Pensionsfonder – från ansikts lösa till ansvarsfulla ägare
av Lars Hassel Forum 2010-07-08, sida 29, 26.08.2010
Taggar: Teman: pensionsfonder
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 7-8 2018
Lars Hassel är professor iredovisning vid Åbo Akademi.
Pensionsfonder -—- från ansiktslösa till ansvarsfulla ägare
Det har skrivits mycket om det rosen lagstadgade pensionssystemets hållbarhetsunderskott och följ aktligen behovet att jobba längre för att finansiera en växande skara pensionärer, Förvånansvärt lite debatteras hur de fonderade pensionerna ska förvaltas så att avkastningen på bästa möjliga sätt inte bara bidrar till pensionernas köpkraft och rimliga pensionsavgifter i framtiden, utan också påverkar tillståndet i den värld vi ska leva i som pensionärer.
I sommar har vi fått uppleva naturkatastrofen i Mexikanska golfen och de okontrollerade miljörisker som vissa stora bolag är beredda att ta för att maximera kortsiktiga vinster, Institutionella ägare har stora innehav i BP och särskilt de brittiska pensionsfonderna har sett sin förmögenhet smälta i sommarhettan och det finns också nordiska innehav som sitter i en rävsax. Pensionsförvaltarna mås te helt enkelt bli bättre på att ta ett större ansvar och hantera mera långsiktiga hållbarhetsfrågor med betydelse för långsiktigt ägarvärde. Ibland måste detta ske på bekostnad av kortsiktig vinstmaximering.
Ägarstyrningen i pensionsfonder utövas inte direkt av förmånstagarna utan av tjänstemän som är anställda för att placera pengar till en så bra avkastning som möjligt. Ägandet ses ofta som ansiktslöst då det
Institutionella ägare har stor som sysslar med vapen, alkohol, tobak och spel, och senare även fossil energiproduktion och kärnkraft. Eftersom det visat sig att investeringar i just dessa branscher ofta varit lönsamma har man alltmer lämnat strategin att utesluta hela branscher. En investerare som utesluter branscher har oftast en etisk värdegrund eller vill positionera sig som en suverän och oberoende förvaltare. Ett färskt exempel är den norska oljefonden som nyligen sålde ut alla sina internationella innehav av tobaksaktier,
I dag är det i stället vanligare med investeringsstrategin att välja ut företag som är bäst i klassen på hållbarhet. På det sättet har många investerare lyckats kombinera hållbarhet med lönsamhet och skapa en bättre riskhantering. De tickande bomberna är bolagen med obefintligt miljöarbete i sektorer med hög miljöpåverkan som investerare inte vill ha i sina portföljer.
Den växande strategin för hållbara investeringar i finanssektorn är det som kallas påverkansstrategin. Den innebär att investerare genom aktivt ägande vill ställa krav på de företag man investerar i genom att föra en dialog med ledningen och rösta på bolagsstämmor. Genom att påverka bolagsledningen vill investeraren hantera risker och förbättra miljöarbetet i bolag som inte ligger i framkanten med sitt miljö framstår som passivt och anonymt, men om de institutionella fonderna väljer en mera aktiv ägarstyrning så har de verklig makt att påverka de bolag som de placerar i. Frågan är hur dessa tjänstemän tolkar sitt uppdrag eller fiduciary duty, vilken roll ansvar och hållbarhet ges och om politiken motsvarar de förväntningar som förmånstagare har, Sedan länge har finanssektorn delat upp investeringar i mera och mindre etiska investeringar. Kyrkor och pensionsfonder har traditionellt valt bort bransche innehav i BP och särskilt de brittiska pensionsfonderna har sett sin förmögenhet smälta i sommarhettan. Det finns också nordiska innehav som sitter i en Tävsax.
arbete, men som har potential att bli bättre rustade för framtiden. Finansmarknaden har börjat inse behovet att integrera hållbarhet i sina investeringsbeslut. Ett färskt exempel är Finland’s Sustainable Investment Forum (www.finsif.fi) som aktiverat de största pensionsförvaltarna i vårt land.
Om pensionsfonderna blir mera aktiva ägare och påverkar bolagen att ta ansvar för miljön tryggar vi inte bara placeringarnas ekonomiska hållbarhet utan förbättrar även tillståndet i den värld vi skalevaisom pensionärer. a