Pensionerade eldsjälar håller verksamheten igång

av Bjarne Nyman Forum 1982-20, sida 06-08, 15.12.1982

Tekniska Muséet expanderar

PENSIONERADE ELDSJÄLAR

Den pensionerade överstelöjtnanten Kalle Martiala står och pysslar med ett myntinkast, som när det är klart kommer att fungera med enmarks slantar. För en mark kan man få se hur en ångmaskin kopplad till e generator fungerar.

Scenen är Tekniska Muséet i Helsingfors och Kalle Martiala är en av de 30-40 pensionerade eldsjälar som ser till att Tekniska Muséets grunkor fungerar.

= Naturligtvis kan man köpa myntinkast, men de kostar nära 1000 mk, säger Martiala. Jag gör myntinkast av gammalt skrot och de kostar knappt någontin alls.

HÅLLER VERKSAMHETEN IGÅN e Situationen är mycket beskrivande för Tekniska Muséets pekuniära läge. Detta muséum, som officiellt invigdes år 1976, hör till vårt lands största muséer, men lider starkt av penningbrist. Muséets årliga budget går på ca 450 000 mk och av denna summa går nästan en fjärdedel till muséets energiförsörjning,

Tekniska Muséet har endast fyra anställda. Verksamheten leds av muséichefen Pentti Markkanen.

— Utan våra pensionärer — talkogänget eller ”gubbklubben” — skulle vi inte kunna bedriva någon verksamhet, konstaterar Markkanen.

Talkogänget består av ett fyrtiotal pensionerade människor med ett tekniskt-industriellt förflutet. De har ett brinnande intresse för att iståndsätta och bevara gammal teknik. Lantmäteriingenjörerna samlar instrument och utrustning som har med lantmäteri att göra och ser till att deras avdelning på muséet är i gott skick. Kemiingenjörerna sköter sin avdelning och maskiningenjörerna sin. Maskiner och anläggningar i miniatyr eller full storiek ställs ut i montrar eller fritt för sig.

Många områden av tekniken finns redan representerade i Tekniska Muséet, och nya avdelningar byggs upp sakta men säkert. För närvarande iståndsätts en ny hall för byggnadsteknik, skogsindustri och gruvindustri.

Överstelöjtnant ia Kalle Martiala i färd med att tillverka ett myntinkast, Han använder sig till över 90 procent av skrot, som således återanvänds på ett mycket lukrativt sätt.

Före detta vattenver — Trots att vi hela tiden utvidgar vår verksamhet har vi ingen chans i världen att med våra resurser rädda allt det intressanta i gårdagens teknik, säger Markkanen.

— Vi är helt beroende av bidrag och gåvor.

Tekniska Muséet upprätthålls av en stiftelse som grundades år 1969. Initiativet kom från chefen för Helsingfors stads vattenverk Eino Kajaste. Lämpliga utrymmen för muséet hittades i

Forum 20/82

Forum 20/82

De pensionerade diplomingenjörerna Pauli Virtanen och Tapio Suortti pysslar med avdelningen för lantmäteri. Här har de gett sig i kast med att förbättra en monter.

Enligt museichefen Pentti Markkanen finns det ingen chans i världen att Tekniska Museet skulle kunna rädda allt intressant som tekniken åstadkommit. Men mera kunde räddas.

En mobil kraftkälla från 1911 tillverkad av Turun Rautateollisuus. Ångmaskinen på bildenförflyttadesmed hjälp av en häst. Denna antika maskin ingår för övrigt också i Tekniska Muséets logo.

Edisons dynamo från år 1881 är en av Tekniska Muséets klenoder. Denna elgenerator användes i tiden för produktion av elektricitet för belysningsändamål.

vattenverkets tomma lokaliteter på Kungsgårdsholmen mitt i Vanda ås mynning.

Största delen av vattenverkets fd lokaliteter har nu renoverats och inrättats till musétiutrymmen. Större föremål som inte har rymts under tak finns utplacerade i muséets omgivningar. Gamla ånglok och ångvältar, transformatorstation m m pryder muséets yttre miljö.

Under de senaste tre åren har ”gubbklubben” också iståndsatt ett bibliotek med antik teknisk litteratur, gamla ritningar och fotografier. Också i detta arbete har muséet varit helt beroende av utomstående personers, företags och inrättningars hjälp. T om hyllorna och de konsoler som håller upp hyllorna har man fått till skänks. I biblioteket finns i detta nu över 10 000 böcker och mera är på kommande.

