Pengar och skuld styr världen

av Torsten Fagerholm Forum 2014-01, sida 05, 30.01.2014

Aktias nye chefsekonom Anssi Rantala, 41, med en bakgrund på bland annat Finlands Bank, byter hatt men fortsätter i en välbekant roll som prognosmakare.

Vad är pengar, vem har rätt till dem, och hur skapas de ”Globalt sett är penningpolitik den mest synliga delen av konjunkturpolitik, åtminstone för tillfället. Pengar utgör alltid någons egendom, och därmed någon annans skuld. Centralbankerna skapar pengar, men den största delen av pengarna bildas inom banker, som lånar vidare åt hushåll och företag?

Tänker du delta lika aktivt i den ekonomiska debatten som din företrädare Timo Tyrväinen? ”Det tänker jag göra. För att skapa tillväxtförutsättningar i Finland är det av största vikt att regeringen implementerar sitt planerade strukturpaket utan dröjsmål. Hållbara offentliga finanser behövs för att säkra företags och privathushålls förtroende och sporra investeringsbeslut"

Struntar prognosmakare i kollegers siffror, eller sneglar man på grannen ”Fysikern Niels Bohr sa: Det är svårt att förutspå, speciellt då det gäller att sia om framtiden" Allvarligt talat: framtidsestimat är utmanande, men nödvändiga. Privatpersoner, företag och stater måste göra antaganden för att planera och ta investerings- eller placeringsbeslut. Penningpolitiska åtgärder får full ekonomisk verkan först två år in i framtiden. Det är extremt viktigt att skapa en egen och välunderbyggd uppfattning om det ekonomiska läget. En prognos utgörs visserligen av en räcka siffror, men berättelsen är lika viktig som talen. Varför antar man en viss utveckling och hur påverkar de största osäkerhets- och riskfaktorerna prognosen?”

Vilka huvudsakliga nyckeltal följer du ”Då man förutspår ekonomin bygger man vanligtvis på olika indikatorer, data och modeller. Utmaningen då det gäller makroekonomi är att

VIDI / .

TUNG POST. Ty siffrorna släpar några månader efter. Först måste man förutspå nuläget, därefter det som kan tänkas komma. Till exempel får man en exakt uppfattning om den finländske nationalekonomins fjärde kvartal för fjolåret först i början av mars i år. Då det gäller känsloläget, den psykologiska biten, så är det nyttigt att sniffa sig fram via indikatorer för finansmarknaden, såsom riskpremier och aktiekurser, samt företags- och konsumentförfrågningar. Inom realekonomin är inköpschefsindexen synnerligen nyttiga?

Gör man prognoser idisslande på mängder av kurvor och siffror framför skärmen “Visst, meni tillägg till att tugga på siffror bör man föra en aktiv dialog med olika målgrupper. Möten med företagsvärlden, beslutsfattare, forskare och kunder gör även jobbet som prognosmakare intressant”

Vilken är den största ekonomiska utmaningenidag ”Globalt gäller det att komma till rätta med den största ekonomiska krisen under vår generation. Konkret måste vi inom de kommande åren normalisera penningpolitiken i olika länder och sam tidigt undvika större störningar i marknaden. På hemmaplan möter Finland utmaningar som industrins strukturomvandling, svagare grund för tillväxt och en åldrande befolkning, I det läget måste de offentliga finanserna balanseras"

Har den europeiska skuldkrisen besegrats? “Sannolikheten för en kris avtog betydligt ifjol, med stabilare finanser och anpassning inom krisländerna. Samtidigt består en hög skuldnivå inom alla utvecklade ekonomier. Det går inte att utesluta att krisen blossar upp igen”

När höjer ECB styrräntan? “Tidigast 2015, ifall tillväxten inom euroområdet förblir långsam och inflationstrycket hålls i styr”

Hur påverkar en polariserad partipolitik i USA Finland ”Politisk turbulens i USA förgiftar ekonomin och får återverkningar också i Finland. En piggare ekonomi förutsätter en starkare global ekonomi och export, och beror därmed på lokomotivet: USA?

Hur ska Finland anpassa sig till brytningsskedet i världsekonomin samt digitaliseringen? “Den offentliga sektorn måste stå på stark grund för att kunna bygga förutsättningar för framgång inom företag och hushåll. I Finland glömmer man ofta bort att främja konkurrensen för att höja levnadsstandarden, sänka priserna och sporra innovationer samt högre produktivitet. Det kan ske via avreglering inom servicesektorn, byggnadsbranschen och arbetsmarknaden?

Vi stoltserar med den finska skolan - men varför har många beslutsfattare haltande kunskaper om siffror och ekonomiska begrepp? ”Ekonomisk läskunskap är en central del av det andliga kapitalet, något man bör satsa på redan iskolåldern. Alla borde behärska procent- och räntekalkyler. Alla bör begripa hur välfärden, eller BNP uppstår - endast via arbete och dess produktivitet, och inget annat. Detta är bra att minnas då man utvärderar ekonomipolitiska åtgärder” IH

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR12014

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."