i Helsingfors borde man bygga parkeringshus som skulle betjäna flere fastigheter.

Beträffande byggherrar finns det många kategorier allt från byggnadsstyrelsen till sommarstugubyggaren, men alla har mycket att lära beträffande programmering och precisering av krav och önskemål. Byggherrarna skulle utnyttja ombud, alltså byggnadsekonomiskt sakkunniga konsulter. Nu är man van att lita på arkitekten, men denne har genom sin utbildning huvudsakligen närmast konstnärliga ambitioner, vilket ofta är ägnat att i hög grad fördyra byggandet.

Forts. på sid. 33

Forum 18/69 g