Lämplig miljö för tekniska möten

För att locka människor till muséet och få folk intresserade av muséets verksamhet har en föreläsningssal med plats för ett hundratal personer iståndsatts.

— För föreningar och grupper som är intresserade av teknik erbjuder muséet en intressant omgivning för årsmöten och liknande, konstaterar Markkanen. Tex uppfinnarnas centralorganisation brukar hålla sina möte här. —>D

T

Denna tid på året forsar stora mängder vatten över den gamla dammkanten på museiområdet. Öm energin togs tillvara kunde en stor del av muséets energibehov till fredsställas.

Tekniska Musébets läge mitt i Vanda å är lämpligt för denna typ av verksamhet. Förutom vattenverkets fd Iokaliteter finns på området ett urbruktaget ångkraftverk, ett urbruktaget vattenkraftverk och en gammal kvarn. Vanda ås vatten faller fritt över det gamla vattenkraftverkets damm. Kunde man inte iståndsätta kraftverket och på så sätt minska muséets kostnader samtidigt som man skulle kunna påvisa att gammal, beprövad teknik verkligen fungerar — Det är verkligen beklämmande att titta på hur stora mängder energi går förlorade, säger Reino Huttunen, en medlem av talkogänget. Om kraftverket sattes igång skulle en stor del a 8

Med hjälp av dessa maskiner präglades mynt i förgången tid.

muséets energibehov kunna tillfredsställas.

— Vi har diskuterat saken, men längre än så har vi hittills inte kommit.

Bombad radioantenn

Gåvorna till muséet kommer i första hand från företag. Men också privatpersoner med tekniskt värdefulla antikföremål bidrar med sitt strå till stacken. Ofta är det fråga om tekniska prylar med en speciell historia.

Då Forum besökte Tekniska Muséet överlämnades till muséet en något ovanlig teknisk pryl: en radioantenn i miniatyrutförande, som bla hade vari med om bombningen av Helsingfors år 1944.

Antennen tillhörde i tiden den berömda professorn i radioteknik, Viljo Ylästalo. Han hade fått den som gåvan av Rundradions ingenjörer. Antennen överlämnades av professorns dotter Leena Laurinsalo.

— Vid bombningen trycktes fönstren till vår lägenhet in och antennen som stod på ett skåp föll ner på golvet och skadades, berättade Leena Laurinsalo. Skadan vittnar om vad antennen har fått uppleva.

Många kurrositeter

De flesta museiföremålen är dock maskiner och teknisk utrustning som varit i industrins eller samhällets tjänst. Man kan följa med telefonens tekniska utveckling under detta århundrade, radio- och TV-tekniken finns representerad, osv. Kuriositeter, såsom vårt lands första datamaskin ”ESKO” och landets första kärnreaktor, finns också på plats. Edisons 100 år gamla dynamo för belysning och en brandspruta driven med ångmaskin är andra exempel.

En speciell avdelning har reserverats för ”Finlands Edison”, uppfinnaren EMC Tigerstedt, som under sin livstid hann få patent på hela 430 uppfinningar. Avdelningen åskådliggör denna stora uppfinnares livsverk. Varje föremål har sin egen historia.

En av de nyaste avdelningarna på muséet är avdelningen för kemisk industri. Denna avdelning öppnades så sent som i maj detta år. På avdelningen påträffas allt från gamla brännvinsapparater till moderna produkter. Under vattenverkets tid fungerade ”avdelningen” som vattenreservoir.

Mera statspengar?

Muséet har ont om pengar. De organisationer som står bakom Tekniska Muséets stiftelse bidrar med sin årliga skärv, men pengarna räcker inte långt. Statsmakten har för sin del inte varit speciellt frikostig vid fördelningen av museipengar.

— Statens andel har under de gångna åren rört sig omkring ca 5—15 procent av våra utgifter, berättar Pentti Markkanen. Men vi försöker få staten att satsa mera pengar.

För några veckor sedan uppvaktade stiftelsen kulturminister Kaarina Suonio i frågan. Enligt Markkanen var ministerns reaktion positiv. Eventuellt kan det bli fråga om en större andel statlig finansiering i framtiden.

Bjarne Nyman OO

Forum 20/82